MIK-nyhetsbrevet vecka 42: Geografiverktyg, internetstatistik, subversiva SÄPO och mycket annat

Svamp på trädstam.
Ny vecka, nytt nyhetsbrev och ännu ingen rätsida på publiceringsdag.

Vi får se om lärarnas höstlov kan knuffa nyhetsbrevet till sin rättmätiga veckodag igen. Under veckan hann jag besöka SETT-mässan en dag där kanske framförallt Susanne Kjällanders föreläsning om förskolans digitalisering och Lantmäteriets nya karttjänst för skolan var av intresse.

Lantmäteriets Geoskola

Lantmäteriets nya skoltjänst Geoskolan är en föredömligt enkel GIS-tjänst enkel att använda inom alla stadier i skolan. Karttjänsten samlar data från ett flertal myndigheter som visualiserar bland annat höjdskillnader, grönska, fornminne och så vidare. Deras korta introduktionsfilm illustrerar också väl frågan om platstjänsters förtjänster och problem i samhället. Vad händer om man glömmer att stänga av var man är i Snapchat och folk kan hitta en fast man inte vill? Det här är ju frågor kretsande kring geografi och integritet som är väl så intressanta att ta upp i skolan.

Svenskarna och internet 2019

Logotyp för rapporten Svenskarna och internet
Svenskarna och internet

Den årliga statistikrapporten om svenskarna och internet är nu släppt och diverse kommentarer på dess innehåll har börjat trilla in. Anders Thoresson tar bland annat upp det digitala utanförskapet, att en halv miljon svenskar aldrig använder internet och att många svenskar känner oro över vad myndigheter och företag samlar in för information om oss, vi känner oss övervakade. Dessa frågor om personlig integritet berör också Brit Stakston i sin text om rapporten där hon konstaterar att vi är oroliga för övervakning men ändå fortsätter köpa uppkopplade prylar. Emanuel Karlsten gör en längre, mycket läsvärd, läsning och analys över rapportens resultat och konstaterar bland annat att sociala medier-användandet stagnerar.

Svenskarna och internet 2019

Delta i projektet Stärk ungas medie- och informationskunnighet?

Vill du delta i ett projekt och träna ungas MIK-kunnighet? Läs mer nedan!

”Vill din skola eller kommun delta i ett nytt projekt för att stärka det källkritiska förhållningssättet hos unga? Tillsammans med Google.org vänder vi oss nu till områden med särskilda utmaningar gällande tillit och delaktighet i samhället. Denna blankett syftar till att få in intresseanmälningar för deltagande i projektet.

I dag uppger varannan ung mellan 17 och 23 att de inte känner sig delaktiga i samhället, enligt en rapport från MUCF. Den årliga undersökningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar även att tillitsklyftorna ökar. Störst är utanförskapet i glesbygd och utsatta områden. Detta utanförskap är kopplat till möjligheten att påverka sin omvärld och att kunna fatta välinformerade beslut om sitt eget liv, framtid och vårt gemensamma samhälle. Med projektet “Empower youth with media and information literacy” ger Google.org Mobile Stories verktyg till skolor med särskilda utmaningar när det gäller tillit till samhället och bristande medie- och informationskunnighet. Skolor i totalt 10 kommuner ska få kostnadsfri tillgång till verktyget och kunna publicera sig på Mobilestories.se detta tack vare Google.org.

I Mobile Stories publiceringsverktyg tränas unga mellan 13-19 år i medie- och informationskunnighet, genom att de själva får testa att jobba med journalistiska metoder. I verktyget guidas användarna steg för steg genom publiceringsprocessen. Längs vägen får de hjälp exakt när de behöver den, tips från yrkesverksamma journalister, information och checkfrågor kring källkritik, publicistiska lagar och etiska regler. En lärare eller skolbibliotekarie måste godkänna artikeln innan den publiceras på Mobile Stories medieplattform – en community för skolor. Sedan 2017 publiceras artiklar, poddar och rörligt material av unga från olika delar av Sverige, öppet för alla att ta del av.

Idén till ett utbildande publiceringsverktyg har sitt ursprung i mötena med unga, verktyget har utvecklats i nära samspel med lärare och elever.

