Staden som lärplats – att använda sig av historiska platser

I flera blogginlägg på Pedagog Malmö (Staden som lärplats – …) har jag propagerat för utomhuspedagogik, att använda andra platser än klassrummet som aktiva lärmiljöer. Ibland används begreppet udeskole/uteskole istället för utomhuspedagogik, men innebörden i begreppen är densamma i de skandinaviska länderna. En vanlig missuppfattning är att det handlar om att endast arbeta utomhus. Om man utgår från den ordagranna betydelsen så ger det ingen hint om att det är så mycket mer.

Ute i relation till inne

Att ställa undervisningen ute mot undervisningen inne är inte vad uteskolan handlar om utan tvärt om. Aktiviteterna som sker i undervisningen, oberoende av var de sker, ska vara knutna till varandra (Bentsen & Søndergaard Jensen, 2012). Jordet (2011) beskriver att det är lärarens ansvar att skapa dessa kopplingar och växelverkan mellan de textbaserade och teoretiska inlärningssituationerna och de konkreta och erfarenhetsbaserade kunskaperna. En lärare som just arbetar på det här sättet är Eva Henriksson Garatea. Eva arbetar som historielärare på S:t Petri skola och är en av de lärare som är med och utvecklar material för Pedagogiska Kartor.

Närmiljön i historieundervisningen

Historia är ett abstrakt ämne och upplevs som svårt för många elever. Genom att använda sig av närmiljön kan ett abstrakt ämne som historia begripliggöras (Harris & Bilton, 2019). Historiska platser i Malmö blir en del av undervisningen. En forskare som har intervjuat lärare om hur lokalhistoria kommer in i undervisningen är Hultman (2012). Intervjuerna gjordes i norska och svenska skolor under tio skolbesök.

Att lokalhistoria skapar närhet, identifikation och sammanhang, men även att det är tidskrävande att ta fram lokalhistoriskt material framkom i Hultmans (2012) lärarintervjuerna. Något som ytterligare blev tydligt i hans forskning är att de svenska lärarna använder sig just av lokalhistorien för att konkretisera och åskådliggöra den stora historien.

Att ta fram underlag för undervisning i kvalitativ lokalhistoria är något som förutsätter en tillgång till kontaktnät, men också kreativitet hos lärarna (Hultman, 2012). Många lärare jag träffar vet precis vad de skulle vilja arbeta med, men de har inte den tiden som krävs för att göra efterforskningar eller kontaktnätet. Något som Pedagogisk Inspiration Malmö erbjuder är just att söka upp dessa kontakter, ställa frågor och samla relevant material.

Efter att ha läst forskningen kring lärarnas uttalanden och forskarnas slutsatser funderade jag på hur de lärare som jag samarbetar med tänker kring vårt gemensamma arbete kopplat till platsbaserat lärande.

Tid att stanna upp och reflektera

Många gånger arbetar vi på och funderar inte så mycket på vad vi gör och varför vi gör det. Att stanna upp och ställa några frågor och försöka se sitt arbete lite utifrån skadar inte. Som ett led i detta har jag ställt några frågor till lärare som tillsammans med Pedagogisk Inspiration Malmö tagit fram lektionsmaterial. Eva Henriksson Garatea är en dessa lärare som använder sig av platser i historieundervisningen och har lång erfarenhet av platsbaserad undervisningen.

— Att utveckla ett lektionsmaterial tar tid, vad är det som gör att du tycker att det är värt att lägga ner så mycket tid?

— Det tar mycket tid att utveckla lektionsmaterial, och det är inget som man kan syssla med hela tiden. Läromedel utgör oftast en bra bas för undervisning, men sedan är det nödvändigt att utveckla ett material som mer direkt vänder sig till de behov som undervisningsgrupperna har, inleder Eva Henriksson Garatea med att säga. Hon fortsätter sedan;

Jag har haft förmånen att få arbeta tillsammans med kollegor på S:t Petri skola, och med dig i att utarbeta lektionsmaterial kring historiebruk i närområdet. Tack vare detta material har vi haft intensiva diskussioner kring upplägg och material. Det är inte bra att vara ensam när man ska utveckla lektionsupplägg och material; man behöver flera bollblank och olika åsikter.

