Lust, motivation och värde genom lärprocesser och karneval

Pedagoger och forskare har länge funderat över hur vi människor lär oss och vad som ger lust och motivation att lära. I samtal om skolan hamnar bedömning ofta i fokus. Forskning visar att bedömning kan öka motivation men också bidra till en snäv syn på lärande och att barn och elever upplever stress. Hur kan förskola och skola stärka barns och elevers drivkraft och rikta den mot förmågor och kunnande som är bra både för deras utveckling och framtida liv?

InnoCarnival är ett sätt som Malmö stads skolförvaltningar arbetar på för att stödja arbetssätt som främjar lust och motivation genom att arbeta med innovationer ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi, vetenskapliga utvecklingsledare från Pi har följt lärprocesser i förskola, grundskola och gymnasieskola, för att försöka få syn på hur sådan här processer kan skapa lust, engagemang, motivation och värde för barn och elever att lära.

Från learning by doing till värdeskapande lärande

John Dewey var en pionjär inom pragmatisk pedagogik och lade en viktig grund för elevcentrerade metoder. Han betonade redan i början på 1900-talet att elever lär sig genom erfarenheter, både positiva och negativa (Dewey, 1916; 1939). Pragmatismen förknippas ofta med uttrycket ”learning by doing” eftersom den ligger till grund för många undervisningsformer där elever ges utrymme att vara aktiva och få egna erfarenheter. Sedan dess har man inom ett antal pedagogiska inriktningar (se bild på trädet nedan) funderat på hur skola och förskola ska få barn och elever att engagera sig i aktiviteter och utmaningar som ger ”rätt” erfarenheter och lärande. Exempel på ingångar som figurerat i det svenska utbildningssystemet är problembaserat, undersökningsbaserat, projektbaserat, utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande (se Christersson m.fl., 2022).

Dessa och liknande pedagogiska ingångar har även gjort avtryck i svenska läroplaner. För gymnasieskolan skrevs entreprenörskap och innovationstänkande fram som viktiga förmågor som eleverna behöver utveckla för sitt framtida arbets- och samhällsliv och för vidare studier (Gy11). För grundskolan betonas bredare aspekter som skapande, teknik och samverkan med omvärlden, men även skapande och undersökande arbete som viktiga delar av ett aktivt lärande (Lgr11; Lgr22). I förskolan ska barnen ges möjlighet att utveckla sin förmåga att utforska och pröva idéer i en kreativ och problemlösande miljö (Lpfö18).

Ett relativt nytt sätt att ta sig an frågan hur förskola och skola kan stimulera barns och elevers drivkraft benämns “värdeskapande lärande”, en term som myntats av den svenske forskaren Martin Lackéus (2020; 2022). Synsättet bygger på bland annat psykologisk forskning och arbetslivsforskning som pekar mot att människor trivs på sin arbetsplats och får lust att lära och utvecklas när de upplever att de arbetar med något som skapar värde för någon annan.

På lärarnivå kan det handla om att utvecklingsarbete och systematiskt kvalitetsarbete känns meningsfullt och ger ett driv när lärarna upplever att det gör skillnad för deras elever (Lackéus, 2021). För elever handlar värdeskapande lärande ofta om att få arbeta med autentiska problem som är viktiga, inte bara för det egna lärandet, utan även andra utan utanför den egna gruppen eller klassrummet.

I sin bok beskriver Maria Wiman (2019) hur värdeskapande lärande kan användas som utgångspunkt för att göra lärandet ”viktigt på riktigt” (s. 73) och låta eleverna arbeta med gemensamma projekt som engagerar och där de ofta får använda och utveckla kunnande inom flera olika ämnen. InnoCarnival är ett sätt som Malmö stad arbetar på för att stödja lärprocesser som bygger på liknande idéer.

Lärprocesser i förskola, grundskola och gymnasium

Sedan 2014 har InnoCarnival engagerat över 12 000 barn och unga, från förskola till gymnasium, och gett dem en plattform för att uttrycka sina framtidsvisioner samt möjligheten att utveckla innovationer för globala och lokala utmaningar. Insatsen, som är förankrad i Agenda 2030 och barnkonventionen, strävar efter att förbereda barn och unga för att bli aktiva och medvetna medborgare. InnoCarnival genomförs vartannat år och bygger på lärprocesser där intentionen är att integrera kunskapsuppdraget med barns rättigheter och delaktighet, kreativitet, innovation och lärande för hållbar utveckling. Lärprocesserna avslutas med en två dagar lång innovationskarneval där skolor och förskolor visar upp sina innovationer. För grundskolor och gymnasieskolor arrangeras även en tävling under karnevalen.

Vi vetenskapliga utvecklingsledare har följt tre lärprocesser, en i varje skolform, för att titta närmare på hur arbetet med InnoCarnival kan skapa lust, motivation och värde för de barn och elever som deltar. Dessa beskrivs kort nedan.

Förskola

”Barnens fantasi och frågor har gett nya perspektiv och bidragit till projektets utveckling” (förskolepersonal).