När vi behandlar er intresseanmälan kommer vi ta hänsyn till:

  • Den effekt vi tror vi kan åstadkomma gällande de utmaningar organisationen beskriver
  • Geografisk spridning
  • Intresse från personal på skolan
  • Möjligt antal deltagande elever i projektet”

Intresseanmälan

Google, Wikipedia och Säpo

I dagarna blev tydligt hur fel det kan bli när när en vandaliserad artikel på Wikipedia användes i Googles faktaruta och om man sökte på Säpo fick man reda på att det är en judisk säkerhetstjänst med subversiva uppgifter. Anledningen till att det blev så här är att någon var inne och vandaliserade Wikipediaartikeln om SÄPO halv två på natten och artikeln återställdes 22 minuter senare. Under tiden artikeln var vandaliserad så cachade Google dess innehåll och förevisade det för alla som sökte på SÄPO i en faktaruta oavsett att Wikipediaartikeln var återställd. Faktarutan rättades aldrig utan Google löste helt enkelt problemet genom att ta bort själva faktarutan men den felaktiga informationen hade då legat upp flera dagar.

Faktaruta på Google som beskriver Säpo som en judisk säkerhetstjänst.
Vandaliserad Wikipediaartikel som faktaruta på Google

 

Förändringarna i Wikipediartikeln
Förändringarna i Wikipediartikeln

Vad kan man då dra för lärdomar utifrån skolans värld och vår verksamhet? Jo, kanske att det är viktigt att åtminstone vara medveten om att speglad information inte alltid är korrekt och att det som alltid är bra att gå till ursprungskällan om något verkar suspekt.

Notiser

Web literacy for Student Fact-checkers

Mike Caulfields lärobok Web Literacy for Student Fact-Checkers är en utmärkt bok om just det titeln säger, vad behöver våra elever kunna om nätet för att bli duktiga faktagranskare, en MIK-kunnighet som är nog så viktig i vårt information-, desinformation- och misinformationstyngda medieklimat. Jag leker lite med idén om att crowdsourca en svensk översättning av boken och tycker man det verkar vara en bra idé och vill hjälpa till på något sätt är man varmt välkommen att höra av sig!

Relaterat är First Drafts verifieringsguide med mängder av tips och resurser en bra källa om man vill lära sig mer om hur man kan verifiera påstående på nätet. Den är dock mer anpassad för journalister och kanske inte något man sätter i händerna på elever.

Datalogiskt tänkande i PISA

År 2021 kommer PISA börja testa datalogiskt tänkande i matematikdelen i provet.

Computer Science and PISA 2021

PISA 2021 Mathematics Framwork (Draft)

Digitala och estetiska lärprocesser

Ifous startar ett flerårigt projekt om de digitala och estetiska lärprocesserna vilket kan vara välbehövligt med tanke på hur mycket av nätkulturen och kommunikationen som sker genom olika former av bildmedier. Ett digitalt informationsmöte sker den 24:e oktober 2019 kl 14:00.

Digitaliseringen påverkar all undervisning, vilket både ger möjligheter och innebär risker. I ett samhälle där vi i ökande omfattning kommunicerar med bild och ljud blir det allt viktigare att elever får chans att utveckla de förmågor som krävs för att kunna producera och tolka visuella och auditiva uttryck. Nu startar Ifous ett FoU-program med fokus på undervisning i de estetiska ämnena, kopplat till digitalisering och till hållbar utveckling.

Digitala och estetiska lärprocesser

Grundkurs i klimatförvillande och statistiska fulknep

Maths Nilsson svarar på en svensk rappares klimatpåstående och ger samtidigt lite av en grundkurs i klassiska knep om hur man lätt kan använda statistik för att förstärka och påvisa en tes.

Nej, Legenden (Klimatbluffen) är inte dum i huvudet

Ännu mer om statistik och statistikkunnighet

Är man intresserad av statistik och statistikkunnighet (statistics literacy) så kan SCBs statistikpodd vara en rekommendation.

”I andra säsongens första avsnitt får poddens nye programledare finbesök: den prisade folkbildaren och forskaren Emma Frans. De pratar bland annat om statistiska fallgropar, humor och folkbildning – och om vad det innebär att nå ut till en bred publik.”

På tal om siffror avsnitt 12: Emma Frans om faror med statistik (Spotify)

På tal om siffror

Programmeringsspråkens popularitet över tid

Det här är väl kanske inte så superintressant för någon utöver de som gillar snygga visualiseringar eller programmeringsspråkens popularitet över tid. För mig som uppskattar båda sakerna är det dock mumma.

Most Popular Programming Languages 1965 – 2019

Är att lära sig hantera sin mobiltelefon att betrakta som digital kompetens?

Ja tycker forskaren Torbjörn Ott, läs mer i den korta artikeln.

Forskare: ”Vi måste rusta eleverna för den digitala världen”

Tidningsveckan (en vecka sent)

Nu är jag en vecka sen på att tipsa om Tidningsveckan där elever och lärare har haft tillgång till diverse tidningar digitalt gratis men jag kan ändå tipsa om deras lektionsbank som ligger kvar. Här hittas en mängd bra uppgifter kretsande kring journalistik och tidningar på olika sätt.

Tidningsveckan