MIK-nyhetsbrevet vecka 38: Ung mediestatistik, trollfabrikspel, sociala mediervägran och programmering

Ungar och medier

Förra veckan släpptes årets upplaga av landets största undersökning av barns och ungas medievanor vilket alltid är intressant läsning och där ungas minskande bok- och tidningsläsande redan skapat braskande rubriker. I förordet ställer Statens Medieråds direktör Anette Novak intressanta frågor utifrån den snabba förändringen i mediekonsumtionsvanor:

”Tidsanvändningen av internet fortsätter öka, troligen som ett resultat av att allt fler flyttar över sin användning av spel och rörlig bild från offlinemedier eller analoga format till nätet. Om utvecklingen fortsätter och om vi inte längre upplever att medieanvändning är en aktivitet, utan att den utgör själva livet, väcks frågor av närmast filosofisk eller etisk karaktär:

• Finns det en gräns mellan digital och verklig vardag?
• Hur stort ansvar har de unga själva, deras föräldrar och deras lärare – och för vad?
• Ska vi sträva efter att sätta gränser för hela grupper när alla inte upplever sina medieliv på
  samma sätt?

Då det senaste decenniets allt intensivare digitala medieanvändning är ett nytt fenomen, är det enda som är säkert att vi ännu inte känner till alla långsiktiga konsekvenser, oavsett om de är positiva eller negativa.” (Ungar och medier 2019, sid 3.)

Jag har nedan valt ut ett axplock av intressanta nedslag i rapporterna:

• Mobilen har kvar sin status som föredragen medieteknik. Sedan 2016 har nio av tio elvaåringar och i princip alla från tolv år och uppåt en smart
  mobil och sedan dess har ingen större förändring skett.
• Som i tidigare undersökningar så spelar pojkar mer spel och flickor använder mer sociala medier.
• Den dagliga läsningen av (pappers)-böcker och tidningar minskar ju äldre man blir, av 18-åringarna är det 11 % som läser dagligen, en siffra som minskat från 27 % 2012.
• 83 % av 17-18-åringarna brukar ta del av nyheter och 71 % av 13-16-åringarna. Mobilen, följt av TV, är de mest använda medierna för detta.
• En större andel flickor än pojkar är högkonsumenter av mobilen där det numera kulminerar vid 13 års ålder från att ha varit 16 år 2017.
• Etablerad media som SVT och TV4 tillmäts större förtroende än sociala medier, Nyheter24 och Flashback.
• Pojkars spelande minskar även om det fortfarande är en väldigt vanlig aktivitet.
• ”Alla” i ålderskategorin 13-18 använder sociala medier och Snapchat och Instagram toppar popularitetslistan.
• I nästan alla kategorier och åldersgrupper ökar upplevelsen över att ha blivit utsatt för otrevligheter på nätet med några procentenheter.
• Medieanvändningen upplevs av mer än hälften som något problematiskt i och med att det går ut på andra aktiviteter och förpliktelser. Mer tid används åt medier än vad de själva och i många fall deras föräldrar anser som önskvärt.
• I ålderskategorin 13-18 är Pewdiepie den populäraste videobloggaren för pojkar medan Therese Lindgren innehar topplatsen för flickor.
• Yngre är överlag försiktigare med att dela med sig av personlig information än äldre.
• 91 % av 13-18-åringarna uppger att de lärt sig källkritik i skolan och 54 % av 9-12-åringarna.
• C:a 60 % av föräldrarna instämmer helt och hållet eller till stor del i påståendena att sociala medier och spel är beroendeframkallande och stjäl till från andra aktiviteter.

Det finns hur mycket som helst av intresse i rapporterna som på ett förtjänstfullt sätt tjänar som en inblick i en medievärld som vi kanske inte alltid har så stor inblick i.

Rapporterna hittar ni här:

Ungar och medier 2019

Småungar och medier 2019

Föräldrar och medier 2019

Troll Factory

Finska YLE har skapat ett spel som simulerar arbete i en trollfabrik där ens uppgift är att sprida anti-immigrationsretorik och bygga upp en publik med hjälp av memer, botnets, konspirationer och fake news. Autentiska memer och retorik används vilket delvis gör att innehållet kan upplevas som mer realistiskt men som samtidigt gör att man bör ha gjort ett ordentligt förarbete i klassrummet innan man introducerar ett sådant här spel. Det kan också vara en idé att spela spelet gemensamt för att kunna diskutera de olika termerna och retoriken som används. Jag har i en tidigare bloggpost gått igenom ett antal andra spel på samma tema.

Digiteket

Digiteket är en ny tjänst från Kungliga Biblioteket primärt tänkt som en lärplattform för bibliotekarier men det är inget som hindrar att vi inom skolans värld också drar nytta av den. Det finns kurser i bland annat källkritik och upphovsrätt på nätet och mer lär tillkomma efter hand. Väl värt att hålla ögonen på.

Vägra sociala medier

På SVT kan man nu strömma dokumentären Vägra sociala medier som troligtvis skulle kunna öppna upp för en mängd intressanta diskussioner bland och med eleverna.

Medan de flesta kändisar använder sociala medier i sina karriärbyggen har den välkände skådespelaren Adam Lundgren alltid varit superskeptisk till sociala medier. Han är minst sagt orolig för hur de påverkar honom och världen. Det har varit en kamp i motvind, men äntligen har han fått vatten på sin kvarn, flera techlegender börjar nu ifrågasätta det de varit med om att skapa. Adam reser till mörkrets hjärta Silicon Valley för att snoka. Vad är det de vet som inte vi vet? För att utmana sina förutfattade meningar testar han också Instagram. Kommer han börja älska det? (SVTs beskrivning av programmet.)

Programmering i förskolan och skolan

En ny forskningsstudie tittar på programmering i förskolan, något som på pappret inte ingår i förskolans läroplan men som ändå har fått stort genomslag.

Findings revealed a range of apps and resources used in combination with tablets, where activity integration takes place as unplugged programming, digital programming, or as a combination of the former. Teachers markedly attributed intended learning goals around programming to tenets of computational thinking and “twenty-first century skills”. Moreover, programming was often actively linked to learning in other domains such as science, technology, mathematics, and language, approaches that show traditional Swedish preschool teaching practices being recontextualized in terms of programming. (Ur abstract).

Investigating Preschool Educators’ Implementation of Computer Programming in Their Teaching Practice

Vetandets värld har också haft ett inslag om programmering i skolan där det diskuteras om programmering är ett bra sätt att lära sig förstå det digitala samhället.

Programmering på schemat – bortkastad tid eller nödvändig allmänbildning?

Sexualundervisning med RFSU

RFSU har samlat en mängd material i form av uppgifter, filmer och diskussionsfrågor kring det mesta som har med sexualundervisning att göra på en ny sida. Här finns mycket matnyttigt att hämta och tillämpa direkt i klassrummet.

RFSU – För pedagoger och yrkesverksamma

Relaterat vill skolverket stärka läroplanernas innehåll om sex och samlevnad.

Smink i rymden

I kursplanen för Teknik 7-9 ingår det centrala innehållet Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning och nedanstående tweet från NASA borde väl kunna öppna upp för diskussioner kring ”manlig” och ”kvinnlig” design. Läs mer i Vogue.

Det var allt för den här veckan, vi ses förhoppningsvis nästa igen.