MIK-nyhetsbrevet vecka 47: Ungas bristande källkritiska förmåga, gamerhundmänniskor, digitala lärplattformar och våldsskildringar

Hur duktiga är ungdomar på källkritik/utvärdera misinformation

En ny studie från Stanford konstaterar att ungdomar är dåliga på att bedöma och utvärdera misinformation på nätet. 3446 amerikanska gymnasieelever digitala källkritikskunnighet (digital literacy) undersöktes:

• 52 % av eleverna trodde på en video som påstått visade valsedelfusk i demokraternas primärval medan den egentligen var från Ryssland. Endast 3 av de 3000 eleverna letade rätt på källan till videon.
• Två tredjedelar av eleverna såg inte skillnad mellan sponsrat material och nyhetsartiklar.
• 96 % av eleverna tänkte inte på att förhållandet mellan en klimatförändringswebbsida och ett fossilbaserat företag kunde påverka sidans trovärdighet.

Hur ser det då ut i Sverige? Thomas Nygren på Uppsala Universitet har i sin forskning undersökt detta:

• 88 % av de svenska eleverna i studien kunde inte skilja nyheter från annonser.
• 44 % av eleverna identifierade en text från Sveriges Radio som mer trovärdig jämfört med en text från högerextrema Fria Tider som beskrev samma nyhet. 
• 47 % av eleverna ansåg att en text där en kirurg påstod att den enda möjligheten för viktminskning var operation var mer trovärdig i jämförelse med en artikel som redovisade de senaste vetenskapliga resultaten kring viktminskning, dieter och träning.

NiemanLab: “Troubling”: High school students (like most people) are not good at evaluating misinformation

Hela studien:

Stanford: Students’ Civic Online Reasoning

Thomas Nygrens forskning:

Swedish teenagers’ difficulties and abilities to determine digital news credibility.

Antirasist, hundmänniska eller gamer?

I den senaste upplagan av undersökningen Ungdomsbarometern finns det intressanta resultat kring hur ungdomar väljer att identifiera sig.

Tjejer identifierar sig primärt som:

1. Feminist 50 %
2. Antirasist 43 %
3. Hundmänniska 34 %

Pojkarnas topplista är spretigare:

1. Gamer 33 %
2. Antirasist 29 %
3. Datanörd 25 %

Titta gärna på hela undersökningen för alla resultat. Vad man kan konstatera är ju dock i samband med ovanstående notis att ett högt datoranvändande inte per automatik verkar generera god källkritisk kompetens, men det kommer ju inte direkt som en nyhet.

Påverkar digitala lärplattformar hur man återkopplar till eleverna?

I en verksamhet där det införs digitala lärplattformar är det viktigt att reflektera hur dessa eventuellt påverkar lärares undervisningspraktik och återkoppling till elever. Agneta Grönlund undersöker i en studie hur just återkoppling till eleverna skiljer sig i ett analogt kontra ett digitalt klassrum. Hennes resultat visar att olika sammanhang och redskap ger olika möjligheter för formativ återkoppling och såväl i den analoga kontexten som i lärplattformen framträder en summativ återkoppling med ett fokus på betyg. I en intervju i Skolporten förklarar Agneta närmare vad som händer i användandet av digitala lärplattformar:

”Det här dokumenterande motivet gör att återkopplingen som ges till eleven sammanblandas med betygsdokumentation. Det påverkar återkopplingen och bidrar till formandet av en summativt orienterad verksamhet. Återkopplingen får en mer formell karaktär och är tydligt knuten till kunskapskraven, ofta i form av matriser med uppdelade kunskapskrav. Men även i textkommentarerna förekommer ett mer formellt språk som är influerat av formuleringar ur kunskapskraven.”

En annan observation som överraskade henne som hon lyfter är att lärplattformarna kan komma att påverka lärarnas val av undervisningspraktiker, vad gör man av sådant som inte ”passar in” i den digitala plattformens infrastruktur, som exempelvis rollspel, muntliga redovisningar och ensamblespel?

”Det som överraskade mig mest är att, utöver att påverka återkopplingen, så finns indikationer om att lärplattformarna kan påverka vilka läraktiviteter som genomförs i klassrummet. Lärare i studien pratar om att vissa läraktiviteter, exempelvis klassdiskussioner och värderingsövningar, är svåra att dokumentera i plattformen. De passar liksom inte riktigt in. Det var intressant i relation till forskning om hur lärplattformar påverkar undervisningen på olika sätt.”

Att införa nya rutiner och verktyg i skolan påverkar såklart skolans verksamhet och lärarnas undervisningspraktik, jag är lite rädd för att vi inte riktigt har reflekterat ordentligt kring dessa frågor innan nya system införs. Vad händer till exempel med lärarnas återkopplings- och bedömningspraxis när InfoMentor införs?

Skolporten: Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Avhandlingen

Skolporten: Intervju med Agneta Grönlund

Forskningsprojektet Lärares digitala arbete i balans mellan krav och stöd? ska undersöka just dessa frågor, men vi får tyvärr vänta till 2022 för resultat om jag förstår saken rätt.

”Det finns en rik litteratur kring hur undervisning och lärande kan stöttas med digital teknologi. Däremot är kunskapen om hur lärares arbete förändras när digitala plattformsteknologier som lärplattformar och sociala media får genomslag relativt outforskad. Detta projekt syftar till att förstå och identifiera möjligheter och begränsningar i lärares digitala arbete, och framförallt när det finns påtagliga skillnader mellan krav och stöd.”

