Kan dom, så kan jag!

För att utgöra en pedagogisk resurs behöver därför bibliotekspersonalen rätt kompetens och goda förutsättningar för ett nära samarbete med lärare. Rätt kompetens är i det här fallet förmågor, färdigheter och kunskap som bidrar till att stötta elever i deras kunskapsutveckling såväl i som utanför klassrummet. Där målet är fördjupat lärande och ökad måluppfyllelse.

I samband med att jag och min kollega Görel Reimer träffade bland annat projektledaren för Skolbibliotekarielyftet passade vi även på att besöka gymnasieskolan Lars Kaggskolan i Kalmar. Här kan du läsa mer om Skolbibliotekarielyftet.

Lars Kaggskolan har ca 800 elever och erbjuder 8 olika program med 16 olika inriktningar. Skolbiblioteket är öppet hela veckan och bemannat med två heltidsanställda bibliotekarier. Vi träffade en av dessa, Pia Larsson, för att ta del av hennes tankar kring lyftet. Pia har deltagit vid alla moment i fortbildningsmodulerna och har i möjligaste mån försökt tillämpa utbildningarna i sitt dagliga arbete.

När jag har talat om Skolbibliotekarielyftet med mina kollegor i Malmö så har det många gånger framförts kritik mot att lyftet inte generar några högskolepoäng. De har hänvisat till Lärarlyftet, som är regeringens satsning för att höja lärarnas status och kompetens. Mina bibliotekariekollegor menar att avsaknanden av högskolepoäng både sänker statusen och motivationen. Jag frågade därför Pia hur hon tänkte kring just detta.

Pia håller med om att det kanske hade varit en vits med att man kunnat visa upp ett högskoleintyg för sin rektor, men hon anser att fördelarna med att lyftet inte ger högskolepoäng överväger. Det gör nämligen att hon som deltagare känner sig friare. Hon känner ingen press att prestera utan lärandet i sig är det centrala. Eftersom det är 130 deltagare i lyftet från både grund- och gymnasiebibliotek från fem olika län, så är ju kompentensbehoven oerhört skiftanade. Det är därför viktigt att man som deltagare känner att man kan välja ut de bitar som passar den egna verksamheten bäst. Hade kurserna gett högskolepoäng hade det kanske känts mer tvingade och hade därmed tagit död på motivationen, anser Pia.

På det stora hela är Pia väldigt nöjd med kompetensutvecklingen. Den inledande modulen innehöll mycket av det som man som bibliotekarie kände igen från utbildningen. Enligt Pia var det lite väl mycket fokus på skolbibliotekets historiska utveckling. Det som är intressant är var vi står här och nu, menar Pia.

Det som Pia tycker har varit bland det viktigaste i lyftet är att fokus på ligger på styrdokumenten. En annan stor vinst är de gemensamma träffarna och erfarenhetsutbytet. Som skolbibliotekarie är man ofta ganska ensam på skolan i sin profession och det är därför en enorm tillgång att få ta del av hur andra arbetar på andra skolor. Man peppar och inspirerar varandra. ”Kan dom, så kan ju jag!”.

Tack vare detta erfarenhetsutbyte har Pia blivit motiverad att ta tag i projekt som länge legat på lut. Bland annat gav det henne inspiration till att genomföra ett projekt med några lärare i engelska förra terminen. Pia utgick från kursmålen i engelska och konstruerade sedan en uppgift i källkritik utifrån dessa mål: ”Famous criminals”. Därefter presenterade hon uppgiften för engelsklärarna som genast nappade på idén. Uppgiften innehöll bland annat ett moment som gick ut på att eleverna fick göra ett så kallat CRAAP-test (Currency, Relevance, Authority, Accuracy, Purpose) för att testa sina källor i projektet.

Pia var alltså initiativtagare och konstruerade själv uppgiften. Tillsammans med lärarna presenterade hon uppgiften för eleverna och var sedan med under i princip hela projektets gång.

Skolbibliotekarielyftet är ett oerhört genomarbetet och välorganiserat projekt. Förarbetet är gediget och målformuleringarna tydliga. Uppföljning och utvärdering är centralt. Projektledare Catharina Aineström gör och har gjort ett fantastiskt jobb. Ska man göra en liknande satsning i Skåne, så är frågan om struktur och projektledning central oavsett projektets omfattning.

För att stärka projektet ytterligare har Pia Holgersson, lärande utvärderare från Velopia, genomfört så kallade påverkansintervjuer med 9 slumpmässigt utvalda skolledare. Dessa skolledare har alla personal som deltar i lyftet.  Intervjuerna har haft som syfte att förstärka projektets arbete med strategisk påverkan. “Syfte med intervjuerna har varit att vara påverkande i den meningen att vi genom att ställa utmanande frågor ville få skolledaren att tänka till avseende den egna skolbiblioteksverksamheten och också vid intervjun tvingas formulera sina tankar och strategier.” Här kan du läsa rapporten i sin helhet.

 Text: Karin Ahlstedt