Jag har också arbetat fram material för språkintroduktionsklasser tillsammans med dig. Här utgick vi från material kring industrialiseringen i Malmö och hur denna påverkade familjer i staden. Vi hade ett samarbete med stadsarkivet och Linus Sollin som resulterade i att vi fick material, dokument samt fotografier från arkivet. Vi hade också en session på stadsarkivet där språkintroduktionselever fick möjlighet att arbeta med dokument. Detta var enormt uppskattat av eleverna.

— Allt material testas innan det publiceras på Malmö Delar och Pedagogiska kartor. Vilka fördelar ser du med detta?

— Allt material som publicerats på Malmö Delar och Pedagogiska kartor har testats i olika sammanhang och på olika nivåer. Detta är en absolut nödvändighet för att kunna kvalitetssäkra material som läggs ut. Det har testats i olika elevgrupper, i samtal med lärare på andra skolor samt i seminarier med sakkunniga, svarar Eva Henriksson Garatea.

— Vad kan du som lärare få syn på under testperioden? Vilka svårigheter kan en lärare stöta på under testperioden?

— När man testar ett material får man själv syn på delar som kanske inte fungerar som det var tänkt, beskriver Eva Henriksson Garatea. Då har man chans att förändra och förbättra. Genom att andra lärare på andra skolor också testar materialet får vi in andra viktiga synpunkter. Här kan det röra sig om att materialet inte passar för olika elevgrupper eller att lärarna tycker att instruktioner är otydliga. Konkreta svårigheter som kan framkomma är till exempel att vi har anpassat efter elever på den egna skolan och inte tillräckligt har tänkt på elever med andra behov. Det behövs också många genomläsningar och många diskussioner för att få syn på saker som kanske inte fungerar i alla sammanhang.

–Utöver mina frågor är det något annat som du skulle vilja berätta om som du tycker är väsentligt för andra att ta del av?

— Materialet som vi har arbetar fram har alltid något moment kopplat till besök i närområdet eller någon fallstudie. Detta är ett viktigt inslag i all undervisning, och eleverna behöver få praktiska möjligheter att förstå teorin. Att låta elever upptäcka sin närmiljö är mycket viktig. Då förenar vi teori med praktik. För språkintroduktionselever var detta en avgörande del av upplägget, och också det mest uppskattade. Här handlade det om att staden Malmö tillhör alla, och att skapa en förståelse av vad som har präglat staden och människorna här.

Att skapa lektionsmaterial som man sedan delar med andra kan tyckas vara arbetsamt och tidskrävande- och det stämmer, men samtidigt lär man sig oerhört mycket om den egna staden historia, den egna undervisningen som granskas samt hur man skapar bra material.

Pedagogiska kartor har under våren 2020 flyttat över till Malmö Delar. Läs mer om vad Pedagogiska kartor är och botanisera i resursmaterialet och arbetsområdena som är kopplade till fysiska platser i Malmö.

Litteraturlista

Bentsen, P. & Søndergaard Jensen, F. (2012). The nature of udeskole: outdoor learning theory and practice in Danish schools. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12(3), 199-219.

Harris, R., & Bilton, H. (2019). Learning about the past: exploring the opportunities and challenges of using an outdoor learning approach. Cambridge Journal of Education, 49(1), 69–91. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1080/0305764X.2018.1442416

Hultman, A. (2012). Lokalhistoria i norsk och svensk skola: historiekulturella perspektiv. Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lunds universitet. Från https://search-ebscohost-com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=cat00115a&AN=lkp.669911&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Jordet, A. N. (2011). Klasserommet utenfor. Tillpasset opplaering i et utvidet laeringsrom. Latvi