Mod och handlingskraft i utbildning för vår samtid

Om konferensen

NERA (The Nordic Educational Research Association) är en av Nordens viktigaste mötesplatser för forskning inom utbildning och har vuxit till att nu vara en av Europas största konferenser inom sitt område. Årets upplaga genomfördes den 4–6 mars på VIA University College i Århus, Danmark, och samlade omkring 1200 deltagare från främst Norden.

Temat för 2026 års konferens var “Courage and Agency in Education for the Present”, ett tema som genomsyrade både keynote-föreläsningarna och en del av de många parallella sessionerna.

Årets keynote speakers var:

• Hartmut Rosa, den tyska sociologen känd för sina teorier om social acceleration och ”resonans”.
• Solveig Østrem, professor i pedagogik vid OsloMet, med fokus på etik, politik och profession i förskolans verksamhet.
• Manja Klemenčič, forskare vid University of Ljubljana och expert på student agency och studentcentrerat lärande.

NERA arbetar för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning och synliggöra utbildning som akademiskt fält i de nordiska länderna. Konferensen fungerar som en viktig arena för både etablerade forskare och praktiker. Att få vara på plats gav både ny kunskap, nya perspektiv och värdefulla samtal.

Presentationer från Malmö stad

På konferensen fick vi möjlighet att även själva presentera utvecklingsarbete i Malmö. Det handlade om uppdrag som PI på olika sätt varit inblandade i tillsammans med olika förskolor och skolor på de tre skolförvaltningarna. Att delta och presentera innebär att vi sätter Malmö på kartan och visar exempel på vad som pågår, utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi fick också möjlighet att spegla det vi gör utifrån andras presentationer och diskussioner vilket innebär att vi lyfter blicken och sätter uppdragen i ett nationellt och internationellt sammanhang. Sammanlagt deltog vi vid fyra presentationer:

• Developing Classroom Leadership Through External Collegial Coaching, om styrkor och utmaningar med ett framåtsyftande perspektiv på konceptet ”Lärare som Ledare”, som pågått på grundskoleförvaltningen i Malmö stad i över 10 år.
• The Role of Music in Preschools – Taking the Temperature in Malmö, om satsningarna på musik i förskolan, skillnaderna i vilket utrymme och vilken roll musiken får, samt behovet av strukturer, ökad kompetens och fler möjligheter till samtal för att göra musik till en hållbar del av förskolans vardag.
• “My Students Get a Lot of What I Feel Confident In” – Teachers’ Experiences of Professional Development in Arts and Culture, om hur utbildningen Re:flex bidrar till att stärka deltagarnas mod och möjligheter att möta och samtala om konst och kulturuttryck med sina elever.
• Teachers awareness about digital tools to support reading and writing in subject teaching in inclusive settings, om lärares möjligheter och utmaningar i att använda digitala verktyg för att skapa en undervisning som är tillgänglig för alla elever, oavsett språklig bakgrund.

Under konferensen betonades både potentialen och komplexiteten i praktiknära forskning, där ett flertal talare lyfte värdet av nära samarbete men också de etiska frågor som uppstår när lärare studerar och skriver om sin egen verksamhet. För oss i Malmö stad är detta särskilt relevant i ljuset av det nya professionsprogrammet. Här blir erfarenhetsutbyte och dialog under konferensen en avgörande del av vårt fortsatta lärande.

Exempel på forskning som presenterades

Under en konferens som denna får man som deltagare möjlighet delta vid ett tiotal presentationer av totalt nästan 1000 som erbjuds inom en stor mängd områden. Här kommer några exempel på vad vi tog del av:

• På en förkonferensenmed fokus på skolutveckling presenterade forskare från Århus sina projekt om bland annat playful belonging samt skolledares svårhanterade arbete med att skapa ”mening” i skolans ledningsprocesser.
• Inom området AI i undervisningen presenterades flera pågående forskningsprojekt. Ett av dem undersökte hur studenter upplever feedback från en chatbot jämfört med från en människa. Majoriteten föredrog det mänskliga mötet, men åsikterna varierade. Diskussionerna väckte viktiga frågor om vad som kännetecknar god feedback, och det ska bli intressant att ta del av forskarnas kommande publikationer. Flera andra presentationer diskuterade och problematiserade vad som händer med lärares och elevers möjligheter till agens och ansvarstagande när AI blir en del av skolmiljön.
• Den svenska förste lärarreformen i praktiken: Suddiga gränser och oklara mandat. Intressant studie om hur förstelärarreformen var tänkt och hur den blev. Analysen visar att förstelärarnas uppgifter formas av två överlappande logiker: en undervisningsuppgift och en skolutvecklingsuppgift. Medan undervisningsuppgiften fokuserar på klassrumsundervisning och planering, är skolutvecklingsuppgiften kopplad till skolans och kommunens kvalitetssäkringssystem och professionella lärandeinitiativ. Studien visar dock att dessa uppgifter kännetecknas av suddiga gränser, oklara mandat och förändrade förväntningar.
• Konferensen gav också inspiration kring metodutveckling, bland annat i arbetet med att fånga de yngsta barnens röster. Ett exempel var att använda ett enkelt memorispel med bilder i intervjuer, där barnen fick para ihop bilder på mat med djur eller växter för att utforska hur de förstår sambanden mellan människa och natur. Genom att arbeta med bilder kan även barn utan utvecklat verbalt språk delta och göra sina perspektiv hörda.

Avslutningsvis

Att mötas på en konferens som NERA påminner oss om kraften i att ta del av andras kunskap, pröva våra egna tankar och låta nya perspektiv skava, stärka och inspirera. Genom att både lyssna och ställa frågor till andra och presentera egna projekt stärker vi vår förståelse för verksamheter och praktiker i Malmö, samtidigt som vi bidrar till den nordiska utbildningsvetenskapliga diskussionen.

På konferensen pratades det om behovet av prakademiker, det vill säga forskare som arbetar i exempelvis kommuner och fungerar som gränsgångare mellan akademi och praktik. Ett exempel på detta är att möten mellan erfarenheter och lärdomar från Malmö stads skolor och förskolor och andra deltagares erfarenheter och frågor bidrog till en bredd och rikedom i samtalen som gör att både forskning och praktik kan utvecklas.

Sammanfattningsvis lyfte årets NERA-konferens fram de relationella och etiska aspekterna av utbildning, där mod och handlingskraft inte bara är abstrakta ideal utan konkreta praktiker inbäddade i våra kopplingar till världen och till varandra. Utbildningens uppgift är, ur detta perspektiv, att skapa möjligheter för barn och unga att engagera sig genom sin relation till världen. Detta ställer krav på relationer, gemenskaper, undervisning och lärmiljöer, och kräver tillvägagångssätt som möjliggör kontakt med världen och med varandra ur ett livsvärldsperspektiv. Modet att sluta prata vackra ord och gå till handling. Liknande tankegångar var även ett tydligt medskick från konferensen ICSEI 2026, där en av våra forskarkollegor från Malmö deltog tidigare i år.