Nytt på Malmö delar
MIK-nyhetsbrevet vecka 48: Batman som Catwoman, finsk pornografi, danskt läromedel och en-till-en
Titta gärna på klippet och diskutera varför Batman och Catwomans beteende och rörelsemönster plötsligt upplevs som märkligt.
Kan eleverna ge mer exempel på hur kvinnor och män brukar porträtteras i dator/TV-spel? Att bara helt enkelt inventera vilka som spelar huvudrollen i spelet brukar vara en enkel övning med tydliga resultat. Om man vill lära mer om spel, representation och genus kan Anita Sarkeesians Youtubeserie Tropes vs Women in Video Games rekommenderas där hon försöker ta ett helhetsgrepp över frågan:
”The Tropes vs Women in Video Games project aims to examine the plot devices and patterns most often associated with female characters in gaming from a systemic, big picture perspective. This series will include critical analysis of many beloved games and characters, but remember that it is both possible (and even necessary) to simultaneously enjoy media while also being critical of it’s more problematic or pernicious aspects.”
Ny studie om en-till-en och dess påverkan på skolresultat
IFAU (Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering) släppte i dagarna rapporten Hur påverkas studieprestationer i skolan av en dator per elev? som fått en hel del uppmärksamhet i media.
”Vårt huvudresultat är att 1:1-satsningar i genomsnitt varken förbättrar eller försämrar elevers resultat på de nationella proven i matematik, svenska eller eng–elska, eller påverkar övergången till gymnasiet. Vi har också undersökt om effekterna skiljer sig åt beroende på om skolorna använder bärbara datorer eller surfplattor i sina 1:1-satsningar. Resultaten tyder på att användning surfplattor försämrar elevernas resultat på det nationella provet i svenska. 1:1-satsningar med datorer verkar däremot inte påverka elevernas kunskapsresultat, vare sig positivt eller negativt.(sid. 20)”
Och tja, det var väl på det hela väntade resultat men det viktiga med digitalisering, utifrån min synvinkel (jag är ju dock medveten om att många politiker, visionärer och SKL har förhoppningar om effektiviserings- och resultatvinster), är det viktiga med digitaliseringen, som ju är ett extremt diffust begrepp i sig, möjligheterna till att lära eleverna alla MIK-kunnigheter på ett naturligt sätt. Alla dessa är ju formulerade i en mängd skrivningar i läroplanerna. Läroplanen nämns för övrigt inte i rapporten vilket jag kan tycka är en smula märkligt då det är den som dikterar skolans och lektionernas innehåll.
Ny finsk avhandling om unga finnars syn på pornografi
Sanna Spišáks avhandling undersöker hur finska 10-17-åringar tänker kring och påverkas av pornografi och är ett efterlängtat tillskott till samhällsdebatten där de ungas egna röster sällan hörs kring dessa frågor. Ur en svensk kontext diskuteras det mycket kring porrfilter och pornografins eventuella skadliga inverkan på barn och unga och troligtvis borde väl de finska ungdomarnas röster och erfarenheter vara applicerbara på en svensk kontext också.
”Through these analyses, I challenge ‘the Porn Generation’ discourse by presenting empirical evidence on the roles that pornography has played in childhood media culture, sexual practices, and experiences long before the era of mobile media devices and online access. Furthermore, I argue that young people’s perceptions of pornography are more diverse than typically assumed in both public and some academic debates. I additionally argue that the forms of learning connected to pornography are more varied and complex than those limited to sexual behaviour and sexual acts alone. As such, young people’s engagement with and thoughts of sexually explicit media should be paramount when considering pornography’s potential impact, particularly on underaged people. To conclude, I present that risk- and harm-based discourses concerning underaged people’s pornography consumption, heteronormativity, and the very ideals of romantic intimacies play a crucial role in defining relationships and sex in contrast to pornographic representations of sex. As such, these expose a considerable gap between the apparent notions of pornography’s forceful and ‘bad’ pedagogy and youngsters’ personal accounts in which practices of pornographic representations are, for the most part, detached from notions of personal, embodied sexual behaviour.”
