Nytt på Malmö delar
MIK-nyhetsbrevet vecka 5: MIK-resurser, veckobrevstips och LIKA-utvärderingen
Innan jag slutar inom skolans värld och går vidare till biblioteksvärlden så passar jag på att köra ett uppsamlingsheat i detta sista MIK-nyhetsbrevet för mig på Pedagog Malmö.
Finns det kanske någon som vill ta över stafettpinnen? I vilket fall tackar jag för mig och hoppas att ni har fått ut något av dessa veckoliga (nåja…) nyhetsbreven.
Stor inventering av MIK-resurser
Mathias Cederholm har på uppdrag av kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet sammanställt guider, checklistor, övningar, lektionsförslag, lärarhandledningar, videor, utbildare, stödjande nätverk och böcker relaterat till ämnet. En väldigt bra resurs för oss i skolan. Jag citerar Mathias presentation av materialet:
”Jag gjorde en kartläggning av svenskt MIK-material förra våren, åt kommittén ”Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet”. Det blev ett 50-sidigt dokument och ett par tabeller/listor, med breda infallsvinklar, och som tar upp rätt mycket olika material kring (digital) källkritik, mediekunnighet, informationssökning, propagandaanalys, näthat, kritiskt tänkande i vidare mening – analytisk och vetenskaplig kunnighet m.m. och med en del internationella utblickar. Det är antagligen den bredaste kartläggning av detta slag som gjorts i landet. Här finner nog den intresserade en hel del ingångar. Vi har faktiskt mycket och spännande material i Sverige, såväl hos några större aktörer som mängder av intressanta saker utspridda på alla möjliga håll. Kom gärna med synpunkter på sånt som saknas i kartläggningen, jag har naturligtvis inte lyckats fånga allt, och det har ju även tillkommit en del nytt sista året.
Kartläggningen finns tillgänglig som pdf:er på kommitténs sida för resursmaterial. Där finns även en del annat matnyttigt, som Ulla Carlssons senaste bok om MIK (MIL). Kommittén har en annan sida där man listat och länkat ett urval ”Aktörer som bidrar till stärkt motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat inkl. medie- och informationskunnighet i Sverige”.
Kartläggning av befintligt material och metoder inom MIK-fältet
Övrigt material på Det Demokratiska Samtalet
Kan man lära ut metoder för kritisk granskning av information?
I diskussionen kring källkritik, informationssökning och faktagranskning så florerar ibland påståendet att förmågan källkritik inte är något som kan eller bör fokuseras på utan att det kritiskt granskande tänket automatiskt följer på god ämneskunskap. Den liberale skoldebattören Isak Skogstad skriver exempelvis:
”Ett kritiskt tänkande härstammar även det från kunskap. Den ämneskunnige låter sig helt enkelt inte luras lätt, eventuella felaktigheter blottläggs omedelbart och källans trovärdighet bedöms efter innehållets sanningshalt. Kunskap är medicin mot att bli lurad.” (Kunskap är mer än att Googla)
Sen är det ju såklart inte så enkelt att kritiskt tänkande är samma sak som källkritisk förmåga men i dessa sammanhang används begreppen överlag lite slarvigt. Sarah McGraw har utvärderat resultatet av ett antal lektioner kring kritisk granskning och utvärdering av information på nätet och resultatet visar på att eleverna blir duktigare på detta efter genomgången undervisning. Kanske inte så förvånande.
”Eight lessons were devoted to teaching students strategies to effectively evaluate digital content. Pre- and posttests, each composed of four brief, constructed-response items, were administered to 68 11th-grade students who participated in the study. Students’ scores improved significantly from pre-to posttest on three of the four tasks: students demonstrated an improved ability to investigate the source of a website, critique evidence, and locate reliable sources during an open Internet search. These results are promising and suggest that explicit instruction on fact-checking strategies may help students develop more effective online evaluation strategies.” (Learning to evaluate: An intervention in civic online reasoning, min kursivering).
Utifrån denna studie verkar det som att det kan finnas generella förmågor som tränar upp elevernas kritiska mediekompetens och en utmärkt utgångspunkt i detta arbete är ju Mike Caulfields bok Web Literacy for Student Fact-Checkers som på ett föredömligt sätt enkelt tränar en i den mer laterala metoden. En varm rekommendation.
Spelet Bad News, som också har passerat revy i detta nyhetsbrev innan, har visat sig ha en positiv effekt på motståndskraft mot desinformation:
”Our recent study confirms that Bad News significantly improves people’s ability to spot misinformation techniques regardless of their prior beliefs in a randomized trial. Importantly, our findings also suggest that whilst players enhance their ability to differentiate between fake and credible information, their confidence in their own judgement is also enhanced.
Think of it like this: If you’re not very confident in what you believe, you’re easily persuaded and misled!
Accordingly, it’s important for real-world games to not only help people spot fake news better, but also to boost players’ confidence in correctly identifying misinformation. This is a promising step towards a society where our confidence is accurately reflected in our knowledge. In other words, we don’t want to be overconfident about our ability to spot fake news when our actual skills are lacking but we don’t want to be under-confident when we’re right either. Additionally, how confident we are in our attitudes impacts our future behavior, so perhaps being confident about what we know and don’t know will lead to less sharing of fake news.” (Fake It ’til You Make It: A Game to Help You Spot Fake News)
Så, spela mer spel i klassrummet!
