Malmömodeller i Singapore

De sista åren har några av oss lektorer från gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF) varit med och hållit i olika typer av presentationer, såsom round-table-discussions, eller paperpresentationer, för att både få feedback och sprida hur vi arbetar med skolutveckling i Malmö. I år var det dags för en ny form, nämligen som presentatörer i ett symposium. Ett symposium innebär att tre-fyra vetenskapliga papers (artiklar) fogas samman under ett gemensamt tema. Först presenteras varje paper separat, och på slutet hålls en gemensam diskussion. Temat som vi deltog under i år, och titeln på symposiet var: The role of school leadership for school improvement in Professional Learning Networks (PLN).

Följande forskare var med och presenterade:

• Paper 1: Cindy Poortman (Nederländerna)
• Paper 2: Marie Sjöblom, Jens Ideland (Sverige)
• Paper 3: Kim Schildkamp (Nederländerna)
• Paper 4: Linda Kaser, Judy Halbert (Canada)

Ett PLN är ett nätverk i vilket representanter för flera skolor träffas för att lära av och stötta varandra i skolutvecklingsprocesserna. Exempel på ett sådant från GVF är det nätverk av förstelärare och skolledare som vi håller på att bygga upp. Ett annat exempel är de grupper av skolledare/lärare som tillsammans bildar en RLC (Research Learning Community) och som vi kommer att starta upp under våren inom GVF, se tidigare blogginlägg.

Eftersom symposiet fokuserade på ledarens roll i PLN valde vi att berätta hur den enkätundersökning kring förstelärarreformen, samt intervjuundersökning kring det kollegiala lärandet, som genomfördes vt2017, kunde användas för att stötta skolledare och förstelärare i det fortsatta skolutvecklingsarbetet. För att stärka dialogen och samarbetet mellan olika nivåer i organisationen, utarbetades två modeller. Den första – skolutvecklingstrianglarna – har utförligt beskrivits i tidigare blogginlägg. Den andra – feedbackdialogmodellen – genomfördes som en lokal återkoppling kring resultaten av undersökningarna för de 11 skolor valde att delta. I papret finns båda modellerna med, men i det här blogginlägget väljer vi att fokusera bara på feedbackdialogmodellen.

Inom GVF genomförs många enkäter, utan att resultaten alltid används eller återkopplas till de som deltar. Det kan för all del vara intressant att få en rapport som gäller alla skolorna, liknande de ni hittar på länkarna ovan, men på vilket sätt stöttar detta det lokala skolutvecklingsarbetet? När de nämnda undersökningarna genomfördes, valde vi därför att göra en lokal sammanställning för varje skola, och bjöd sedan in skolledare och förstelärare till ett 90 minuter långt möte där även lektorer och områdeschef deltog (på nästan alla möten). Målet med mötena var att tydliggöra vilka starka sidor och utvecklingsområden som framkom ur undersökningarna, och samtidigt starta en dialog, som sedan kunde fortsätta lokalt med lärare och specialpedagoger ute på skolorna. Deltagande skolor uppskattade feedbackdialogerna, och en kort uppföljande enkät visade att över 70 % av de som deltog tyckte att mötena var givande eller mycket givande. De som var negativa var ofta negativa för att de inte fått någon feedbackdialog!

De viktigaste resultaten var att feedbackdialogerna:

• hjälpte skolledare och förstelärare att förstå resultatet av undersökningarna i relation till lokala kollegialt lärande-processer, och hur dessa processer relaterar till processer inom PLN:et
• möjliggjorde en diskussion mellan förstelärare, skolledare, lektorer och områdeschefer – en diskussion som kunde stötta både lokala och centrala skolutvecklingsprocesser
• stärkte den aggregerade analysen som byggde på de två undersökningarna, och bidrog till en fördjupad förståelse av PLN:et.

Ingen modell är emellertid felfri. Aspekter som vi diskuterade som problematiska i papret var bland annat vilka som bjöds in för att ta del av feedbackdialogerna (var fanns lärarna, specialpedagogerna, bibliotekarierna och eleverna?), hur olika maktpositioner påverkade samtalen, samt hur lektorernas arbete med utvärdering hör ihop med skolornas eget systematiska kvalitetsarbete.

De var spännande att få vara med och sprida GVFs tankar kring skolutveckling till andra länder på ICSEI-konferensen, och få höra vad andra tänkte kring våra modeller. Här är en länk till vårt paper.

Konferenser kan vara bra för att ge input, och visa att vi är på rätt väg, men samtidigt är det hemma i Malmö allt det spännande händer! Vi saknar värmen på 28 grader, men bortsett från det är det riktigt roligt att vara hemma i verkligheten igen!

/Marie Sjöblom och Jens Ideland, lektorer GVF

Vi har inte hunnit tillgänglighetsanpassad pdf-dokumentet till den här posten. Är du intresserad av att ta del av materialet, hör av dig till pedagogmalmo@malmo.se