Mötesplatser för lärare – en långsiktig vinst

Syftet med uppgiften var att eleverna skulle förstå relevans och signifikans samt att de skulle resonera kring urval. Detta visade sig vara en svår uppgift för många elever som gärna blandar stort och smått. En del elever har mycket svårt att se skillnad på händelser som påverkat på lång sikt och som också inneburit stora förändringar för väldigt många människor, och på mer marginella händelser. Detta gäller framför allt för elever som läser Hi1b i årskurs 1.

Här tror jag att vi historielärare har en stor uppgift framför oss; nämligen att ägna mer tid åt att få eleverna att verkligen förstå förändringsprocesser och att de ska sålla i alla historiska händelser och för den delen också nyheter, för att kunna skapa en relevans och en förståelse kring både dåtid och sin egen samtid. Frågan är bara hur vi ska gå tillväga? Jag förespråkar starkt ett ämnesövergripande arbetssätt, där historia och samhällskunskap fungerar mycket bra att kombinera.

Vinsterna med att arbeta ämnesövergripande, och då menar jag inte att slå ihop många olika kurser och ämnen, utan framför allt att kombinera historia och samhällskunskap, är att eleverna får en bättre helhetssyn, färre examinationer samt en möjlighet att gå djupare in i de teman de arbetar med. För lärarna innebär det också stora vinster. Det finns flera likheter när det gäller kunskapskraven i Hi1b och Sh1b så bedömningen innebär inga större problem. På detta vis får vi också fler timmar att ägna åt området. Några av de mest utvecklande samtal kring didaktik som jag har haft har varit med just en samhällskunskapslärare i ett nära samarbete.

Det gäller bara att våga släppa kronologin! Det hjälper inte att vi stoppar eleverna fulla med stoff som de sedan har glömt bort direkt efter examinationen. Vad har då vår undervisning tjänat till? Syftet med undervisningen är ju att eleverna ska utveckla sitt historiemedvetande samt att kunna orientera sig i både dåtid, samtid och sedan fundera över en tänkt framtid. Jag tror att vi ibland fastnar allt för mycket vid att eleverna ska få en historisk bildning. Naturligtvis ska eleverna ha faktakunskap- annars kan de ju knappast diskutera, tolka eller analysera historiska händelser, men stoffet får inte bli det enda vi fokuserar på!

Jag blir ganska beklämd när jag möter elever som inte alls kan koppla historiska händelser till sin egen samtid, inte förstår hur vi alla dagligen brukar historia och hur detta bruk mycket väl kan missbrukas och ha olika syften. Jag möter också elever som har lärt sig en mekanisk källkritik men som inte förstår att de måste diskutera användbarheten i de källor de granskar. Många funderar inte heller över hur de själva tar till sig nyheter och hur de tolkar historiska händelser. Då blir jag orolig- är inte detta en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig vår historieundervisning? Eller handlar det bara om att klara av ”kursen” och köra motorcykel genom så många historiska epoker som möjligt? Detta är inte alls innebörden av Gy11 och de förändringar som denna inneburit för ämnet historia.

I mitt förra blogginlägg tog jag upp vikten av att lärare träffas över stadierna men jag vill här lägga till att även gymnasielärare måste träffas på en regelbunden basis. Visserligen finns våra centrala ämnesgrupper och det är något ganska unikt för Malmö, men det behövs fler forum och fler mötesplatser där många lärare kan träffas för att diskutera didaktik, kursernas innehåll och upplägg samt bedömning.

Här saknar jag initiativ från lärare ute på skolorna. Varför inte skapa fler mötesplatser? Många kanske nu invänder att vi inte har tid men då tror jag att man bara ser kortsiktigt på sin tillvaro. På lång sikt innebär sådana här möten mellan lärare en tidsvinst genom att vi delar med oss, ger tips och får möjlighet att få feedback på problem som vi brottas med i vår dagliga verksamhet. Vi kan naturligtvis dela med oss av planeringar, upplägg och övningar digitalt men det är ganska svårt att använda en annan lärares material. Vi får hela tiden olika förslag och tips, både från kollegor och från nätet, men jag själv har märkt att det inte alltid fungerar i mina klasser. Det är först när vi sitter ner och diskuterar kring ett sådant material som vi får en förståelse. En förståelse som är nödvändig när vi sedan själva ska prova olika tips och råd. Möten mellan lärare kan också hjälpa oss att sålla i allt stoff som vi hela tiden brottas med.