Lärarförbundet har i samarbete med Novus släppt en rapport som visar att lärarnas upplevelse av lärplattformar på långa vägar är oproblematiskt, till exempel så anger 60 % av de deltagande lärarna i studien att de inte skulle använda lärplattformen om de inte var tvungna.

Stör- eller stödfunktion? – En rapport om lärplattformar

Nytt lovande material om bilder och bildkultur

Statens medieråd släppte i dagarna materialet Bilder och verkligheten som fokuserar på hur vi och våra elever kan lära oss tolka och orientera oss i den extremt bildrika medievärld vi lever i.

Ur lärarintroduktionen:

”Vi lever i en värld där kommunikation sker oberoende av nations- och språkgränser. En bild kan ibland vara det enda gemensamma språk vi talar. Därför blir kunskap och förståelse för den visuella kommunikationen allt viktigare, inte minst för barn och unga i vilkas liv de visuella budskapen tar allt mer plats.1 I vardagen möter vi ett enormt flöde av bilder i olika sammanhang. Det kan exempelvis vara en illustration i ett informationsblad, en väns profilbild i sociala medier, ett diagram i en dagstidning, ett foto i kombination med en artikel på en nyhetswebbsida, eller ett roligt meme på någon social plattform. Mängden information och bilder kan göra det svårt att avgöra om och hur en bild är manipulerad och i vilket syfte den sprids.

Bildbehandlingsprogram och andra digitala verktyg gör det möjligt att skapa bilder som bär på många lager av betydelse. Att förstå hur en bild kan laddas med betydelse och hur denna betydelse kan variera beroende på mottagare och kontext blir av–görande för att förstå sin egen roll i en delningskultur på nätet. Det är också viktigt att reflektera över hur mottagandet och delandet av bilder fungerar för att upprätta åsiktsgemenskaper och konstruerar ett ”vi” som tycker liknande, i relation till ”de” som tycker olika (och som kanske till och med är de ”vi” skämtar om i vår bildkommunikation).”

Bilder och verkligheten

Bör vi vara oroliga för deepfakes idag?

Deepfakes, det vill säga tekniken att skapa videos där man kan byta ut ett ansikte mot någon annans, diskuteras mycket i samband med källkritikens utmaningar av idag och imorgon. Men är detta verkligen något vi behöver fundera så mycket på i nuläget där det räcker att byta bildtext på en bild, eller påstå att bilden är någon annanstans ifrån eller bara helt enkelt påstå att bilden visar något den inte gör för att få viralt genomslag. Vi kanske ska ta det lite lugnt med deepfakehysterin och fokusera på de stora och allvarliga utmaningar vi har av idag?

https://twitter.com/jamesrbuk/status/1194170575398289410

Notiser

Om det där fascinerande med vad man kan ta reda på med nätets resurser

Med hjälp av alla dessa verktyg som finns tillgängliga på nätet går det att ta reda på en mängd saker utifrån till exempel ett fotografi. Dessa verktyg brukar kallas för OSINT, Open Source Intelligence, och gruppen Bellingcat är i sammanhanget välkända. På Twitter försiggår det utmaningar där folk publicerar bilder med tillhörande frågor och att följa hur någon löser dessa är enormt fascinerande:

NixIntel: Using Flight Tracking For Geolocation – Quiztime 30th October 2019

Vill man själv testa på och utveckla sina förmågor kring avancerad informationssökning är det bara att följa Quiztime på Twitter.

Ny del kring källtillit i Skolverkets utbildningsmoduler

Skolverkets utbildningsmodul Kritisk användning av nätet har uppdaterats med en del kring källtillit, det vill säga det där svåra kring hur vi lär våra elever att inte kritiskt granska all information.

Nyheter på nätjuridikfronten

Brottet olaga våldsskildring som infördes 1989 har i praktiken aldrig använts men nu i november dömdes en man för det det efter att i en nazistisk tidning strömmat attentatet i Christchurch:

”Rätten gjorde bedömningen att publiceringen av gärningsmannens egeninspelade livesändning av terrordådet i Christchurch i Nya Zeeland den 15 mars 2019 utgör yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring. Detta eftersom filmen överskrider gränsen för vad som kan anses vara motiverat som ett led i nyhetsförmedling.”

Det här är ju av intresse för oss som jobbar med frågor kring sociala medier, yttrandefrihet och juridik möts.

Sveriges domstolar: En man döms för yttrandefrihetsbrotten olaga våldsskildring och hets mot folkgrupp

Relaterat så kan man läsa Mårten Schultz korta text i den nysläppta rapporten #viberättar som behandlar de svåra och viktiga frågorna kring yttrandefrihet och dess gränser, något som alltid är viktigt att jobba med i klassrummet och där elevernas förförståelse oftast inte överensstämmer med verkligheten. Rapportens innehåll i övrigt har jag inte hunnit titta på och ber att få avvakta med en rekommendation.

Hur visualiserar man klimatförändringarna effektivast?

I Twittertråden nedan delar folk med sig av de mest informativa och intressanta graferna eller bilderna för att illustrera och konkretisera klimatförändringarna. Här finns det mycket matnyttigt att hämta.