Nytt på Malmö delar
MIK-nyhetsbrevet vecka 39: Greta och Fridays For Future, människokött, Hong Kong och mycket annat
Ny vecka och nytt nyhetsbrev, denna vecka dock lite av ett hastverk på grund av andra åtagande där ett besök på bokmässan tillhör ett av de trevligare. Bokmässan har i år MIK som ett av sina tema och jag kommer försöka samla ihop de föreläsningar och seminarium som dokumenteras och posta här vad det lider.
Fridays for future
Fredagen den 20/9 deltog över fyra miljoner människor i över 5000 klimatdemonstration i över 150 länder, en global miljörörelse som började med att Greta Thunberg satte sig med sitt plakat utanför Riksdagen för lite över ett år sen. Hela fenomenet borde ju vara ett extremt tacksamt case för diskussioner kring om hur man kan påverka sin omvärld.
På Fridays for Futures webbsida kan man följa de olika arrangemangen över tid och plats, mycket fascinerande att se det globala genomslaget.
Fina bilder från Fridays for Future-arrangemang jorden över:
Photos: What the youth climate strike looks like around the world
Att läsa eller titta på Greta Thunbergs känslosamma och mäktiga tal inför den amerikanska kongressen och diskutera vad hon egentligen vill tror jag är en tacksam ingång till ämnet. Vet eleverna vilket hennes budskap är?
Det är ibland svårt att riktigt greppa hur stort genomslag Greta Thunberg har fått, till exempel så har hon fler interaktioner än Donald Trump på Instagram:
”Under den intensiva veckan som gått har hennes inlägg på Instagram haft över 7 miljoner gilla-markeringar och kommentarer sammanlagt, USA:s president hamnar – första gången – en rejäl bit bakom den svenska klimataktivisten och har under 5 miljoner interaktioner.”
Tronskiftet på Instagram: Nu är Greta Thunberg större än Donald Trump
Hur stor är då Greta Thunberg på Instagram i förhållande till våra svenska partier?
Du visar för närvarande ett platshållarinnehåll från Pedagog Malmö. För att komma åt det faktiska innehållet, klicka på knappen nedan. Observera att detta kommer att dela data med tredjepartsleverantörer.
På tal om Donald Trump kan det ju vara intressant att diskutera med eleverna hur de skulle tolka hans tweet om Greta där han han beskriver henne som ”a very happy young girl looking forward to a bright and wonderful future. So nice to see!”
Greta svarade på denna förminskande härskarteknik genom att adoptera Trumps beskrivning som twitter-biografi:
Värt att diskutera för er som har lite äldre elever är satirtidningen The Onions artikel och vilka poänger det är de försöker göra:
Nation Perplexed By 16-Year-Old Who Doesn’t Want World To End
Äta människokött – En sedelärande historia om desinformationsspridning
Patrik Oksanen beskriver förtjänstfullt hur snabbt desinformationsmekanismerna kan fungera på nätet och hur en nyhet förvrids för att passa ett narrativ från öst till väst och tillbaks igen. Hur blir en förvriden nyhet i våra lokala högerextrema medier en del i ett internationellt medialt propagandakrig?
Oksanen: Så spred sig lögnen om människoköttet och klimatet
Hong Kong, Kina och påverkan
Under våren började Hong Kong-bor demonstrera i stor skaror efter Fastlandskinas lagförslag om utlämning av misstänkta brottslingar. Kritiker menar dock att lagen kommer användas för att lämna ut politiska dissidenter. Demonstrationerna har också kommit att handla om grundläggande demokratiska frågor som upplösande av parlamentet och införande av allmän rösträtt.
Hong Kong-demonstranternas gemensamt komponerade hymn Glory to Hong Kong är ett strålande exempel på hur musik kan användas i protestsyfte, se t.ex. detta centrala innehåll i musik:
- Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.
https://www.youtube.com/watch?v=oUIDL4SB60g
Det ter sig för mig omöjligt att titta på denna video utan att känna något. Varför inte diskutera detta? Vad i samspelet mellan musik och rörlig bild är det som gör upplevelsen så stark? Kan de komma på andra exempel när musik används så här tydligt i propaganda eller påverkanssyfte?
Kina har ju självklart svarat på protesterna, delvis handgripligt med poliser och repressalier men också genom att försöka påverka omvärldens opinion över händelserna som på många ställe sällar sig till demonstranternas kamp. Bland annat så tog de ut en helsida i DN.
