MIK-vecka på S:t Petri skola

När regeringen i våras beslutade om förtydliganden och förstärkningar i styrdokumentet gällande digitalisering i skolan och skolbibliotekens roll diskuterade vi med rektor hur vi skulle kunna göra för att möta dessa förstärkta uppdrag. Vad ska vi göra för att eleverna ska utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling och hur ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information?

Det tillkom också en ny lydelse under rektorns ansvar att skolbibliotekens verksamhet ska användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.
För gymnasieskolan har det beslutats om ändringar i bl a ämnesplanen för samhällskunskap med förtydliganden av hur digitaliseringen påverkar samhället och en förstärkning av medie- och informationskunnighet. Vi diskuterade med pedagogerna i samhällskunskap och bollade ideer om hur vi skulle kunna ge alla elever en likvärdig utbildning inom MIK (Medie- och informationskunnighet). Vi fastnade för att testa en MIK-vecka i kursen samhällskunskap 1 b för elever på Samhällsprogrammet. Vi beslöt att genomföra detta som ett test inför nästa års ändringar i styrdokumenten. Bibliotekarierna och IT-pedagog arbetade ihop ett program för veckan som inföll direkt efter höstlovet. Planeringen mynnade ut i en inledande hemuppgift och tre 60-minuterslektioner som genomfördes i samtliga inblandade klasser.

Inledande hemuppgift

Inför MIK-veckan fick eleverna en uppgift att kartlägga sina medievanor under några dagar. Syftet med uppgiften var att se om det fanns skillnader i vad och hur vi tar del av information beroende på vilka vi är, och i så fall belysa dem. Det kan till exempel handla om ålder, kön, intresse och utbildning, men också vilka typer av digitala nätverk vi har. Syftet med övningen var att diskutera och undersöka sitt eget beteende i dagens informationssamhälle.

Eleverna fick följande frågeställningar:
1. Medievanor – vad/vilka använder du, och hur mycket?
2. Vad delas mest på sociala medier just nu? Finns det några trender?
3. Vem interagerar du med? Vilken typ av personer följer du på exempelvis Instagram eller Youtube ? Bara vänner eller även andra? Varför?

Vid redovisningen av uppgiften diskuterades bl a hur mediekonsumtion skiljer sig mellan åldersgrupper och vad det beror på. Tydligt är att det finns skillnader mellan elevernas och t ex deras föräldrars mediekonsumtion. Väldigt få av eleverna använder sig av tryckta tidningar och radio som informationskanaler. I diskussionen kring trender påpekade många elever vilken kraft det finns i en hashtag och att en trend som slår på sociala medier är väldigt omedelbar och har en kraftig geografisk spridning. När det gäller interaktionen så finns det ett tydligt skillnad mellan konsumtion och kommunikation.

Sökkritik

Sökkritik skiljer sig från källkritik på det sättet att det handlar om att reflektera och ha ett kritiskt förhållningssätt till de söktjänster vi använder, inte bara till de enskilda källorna. Vi ville att eleverna skulle fundera över vad som händer när vi söker information på webben. Det är viktigt att förstå vad det är man gör på nätet och hur det påverkar oss. Att googla är en sådan självklar del av vardagen att vi knappt reflekterar över det. För många elever innebär det att information knappast finns alls om det inte går att hitta på Google. Google formar vår tillgång till information. Vi ville få eleverna att tänka efter hur träfflistan ser ut beroende på hur vi sökt och var vi sökt och ha en förståelse för sökmotorernas roll för oss. Tillsammans rör det sig om ett stort antal tjänster som i hög grad formar vad vi kan veta och hur vi tänker och agerar. Vi resonerade i klasserna kring vilka alternativ det finns till Google och om hur vi påverkas och hur samhället kan påverkas av Google som maktfaktor. Vi testade att använda olika sökmotorer och jämförde träfflistor och resonerade kring resultaten.

Fejknyheter och vinklade budskap

Gällande vinklade budskap diskuterade vi främst fejkade nyheter på sociala medier. Vi pratade om kunskapsbegreppet och vad det innebär att ha ett vetenskapligt förhållningssätt. Vi tittade på olika aktörer som är framträdande i samband med fejkade nyheter samt begreppen desinformation och delningskritik.
Eleverna fick träna sitt källkritiska förhållningssätt genom att granska och diskutera ett antal artiklar från flödet på sociala medier. Vi pratade också om bilders påverkan på vår mediekonsumtion och de fick verktyg för hur de skulle kunna granska de bilder de möter på ett effektivt sätt.

Filterbubblor och algoritmer

Ett av ämnesområdena var att bearbeta begreppet filterbubblor och förklara hur stora teknik- och mediaföretag använder sig av algoritmer för att styra innehållet åt oss, och vilka positiva och negativa följder det kan få. Vi diskuterade “gratistjänster” som t ex Google och Facebook, och landade i faktumet att vi är lika mycket produkter som konsumenter hos dessa företag då deras affärsidé är att sälja vidare information om oss till tredje part.

Utvärdering

Efter genomförandet av MIK-veckan gjordes en utvärdering och eleverna var generellt positiva. En stor del av eleverna uttryckte att de blivit mer källkritiska och mer “misstänksamma” samt att de hade mer konkret och praktisk kunskap om hur vissa tjänster fungerar och hur man förhåller sig kritiskt till dem.
Arbetet med MIK-veckan var både en utmaning och utvecklande. Vi har redan börjat fundera kring utvecklingsmöjligheter inför nästkommande år, då vi hoppas att samarbetet kommer fortsätta i samband med att den nya lydelsen ska genomföras.

Lisa Pedersen, skolbibliotekarie
Berit Wijk Tegenrot, skolbibliotekarie
Björn Nilsson, IT-pedagog