Ny dansk lärobok
Det danska forskningsprojektet D.U.D.E – Digital (Ud)Dannelse har publicerat en gratis lärobok innehållande en mängd praktiska exempel kring unga och nätet, sociala medier, digital påverkan och dylikt som när jag bläddrat i den verkar väldigt bra. Man kanske inte sätter en dansk lärobok i händerna på eleverna men för oss lärare tror jag den kan vara bra som inspiration och fortbildning.
Bokens innehåll:
Del 1 Mig og mine normer handler om normer online og offline. Kapitlerne sætter fokus på, hvordan vi som mennesker påvirker hinanden, og hvordan normer opstår. Del 1 fungerer som et teoretisk fundament for bogens øvrige dele. De øvrige dele kan imidlertid læses uafhængigt af del 1 og kan give en dybere forståelse for social påvirkning, normer og gruppedynamikker.
Del 2 Mig og mine medier handler om digital kommunikation fra identitet og social kapital over ansigtsløs kommunikation og deling af intime billeder til shitstormens anatomi og viralitet.
Del 3 Mig og min opmærksomhed fokuserer på opmærksomhedsøkonomi, digitale forstyrrelser og adfærdsdesign.
Del 4 Mig og mine (mis)informationer tager fat på fake news, informationskvalitet, den demokratiske udfordring ved misinformation og det postfaktuelle samfund.
Del 5 Mig og mine meninger dykker ned i viden, gruppepåvirkning, polariseringsmekanismer og kollektiv klogskab.
Notiser
Samtal med danah boyd
Missa inte utmärkta podcasten Digitalsamtals samtal med danah boyd som skrivit en mängd tankeväckande kring frågor om media, samhället och nätet och som jag skrivit ett evighetslångt blogginlogg om utifrån mina funderingar kring svenska skolans utmaningar kring MIK, källkritik och informationssökning.
Är verkligen mediekritik nått att ha? – Funderingar kring MIK-strategier för skolan
#206 – Om data och samhälle, med danah boyd
danah boyds keynote på årets upplaga av Internetdagarna:
Du visar för närvarande ett platshållarinnehåll från youtube. För att komma åt det faktiska innehållet, klicka på knappen nedan. Observera att detta kommer att dela data med tredjepartsleverantörer.
Ny svensk studie om radikalnationalism på nätet
Totalförsvarets Forskningsinstitut har släppt en ny rapport om de rasistiska radikalnationalistiska miljöerna på nätet, något som kan vara värt att ögna igenom för sin egen MIK-bildnings skull. Statens Medieråds direktör Annette Novak kommenterar rapporten:
”När kommunikationen på internet fylls av symboler och tecken som kan ha dubbel betydelse är det viktigt att vi alla lär oss, men inte minst vuxna – för att kunna guida barnen och vara goda förebilder”.
”På de sajter som undersökts i arbetet med rapporten finns även en kultur av dubbeltydighet, insinuationer och ironi, vilket skapar en osäkerhet i tolkning och bemötande av budskap. Tecken och ord kan ha andra betydelser än de vedertagna. Ett exempel som lyfts är citationstecken, som används ironiskt för att ifrågasätta legitimiteten i begrepp som Förintelsen och mångfald.”
Hur skapar man historia på nätet?
Sam Wineburg går i tråden nedan förtjänstfullt igenom ett exempel på hur historiebruk kan fungera i en värld av memer och misinformation:
”There you have it: How History is invented & spread in the digital age. Memes scream ”This is Fact.” Improbable bedfellows pick it up and spread it further. Instead of teaching kids how to check this stuff out, we’re keeping their eyes glued to print textbooks.(Sam Wineburg)”
Glöm för allt i världen!
Ni lärare måste kämpa mot datoriseringen annars kommer alla bli illitterata.
Lästips!
Detta är helt MIK-orelaterat men eftersom jag har ett litet forum här så passar jag på ändå att tipsa om att Magnus Hulténs bok Striden om den goda skolan: hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt finns tillgänglig att läsa online för oss som är intresserade av dessa frågor.
”I Striden om den goda skolan belyser Magnus Hultén hur den övergripande mediala ramberättelsen som formades på 1980talet än idag påverkar såväl politiska beslut som medias rapporter om svagheterna i dagens skolor. Skol reformerna på 1990talet var tänkta att skapa Europas och till och med världens bästa skola, men så blev det inte.”