Här skulle det kunna vara väldigt tacksamt att analysera vad de egentligen säger i sin annons? En nyckelmening hittar vi ju redan i ingressen: ”Ett pussel vi kommer att lösa på egen hand”.
DN har fått ta emot mycket kritik för att de låter en totalitär stat ta ut annonser i tidningen, det kan vara väl värt att läsa deras svar och motivering kring varför de valde att ta in annonsen och diskutera resonemangen i klassen.
Peter Wolodarski om kritiken mot Kinas Hongkongannons
Barn, unga läsning och film
När rapporten Ungar och medier släpptes så var det många upprörda röster över att barns läsning återigen minskade, vad det inte hördes upprörda röster över var att även ungas filmtittande minskat. Läs gärna Hynek Pallas krönika om frågan i GP:
Varför oroar vi oss inte för att filmtittandet sjunker bland unga?
Liksom bokläsning ger förståelse för ord, grammatik och berättande – och inte kan ersättas av Twitter – ger filmtittande åtminstone en elementär vink om den rörliga bildens byggsats. Men detta måste förvaltas, förklaras, paketeras och vara en del av en offentlig kulturhistoria och en bildningskontext. Istället går vi baklänges.
Övrigt gott och blandat
Sanningsjägarna
Denna dokumentär som just nu strömmar på SVTPlay följer researchkollektivet Bellingcat som med hjälp av öppna verktyg och tjänster på nätet (OSINT, Open Source Intekligence) bedriver undersökande faktagranskning.
Vem kan man lita på i dessa tider av falska nyheter och alternativa fakta? Bellingcat – ett internationellt nätverk av vanliga medborgare och unga datanördar – har utvecklat en egen metod för att komma närmare sanningen. Med hjälp av digital teknik har nätverkets medlemmar undersökt nedskjutningen av MH17, krigsbrott i Syrien, förgiftningen av den ryske agenten Sergej Skripal och presenterat nya fakta som de traditionella medierna missat. På bara tre år har Bellingcat blivit en nagel i ögat på ohederliga nyhetskällor och maktfullkomliga propagandister. För första gången får vi en inblick i hur nätverket arbetar.
Bellingcat’s Online Investigation Toolkit
Klimatet just nu
DNs klimatförändringsvisualiseringstjänst (puh…) illustrerar pedagogiskt diverse statistik relaterat till klimatförändringarna.
Warming stripes
En annan tjänst som visualiserar den globala uppvärmningen är Warming stripes. Varje färgad streck representerar medeltemperaturen i ett land/region över ett år. Jag tror att den här typen av statistiskt bildstöd är ett tacksamt sätt att illustrera fenomen man jobbar med.
Förskolan, läroplanen och digitaliseringen
Om man följer skoldebatten från ledarsidorna i våra stora tidningar så får man uppfattningen om att förskolans reviderade läroplan med digitala mål innebär att barnen ska parkeras på golvet framför varsin iPad. Detta stämmer ju såklart inte utan man får ju lite uppfattningen att rätt många debattörer inte ens bemödat sig med att läsa dokumentet de kritiserar. Nåväl, vill man få en lite mer korrekt och nyanserad bild av processen så rekommenderas intervjun med Susanne Kjällander och Karin Forsling i tidningen Förskolan.
Förskolans nya läroplan har engagerat debattörer, forskare och föräldrar och det är inte de nya formuleringarna kring jämställdhet eller hållbar utveckling som skapat mest diskussioner. De nya kraven på digitalisering är tydliga, förskolan ska jobba med digitalisering och förskollärarna har ansvaret för att genomföra det.
Så vad betyder det egentligen att utveckla barnens förståelse för den digitalisering de möter i vardagen? Läser man läroplanen så står det ingenstans att det blir obligatoriskt med surfplattor på förskolan. Ord som surfplatta och internet förekommer inte ens i läroplanen. Att arbeta med digital kompetens betyder inte nödvändigtvis att man arbetar med specifika digitala verktyg och med tanke på att surfplattorna började dyka upp i förskolan runt 2014 och den förra läroplanen höll i 20 år är det bra med skrivningar som är framtidssäkrade.
Vad är poängen med nya planen?
På återseende!
