Matteövergången från grundskolan till gymnasiet

I ämnet matematik bjuder övergången från högstadiet till gymnasiet på särskilt stora svårigheter sedan 2011. Innan detta magiska år fanns A-kursen som i stort sett var en repetition av grundskolans mattekurs men sedan 2011 finns ingen repetition inlagd (på gott och ont). Eftersom gymnasiet ska ta vid precis där grundskolan slutar skapas ett gap för de elever som inte fått med sig precis allt.

Syftet med ett projekt som vi drar igång nu, är att underlätta övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik för eleverna. Förutom glappet (se ovan) finns det andra påvisbara svårigheter i denna övergång men vad som ligger bakom dem är dock oklart. Dels verkar det handla om olika kritiska moment i matematiken som blir avgörande för matematik undervisningen på gymnasiet. Det finns tecken på att detta t.ex kan vara bråkräkning (alternativt taluppfattning i stort) eller algebra. Dels kan det handla om olika arbetssätt och metoder på grundskolan respektive gymnasiet.

Detta kan till exempel vara läxors omfattning eller krav på självständighet. Ett annat alternativ är att det kan bero på att olika metaforer och förklaringsmodeller används på de olika stadierna. För att ta ett väldigt banalt exempel: om en elev hela tiden får höra att man kan tänka på en pizza eller tårta när det handlar om bråkräkning och denna elev skapar sig en förståelse om bråkbegreppet utifrån detta så blir det svårt att senare förstå varför man skulle vilja multiplicera 2 bråk.

Det verkar vara en allmän uppfattning på gymnasiet att “det är grundskolans fel” när elever inte har de kunskaper man tycker de ska ha. Att öppna upp för möten mellan stadierna menar vi är viktigt för att komma förbi detta och för att underlätta övergången för eleverna. För att dessa diskussioner ska bli meningsfulla krävs dock en kunskap om var felen ligger. Om grundskolan lärare ökar sin förståelse för var eleverna ska och gymnasiets lärare ökar sin förståelse för var de kommer ifrån bör detta underlätta vägen mellan.

Med utgångspunkt i rapporten “Övergången mellan högstadiet och gymnasiet i ämnet matematik” (FoU Malmö 2015) ämnar vi undersöka lärares och elevers uppfattning om denna övergång. Denna rapport är välgjord men har ett för litet empiriskt material för att man ska kunna dra några generella slutsatser. Vi kommer att skriva om frågorna och göra denna undersökning digital. På så sätt hoppas vi få in ett större material som vi sedan kan analysera. I rapporten finns även förslag på diskussionspunkter då lärare från högstadiet och gymnasiet möts. Dessa kommer vi i en mindre grupp (3 gymnasielärare och 3 högstadielärare) diskutera under våren för att på så sätt se om det finns andra saker man bör diskutera.

Slutligen kommer vi att analysera det diagnostiska test i matematik som ska börja användas nästa läsår och som nu är i ett konstruktionsstadiet. Detta kommer ge oss en bild av eventuella kritiska moment i matematikundervisningen. I huvudsak kommer Jonas Dahl (lektor AGVF), Nafi Zanjani (PI Malmö) och Ivana Hafizbegovic (Ma-lärare, Vh) att arbeta med detta. Målet är att analys med tillhörande rapport ska bli klar under vårterminen 2016.

Den 25/1 hade vi vårt första möte med tre högstadielärare där det bestämdes att vi skulle fortsätta och jobba med detta men även auskultera varandra.  Vi ser verkligen fram emot ett fortsatt fördjupat arbete över stadiegränserna för elevernas skull.

Ivana Hafizbegovic och Jonas Dahl