Ny kommunlicentiat i matematikdidaktik

Nu är Marie Sjöblom klar med sin licentiatuppsats kring ett forskningsprojekt i matematikdidaktik. (En licentiatexamen motsvarar en halv doktorsexamen.) Uppsatsen handlar om kommunikation mellan elever i flerspråkiga klassrum på gymnasiet och är en designstudie med syftet att alla elever ska vara aktiva i matematiska samtal och utveckla sin kommunikations- och resonemangsförmåga. Titeln på uppsatsen är: Promoting student-to-student interactions in mathematics: a study in a multilingual upper secondary classroom.

Genom PI Malmö kommer vi att bjuda in till ett seminarium senare under våren där Marie berättar om vad hennes forskningsprojekt handlar om med en efterföljande diskussion om hur hennes forskningsresultat skulle kunna användas ute i skolorna. Detta kommer att vara öppet för alla intresserade.

Uppsatsen kommer också att finns möjlig att ladda ner som pdf-fil från Malmö högskolas hemsida. Allt är inte klart kring publiceringen ännu, men så snart texten är publicerad skriver vi ett inlägg här på bloggen om detta!

Grattis Marie! /Christina Svensson och Elisabeth Pettersson

Tills vidare kan ni som är nyfikna läsa sammanfattningen hämtad direkt från uppsatsen:

I den svenska läroplanen och ämnesplanen för matematik finns mål angående elevers resonemangs- och kommunikationsförmåga. Elever ska kunna ”föra, följa och bedöma matematiska resonemang” och ”kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling” (Skolverket, 2011b, s. 90-91). Detta ställer krav på undervisningen och klassrumsinteraktionen så att elever får möjlighet att utveckla dessa förmågor. Tidigare forskning visar att detta är speciellt utmanande i flerspråkiga klassrum eftersom undervisningsspråket inte är det enda språk eleverna talar.

I denna uppsats beskrivs en design-studie som bygger på Educational Design Research (EDR). Målet med studien var att bidra till en ökad förståelse av hur komplexiteten i flerspråkiga gymnasiematematikklassrum påverkar försök att förbättra elev-elev-interaktionen i matematik. Detta gjordes i en cyklisk process med tre cykler genom en intervention med syftet att förbättra elev-elev-interaktionen för att ge alla elever möjlighet att träna sin resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik.

I interventionen gavs eleverna i en klass i årkurs ett på samhällsprogrammet olika problemlösningsuppgifter att lösa tillsammans i grupp vid tre olika tillfällen under en termin. I interventionen fick eleverna också tre olika hjälpmedel för att underlätta och stödja interaktionen i gruppen i form av en problemlösningsstrategi, en frågelista och olika kommunikativa roller. Elevinteraktionen spelades in och eleverna intervjuades i varje cykel. Både hur eleverna interagerade med varandra i grupparbetet och deras uppfattningar om att arbeta med matematik undersöktes. Följande forskningsfrågor ställdes:

1. Hur förändras elevernas interaktion och uppfattningar över tid som resultat av en intervention för att förbättra elev-elev-interaktionen?
2. Vad bidrog till förändringarna i elevernas interaktion och uppfattningar när en intervention genomfördes för att förbättra elev-elev-interaktionen?
3. Vilka slutsatser kunde dras om komplexiteten i det flerspråkiga gymnasiematematikklassrummet genom arbetet med interventionen för att förbättra elev-elev-interaktionen?

Resultaten visade på möjligheter att förändra elevernas interaktion. Detta gjordes genom att arbeta med hur eleverna lyssnade på varandra, hur de byggde vidare på varandras påståenden, hur de arbetade med matematiska frågor och vad de fokuserade på i grupparbetet. Elev-elev-interaktionen analyserades och eleverna intervjuades kring uppfattningar om att arbeta tillsammans med matematik. De behov som då upptäcktes påverkade kommande cykler. Intervjuerna gav möjlighet att förstå aspekter kring interaktionen som inte var synliga enbart genom att analysera vad eleverna gjorde i grupparbetena. Elevers känsla av att vara dumma och elevers sökande efter rätt svar utan att bry sig om vägen till det rätta svaret är två exempel på uppfattningar som genom intervjuerna kunde mötas i den cykliska EDR-processen.

I studien användes två teoretiska ramverk, nämligen Alrø och Skovsmoses (2004) IC-modell och Fuentes (2009) ramverk för att analysera elevkommunikation. Dessa ramverk användes dels för att motivera val i interventionen, men också för analysen av data i ljud- och videoinspelningar när elever arbetade tillsammans. Detta ledde till att uppgifterna formulerades mer öppet så att eleverna inte skulle fokusera för mycket på att hitta rätt svar. Gruppsammansättningarna ändrades för att grupperna skulle fungera bra socialt. Matematiska frågor valdes som fokusområde i alla tre cyklerna eftersom det identifierades i första cykeln som ett område där elev-elev-interaktionen kunde förbättras. Hjälpmedlen anpassades i cyklerna till att bli mer konkreta och tydliga.

Angående komplexiteten i flerspråkiga matematikklassrum på gymnasiet, så identifierades viktiga faktorer för lärare, forskare och personer som jobbar med skolutveckling. I uppsatsen diskuteras komplexiteten ur ett klassrumsperspektiv kring hur elever kan ges likvärdiga möjligheter för lärande i matematik, hur språk påverkar försök att förbättra elev-elev-interaktionen och hur elevers uppfattningar och interaktion kring matematik påverkar grupparbetet. I studien visade det sig vara viktigt att inte utgå från ett tänkande om flerspråkiga elever som en homogen grupp med speciella egenskaper hos eleverna just för att de är flerspråkiga, utan istället flexibelt utgå från elevernas behov.

Från ett forskningsperspektiv diskuterades komplexiteten kring vilka möjligheter EDR och de två ramverken IC-modellen (Alrø & Skovsmose, 2004) och Fuentes (2009) ramverk för att analysera elevkommunikation gav i arbetet med att förbättra elev-elev-interaktionen i matematik.

Slutligen, från ett skolutvecklingsperspektiv, diskuterades komplexiteten kring generaliseringar. Denna studie pekar på att det är svårt att ta fram generella lösningar på hur elev-elev-interaktion kan förbättras. Eftersom det är så många faktorer som påverkar samspelet mellan eleverna ses istället flexibilitet och att titta på kombinationen av vad som händer i interaktionen och med elevers uppfattningar som viktiga för att åstadkomma förändringar.

Text: Matematikutvecklarna på PI Malmö