Lässtrategier för faktatexter och boksamtal

När de centrala ämnesgrupperna i svenska (SVE) respektive svenska som andraspråk (SVA) träffas är språkstrategin och goda lässtrategier i fokus.

Aidan Chambers lässtrategier bygger på några enkla frågor som kan användas vid boksamtal och ganska enkelt övertas av eleverna själva när de har övat tillsammans i klassen. Frågorna utgår från ”Jag undrar” och börjar med: ”Vad gillar du? Vad ogillar du? Vad förstår du inte eller tycker är konstigt? Vilka mönster/kopplingar ser du? ” Jag brukar lägga till frågan: ”Vad håller du inte med om?” Den öppnar för spännande samtal om attityder och värderingar som kommer till uttryck i texterna. Viktigt är att eleverna markerar citat och motiverar sina tankar. En förbjuden fråga enligt Chambers är: ”Vad tycker du om boken”?

Det är en svår fråga som riskerar att stänga samtalet.  Ett annat sätt är att använda sig av tecken som +, – och ? Eleverna får med hjälp av innehåll, struktur och språk i litteraturen motivera och ge exempel på varför de tycker som de gör. Läs mer om strategierna i Chambers Böcker inom oss – om boksamtal (1993). En tredje strategi är detaljerad läsning där läraren gemensamt med eleverna läser en stycke i texten som kan vara svårt att förstå, ordförståelse, sammanhang mm.  En av lärarna berättar att hon med framgång låter eleverna själva skriva upp ord och leta efter förklaringar i den första fjärdedelen av boken i syfte att öka läsförståelsen. Detta kan eleverna också göra tillsammans när de läser kortare texter under lektionstid. Ytterligare sätt att öka läsförståelsen kan vara att låta eleverna tillsammans gestalta ett stycke som de tycker är svårt eller som läraren av andra anledningar vill att eleverna ska djupdyka i. 

Questioning the Author (QtA) är en lässtrategi med fokus på kritisk läsning. Eleverna tränas av läraren att ställa frågor till författaren om textens avsikt, ge förslag på omformuleringar och förtydliganden.  Bra med metoden är att ingen elev behöver känna sig dum för att hen inte förstår och det leder till nyfikenhet och samtal om texten. SVA-gruppen tipsar om att:

• Börja med en kort, ganska enkel text.
• Förbered textsegmenten.
• Gör det bara på vissa texter för att visa tillvägagångssättet – tar lång tid att göra i helklass.
• Låt eleverna jobba i grupp när de har lärt sig metoden så att de blir mer aktiva.
• Uppmana eleverna att jobba med metoden när de läser själva + i andra ämnen. Fungerar bra även på lärobokstext.
• Var som lärare förberedd på att veta var i texten vissa svar finns.
• Sammanfatta efter varje stycke och mot slutet så att inte helheten går förlorad.
• Led eleverna tillbaka till texten om de kommer in på för många sidospår.

Läs mer om QtA i Reichenbergs  Vägar till förståelse – texten, läsaren och samtalet (2008).

Att förutsäga, ställa hypoteser om vad texten ska handla om, ställa frågor, reda ut oklarheter, sammanfatta med egna ord (Reciprocal Teaching, RT), har många elever på grundskolan tränats i och känner sig trygga med. Metoden har utvecklats av Palincsar och Brown för att eleverna ska engagera sig i texten och förstå den på djupet. På St Petri prövar några lärare metoden i svenska, historia och samhällskunskap i en klass där eleverna varje vecka får läsa kortare texter och lära sig att ta över strategierna själva.  Eleverna ska dessutom samla ord som de inte förstår och som klassen går igenom gemensamt. Strategierna har också utökats med att leta efter begrepp i texten.

Reading to learn (R2L) använder en del lärare i sin undervisning. Den går ut på att klassen tillsammans undervisas om texten. Läraren börjar alltid helheten genom att först beskriva textens syfte och därefter läsa hela texten högt för eleverna. Sedan beskriver läraren i stora drag textens struktur: ”Texten börjar med att, därefter…slutligen”. Läraren kan sedan välja stycke för stycke-läsning med eleverna och ibland också läsning mening för mening beroende på textens svårighetsgrad och elevernas förståelse av texten. När eleverna har tagit sig igenom texten ska de alltid sammanfatta med egna ord vad den handlar om.

De kanske viktigaste framgångsfaktorna  menar lärarna är att välja texter som eleverna kan relatera till och blir nyfikna på samt att läraren lägger tid på förförståelsen av texten. Vad är det för typ av text? Vad vill författaren med texten?  Hur är den uppbyggd? Hur ska jag som elev läsa texten för att förstå?

Har du andra lässtrategier som du vill berätta om? Hör av dig.

/Eva Bringéus