Jag hade ingen aning om syftet…

Illustration: Kristian Ingers
Jag heter Selda och jobbar som förskollärare på Gullviksborgs förskola. Hösten 2012 fick vi en ny chef, Barbro Romero, och det började hända mycket på vår förskola. Vi startade bl. a. referensgruppen tillsammans med vår handledare Elizabeth Florez från Centrum för Pedagogisk Inspiration.

När vi började med referensgruppen hade jag, som flera av mina kollegor, ingen aning om vad gruppen skulle vara till, jag visste bara att en personal från varje avdelning skulle vara med.

Första gången satt jag där med spänning och nyfikenhet på vad vi skulle göra. Efter mötet kändes det väldigt bra, speciellt övningen som vi gjorde där vi på halva A4 ritade vår förskola (nuläge) och andra halvan ritade vi vår visions förskola. Övningen gav en tydlig bild av var vi befann oss och vad vi ville nå. Det var en bra start.

Nu när jag tittar tillbaka har varje tillfälle med gruppen varit spännande och utvecklande och jag är glad att jag är en av dem som är med i referensgruppen, det är en stor kompetensutveckling för mig. Från början tyckte jag att det var svårt att dela med sig det vi tog upp i gruppen till arbetslaget. När  vi fick tid på APT,  handledde vi kollegorna i  samma övning som vi i referensgruppen gjorde. Vi diskuterade olika frågeställningar och värdegrundsord, då började jag känna att alla våra kolleger i arbetslaget var  med på denna resa.

 

Det har varit roligt och utvecklande att jobba med värdegrundsord/läroplanen på olika sätt och mer konkret, genom olika övningar.  T.ex. att blåsa figurer med såpbubblor, rita vår visions förskola och reflektera utifrån filmer och artiklar.

En av samarbetsövningarna som vi har gjort var att blåsa upp figurer med såpbubblor. Fyra av oss fick var sin såpbubbla och en fick sitta och observera och dokumentera det vi gjorde. Vi började blåsa bubblor, men det var lite svårt att göra figurer, då sa Birgitta:  ”Det blir kanske lättare att göra figurer om vi samarbetar, vi kan försöka sätta ihop allas bubblor”. Då fungerade det mycket bättre. Sedan fick alla sitta och skriva ner ”vad gjorde jag?”, ”hur gjorde jag det vi gjorde?” och ”hur uppfattade jag det som vi gjorde?”. På det sättet reflekterade vi först med oss själva och sedan i gruppen. Det var intressant att höra den som observerade oss, vad vi gjorde, hur vi gjorde osv. Det här var en konkret övning  där vi tränade oss på att reflektera, observera och utveckla det vi gjorde. På det sättet kan vi göra samma sak i verksamheten.

Vi har också tittat på filmen ”Kenta och Barbisarna” i arbetslaget. Den har satt igång många bra reflektioner och tankar hos mig, arbetslaget och i hela huset.

Själv har jag lärt mig lite mer om genuspedagogik, innan när vi pratade om genus då kopplade jag det alltid till könen som många andra gör, men nu vet jag att genus handlar inte bara om kön, utan det handlar också om makt, etnicitet, religion etc. Vi har samtalat och lyft exempel från verksamheten. Jag har också fått nya teoretiska begrepp i mitt ordförråd, bl a intersektionalitet och multipla subjektiviteter.

Det sker alltid intressanta och viktiga diskussioner i gruppen som Elizabeth leder oss in i, bl.a. vårt förhållningssätt och bemötande, som vi sedan arbetar vidare med i arbetslaget. Det sätter igång  reflektioner hos oss och på det sättet kan vi fokusera på vad vi är bra på och vad vi behöver utveckla.

Jag ser framemot höstens arbete i referensgruppen, det ska bli roligt att jobba vidare med det som vi har startat upp tillsammans med Elizabeth.

Text: Referensgruppen