Kartläggning nästa

Krukor uppsatta på vägg.
Samsyn på skolan, rektorerna med i arbetet och stöd för att kunna arbeta med systematisk språkutveckling. Det var tre frågor som ventilerades på höstens första nätverksträff, den 18.9. 2014, där förstelärare och andra pedagoger som arbetar med språkutveckling deltog.

Resultatet av mötet blev att språkutvecklarna nu ska kartlägga elevernas och lärarnas behov och leda till en handlingsplan med konkreta åtgärder som ska hjälpa alla elever att nå målen. Nätverksträffarna blir ett stöd i detta spännande arbete.

På skolorna sker det en hel del språkutvecklande projekt och aktiviteter, men det förstelärarna saknar är den röda tråden.  Hur hänger projekt och satsningar ihop på t e x de olika programmen och hur ska man konkret göra för att följa upp och utveckla det språkutvecklande arbetet som sker i klassrummen?

Med stöd av Skolverkets skrift Få syn på språket  diskuterades framgångsfaktorer för språkutveckling där delaktighet, tydliga mål och analys i ämnena lyfts fram. På träffen prövades en modell för att kartlägga elevernas, lärarnas och språkutvecklarnas styrkor, hinder samt vilka verktyg som behövs för att övervinna hindren.

Vad visade analysen? Jo, att elevernas styrkor bl a är tillgången till olika språk, deras sociala förmåga exempelvis att se och härma, learning by doing, och deras nyfikenhet. Hindren då? De saknar strategier för att läsa och skriva samt har brister i språket som hindrar dem att tillägna sig ämneskunskaperna. Hur kan vi gemensamt få eleverna att övervinna dessa hinder?  Ja, det behöver alla lärare i alla ämnen diskutera. Varför inte börja i kursernas centrala innehåll. Vilka kunskaper och vilka språkliga förmågor (beskriva, resonera, förklara, analysera… ) är det som eleverna ska kunna och hur kan lärare i olika ämnen hjälpas åt.

Eva Bringéus