Med utgångspunkt i tidigare initiativ som Grön Flagg, kompostering och källsortering, samt genom deltagande i InnoCarnival och lärprocessen “Svinnligt utforskande”, har en förskoleavdelning aktivt arbetat för att uppmärksamma och utveckla mellanmålet. Från barnens initiala uppfattning av mellanmål som en macka med ost och gurka, var målet att skapa en mer varierad, kreativ och lärorik upplevelse. Arbetet genomfördes i nära samarbete med förskolans kock och ledning, och presenterades genom den interaktiva utställningen “DJ:a din egen mellanmålsmacka” under InnoCarnival.”

Grundskola

”Eleverna utvecklar förmågor som de inte gör i den vanliga undervisningen” (lärare)”

Den här grundskolan har under flera år deltagit med klasser i InnoCarnival. En av klasserna som deltog i år, arbetade med framtidsförmågor och skapade prototyper av robotar som skulle hjälpa unga från att känna sig ensamma. En av dessa prototyper presenterades på Innocarnival. Innovationen utvecklades under NO-lektioner och mentorstid, med stöd från läraren och bland annat skolans kurator. Flera av skolans klasser från lågstadiet upp till högstadiet deltog i olika lärprocesser, vilket gav lärarna på skolan möjlighet att utbyta erfarenheter och stötta varandra i arbetet.

Gymnasieskola

”Det efterliknar mer det man kommer att göra i arbetslivet. … Allting man fått lära sig i skolan … att man använder det i praktiken. Det är inte så ofta vi gör det.” (elev)

På gymnasieskolan arbetade ett trettiotal elever med en lärprocess där de skapade filmer som belyser möjliga samhällsförändringar. Filmprojektet genomfördes inom en kurs där elever på samhällsvetenskapsprogrammet ges möjlighet att utveckla kunnande om hållbarhets- och miljöfrågor genom att skapa stadsbyggnadsmodeller utifrån givna case. En målsättning med kursen var att förbereda eleverna för universitetsstudier genom att låta dem fördjupa sig och arbeta långsiktigt, kreativt och relativt självständigt inom ett specifikt område – och att de samtidigt ska få upp ögonen för möjligheterna att bidra inom miljö- och hållbarhetsfrågor. Eleverna och filmerna var dock inte med på själva karnevalen.

Lärprocesserna ovan är exempel på några av de processer som erbjöds inom ramen för InnoCarnival och som ledde fram nya innovationer, utställning och karneval.

Viktigt på riktigt

Att få syn på hur människor lär sig och vad som ger lust och motivation att lära kan vara en utmaning. Tankar att barn och elever lär sig genom erfarenheter och att autentiska problem inbjuder till att skapa lust att lära är inget nytt. Ett sätt att ta sig an detta är genom värdeskapande lärande. Utgångspunkten är att lärandet är ”viktigt på riktigt” och att aktiviteterna ska skapa värde för andra. Lärprocesserna som vi följt inom InnoCarnival tar fasta på det med utgångspunkt i innovationer, hållbarhet och agenda 2030. Dessa tar sig olika uttryck beroende på skolform, intresse och förutsättningar.

Barnen och personalen på förskolan tog sig an en gemensam utmaning, genom att utveckla ett mer hållbart och inkluderande mellanmål. På grundskolan växte innovationer fram genom lärprocesser som tog fasta på samhällsproblem.

Att arbeta med undervisning som bröt den traditionella indelningen i ämnen, scheman och rutiner var en utmaning, men det skapade också lust och motivation hos barn, elever och personal. Innocarnival gav ett tydligt mål med utställningar och tävlingsmoment, vilket skapade känslan av att “på riktigt är viktigt”. Lärprocesserna på gymnasiet var en del av en kurs, men det långsiktiga och kreativa arbetet kring hållbar stadsutveckling bidrog till att eleverna kände ett liknande driv och känsla av att lärandet är viktigt på riktigt.

I  Pedagog Malmös podd ”Podagog Malmö” berättar vi mer om lärprocesserna, utmaningar, möjligheter och vad som kan engagera, motivera och skapa lust och värde för barn och elever.

Referenser:

• Christersson, C. E., Melin, M., Widén, P., Ekelund, N., Christensen, J., Lundegren, N., & Staaf, P. (2022). Challenge-Based Learning in Higher Education: A Malmö University Position Paper. International Journal of Innovative Teaching and Learning in Higher Education, 3(1), 1–14. https://doi.org/10.4018/ijitlhe.306650
• Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Daidalos.
• Dewey, J. (1938). Experience and Education. Macmillan.
• Lackéus, M. (2020). Comparing the impact of three different experiential approaches to 26(5): 937-971. http://dx.doi.org/10.1108/IJEBR-04-2018-0236
• Lackéus, M. (2022). Den värdeskapande eleven: en handbok för meningsfullt lärande i skolan. Studentlitteratur.
• Lackéus, M. (2021). Den vetenskapande läraren: en handbok för forskning i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur.
• Wiman, M. (2019). Värdeskapande lärande. Lärarförlaget.