Ögonblicksforskning bidrar till livslångt lärande

En viktig del i ögonblicksforskningen är att vända uppmärksamheten till sig själv och sitt handlande. Det innebär att genomföra sex olika observationer i verksamheten i en mycket kort tidsintervall där mitt eget bemötande och förhållningssätt är i fokus. Dessa observationer följs av reflektion som sedan kopplas till en teoretisk analys. Under varje tillfälle i påbyggnadskursen presenterar vi sedan våra observationer för varandra i gruppen. Här ger och får vi respons för att få ytterligare perspektiv av vad vi kan förstå tillsammans av observationen och tillsammans fördjupa den teoretiska analysen.

I December kommer samtliga processtödjare som gått i påbyggnadskursen att presentera resultatet och reflektioner över ögonblicksforskningar i form av en dialogkonferens.

Fokus på pedagogisk måltid

I min ögonblicksforskning har jag valt att titta på vilka omedvetna normer jag upprätthåller och förstärker vid den pedagogiska måltiden. Det är inte alltid lätt att vända blicken mot sig själv. Men jag ser mig själv som prestigelös och tycker ögonblicksforskningen är väldigt utvecklande.

Hittills i min ögonblicksforskning har jag kunnat se några mönster i hur jag agerar under måltidssituationer. Något som varit ögonöppnande för mig är vilken makt jag som förskollärare har vid måltiden. Det är mina normer och förväntningar på barnen som styr situationen. T.ex Jag har skapat/reproducerat en norm för barnen där det inte var okej att ta mer mat innan de ätit upp det de hade på tallriken. Vid flertalet tillfällen tillrättavisa jag barnen i hur de skulle hålla sina bestick. Sammanfattningsvis insåg jag att jag talade mycket till barnen i stället för att ha en dialog med barnen.

Att våga släppa på kontrollen

En ändring jag valt att göra utifrån på mina observationer och respons från andra kursdeltagarna var att undersöka vad som hände ifall jag tog ett steg tillbaka och vara passiv. Utvecklingen av mitt handlande blev att barnen tog flera egna initiativ och stöttade varandra. Jag såg att deras självförtroende växte. Ett barn utbrast “Kolla jag klarade det”. Barnen sa ifrån när de ville ta själv och blev stolta över att de klarade saker på egen hand.

En lärdom som jag också tar med mig i processen är att bli bättre på att lyssna på barnen och deras behov. Här behöver jag undersöka djupare i vad som är barnets bästa utifrån en barnkonsekvensanalys. Det arbetet kommer jag ta vidare i fortsättningen.

Läraryrket är ett livslångt lärande och det finns alltid en möjlighet att utvecklas på olika sätt. Här är ögonblicksforskning ett viktigt och hjälpsamt verktyg.

Inbjudan till konferens

Därför vill jag bjuda in er läsare att delta i en dialogkonferensen på eftermiddagen den 8 december på Sankt Gertrud. Här kommer vi som gått påbyggnadskursen att presentera våra ögonblicksforskningar samt ha intressanta dialoger tillsammans.

Länken till konferensen hittar ni här:  Dialogkonferens 8 December