Lgr-11 och estetiken

Barn skriver på vägg.
Barnkulturenheten. En värld i förändring, Konstmuseet. Beställare: Åsa Björklund
Jag och min kollega Maggi Óttarsdóttir har förmånen att gå en kurs under året vid Linneuniversitetet.

Kursen heter ”Kreativa möten mellan skola och kultur”. Kursen innehåller både teori och praktik och vi fördjupar oss i konstbegreppet, läser om estetiska lärprocesser och hur begreppen kan definieras.

Vi diskuterar ungdomskultur, samtidskonst och vi har gjort bildanalys och även provat på att göra egna 1-minutersfilmer. Vid ett av tillfällena var temat läroplansteori och kunskapssyn. Ja! Detta tillfälle gav inspiration till en djupläsning av Lgr-11 ur ett estetiskt perspektiv. I Lgr-11:s två första kapitel talas om skolans uppdrag, mål och riktlinjer. Här talas om kunskapsbegreppet och att det finns olika aspekter av kunskap där de fyra F:en är viktiga. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. I detta är de estetiska uttrycken en nyckel. Vi lär oss alla på olika sätt och skolan måste erbjuda rika möjligheter till kunskapande. Att använda estetiska lärprocesser i skolans alla ämnen ger större utrymme att möta elever med olika behov och lärstilar och fördjupa lärandet.

Omslag till läroplanen.Den centrala formuleringen kring detta ser ut så här: ”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig”. Man kan beskriva detta som skolans kulturuppdrag. Notera att det inte står bör eller kan utan det står ska.

Går man vidare och läser läroplanens kursplaner så finns det estetiska perspektivet närvarande i skolans alla ämnen. I kursplanen för matematik står under syfte: ”Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband”. I kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena skrivs: ”Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll”. Om vi går till språk och svenskämnet hittar vi ”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden”. Och på det här sättet kan vi fortsätta att läsa om estetik genom hela texten.

För att citera Ulla Wiklund, skolutvecklare, så menar hon att ”det estetiska perspektivet löper som en röd tråd genom Lgr-11”. För dig som vill se fler exempel på vad Lgr-11 skriver om estetik så finns en sammanställning bifogad. Det finns även ett material på Skolverkets hemsida om estetik, kultur och skapande. Pdf och länk hittar du längst ner.

Men glöm inte att kulturupplevelsen också kan stå på helt egna ben och inte alltid ska ta plats i en lärsituation eller analyseras och förstås. Vi måste ge utrymme för starka känslor, svåra frågor och stämningar. Det svåra och vackra som kan gestaltas genom konsten. En kulturupplevelse kan skaka om din världsbild. Kultur kan förändra liv!

 

Skolverket om estetik, kultur och skapande.

Här kan du läsa Maggi Óttarsdóttirs blogginlägg om estetiska lärprocesser.