Veckobrev
Känner ni ett behov av andra veckobrev så finns det ett antal bra inom våra ämne som är väl värda att följa.
Stefan Pålsson på RISE publicerar varje vecka ett nyhetsbrev som framförallt kretsar kring skolans digitalisering och IKT vilket i mångt och mycket överlappar med våra ämne. Senaste spaningen innehåller bland annat forskning om digitala lärresurser och etiska perspektiv på digitalisering.
Organisationen News Literacy har ett nyhetsbrev för lärare med notiser, nyheter och även färdiga diskussionsfrågor och övningar att direkt använda i klassrummet. En varm rekommendation.
Ett nyhetsbrev från Poynter och API som behandlar nyheter och notiser kring faktagranskning och medie från runt om vår planet. Senaste upplagan behandlar bland annat felaktigheter om corona-viruset i Kina, att fake news-lag i Singapore används för att tysta oppositionen och att algoritmer skickar vidare stora bolags digitala annonser till Russia Today och mycket annat.
Organisationen First Draft kämpar mot misinformation och har även de ett läsvärt nyhetsbrev med nyheter kring faktagranskning, källkritik och relaterat.
NiemanLabs nyhetsbrev om fake news, misinformation och medieliteracitet.
LIKA för lärare och källkritik/informationssökning
SKL/SKRs självvärderingsverktyg LIKA för lärare har publicerat sin rapport där resultat från 9 403 lärares självvärderingar där lärare anger sin upplevelse av sin egna digitala kompetens och hur förutsättningar för digitaliseringen ser ut på deras skolor. Läs gärna Edward Jensingers sammanfattning av resultaten: (o)LiKA Resultat.
Ur min synvinkel är det ju såklart resultaten kring informationssökning och käll-/sökkritik som är mest av intresse. Sammanfattningen är inte speciellt upplyftande läsning:
- I den rapport av skolledares skattningar utifrån LIKA ledning 3,0 som publicerades i november 2018 uppgav 24% att pedagogerna på deras skola (grundskola) arbetade kontinuerligt med källkritik i skolan. 10% skattade detta som planerat eller ej planerat. Resterande del hade påbörjat ett arbete med detta.
- Resultatet i denna rapport visar att fler insatser behöver göras för att stärka lärarna inom detta då många lärare svarar ”Stämmer inte” på dessa indikatorer som ingår i både centralt innehåll samt i den övergripande läroplanstexten.
- Skolinspektionens rapport lyfter fram skolbiblioteket som resurs för att arbeta med informationssökning, käll-/sökkritik. I rapporten för LIKA ledning 3,0 uppgav 37% att denna aktivitet ej var planerad. När lärarna skattat hur de använder skolbiblioteket som resurs i sin undervisning svarar ca 2/3 av gymnasielärarna att de inte gör det eller att det ej är tillämpbart.
Jensinger följer upp med ett inlägg om just resultaten ovan väl värt att läsa:
Brister i Informationssökning och käll- och sökkompetens!
Notiser
Integritetsspaningar
Institutet för Juridik och Internet kommer under 2020 följa upp och diskutera många intressanta och aktuella integritetsfrågor som till exempel Sharenting, vilka rättigheter har egentligen ett barn i förhållande till sina föräldrars publiceringar om dem på sociala medier, deepfakes – hänger lagstiftningen med i den snabba tekniska utvecklingen, Högsta domstolens första mål om olaga integritetsintrång gällande spridning av en ”fyllebild” på Instagram och förtalsfrågorna som aldrig tar slut – vad får man egentligen sprida?
Följ dem gärna på Facebook för att bli lite mer uppdaterad kring dessa ack så viktiga, och spännande, frågor.
Ny avhandling om bildämnet
Att kunna läsa och tolka bilder blir en allt viktigare förmåga i vår extremt bildrika kultur av idag och bildämnet är i detta sammanhang en viktig komponent. Frida Marklund har i sin avhandling studerat vilka normer och värderingar som skapas och reproduceras i grundskolans bildundervisning och hur dessa påverkar elevers möjligheter att berätta om erfarenheter, åsikter och upplevelser i bild.
”Att få berätta i bild syftar till att stärka elevens förmåga att både framställa bilder och kommunicera i bild, vilket i sin tur är tänkt att stödja elevens personliga utveckling.
– Resultatet visar att det är svårt och komplext att arbeta med ett sådant långsiktigt mål när en övergripande diskurs i skolan betonar nyttoaspekter och framhåller vikten av mätbar kunskap. Lärarna uppger att de nya kunskapskraven gör det svårare att arbeta på ett utforskande vis i bild, säger Frida Marklund.
I studien framkommer det att både lärare och elever reproducerar traditionella värderingar i bildarbetet, vilket bejakar tvådimensionella bildlösningar i framför allt teckning och måleri.”
Ett smalare kunskapsbegrepp utmanar bildämnet
Googla istället för att ringa mamma
Jutta Haider är ny professor inom biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och berättar om sin forskning i Forskningspodden. Relevant lyssning för oss alla!
”Sökmotorernas intåg och den digitala kulturen i stort påverkar samhället i grunden – långt mer än bara på det privata planet. Förändringen går fort.”
Det var allt för denna gång, på återseende i ett annat forum framöver!
