Staden som lärplats – exteriörer och interiörer

Det är inte helt lätt att hitta en definition av utomhuspedagogik. Det finns en stor variation beroende på var i världen vi befinner oss. Utomhuspedagogik, eller outdoor learning som används mer idag, innebär oftast i de skandinaviska länderna att den lokala miljön används regelbundet som resurs i specifik ämnesundervisning. Med det så inkluderas så mycket mer än gröna områden eller åar och vattendrag.

Byggnader som källor

Byggnader kan berätta mycket och är en källa som inte alltid används i undervisningen. I historiska och religiösa sammanhang finns det mycket att läsa ut ur just byggnadens exteriörer och interiörer. För att kunna tolka vad byggnaden berättar behövs det ibland hjälp. En stor resurs i en stad som Malmö är alla de olika platser som tar emot elever och berättar om sina verksamheter.

Malmö synagoga

En sådan plats är Malmö synagoga. För att få en större upplevelse och vara mer förberedd inför besöket har Pedagogisk Inspiration Malmö och Judiska församlingen tillsammans arbetat fram ett material, Religiösa byggnader i Malmö – Malmö synagoga. Syftet är att hjälpa eleverna att förankra sina kunskaper genom att möta judendomens historia- och judiska platser i vår egen stad. Genom att vara mer förberedd ställer eleverna andra och mer relevanta frågor. För att ytterligare förbereda lärare och elever har Judiska församlingen spelat in en introduktionsvideo om Malmö synagoga där några traditioner och föremål som används i gudstjänsten visas och beskrivs.

Vilka frågor får Daniel och Fredrik när de visar Malmö synagoga?

För att ta reda på mer om hur eleverna upplever besöket frågade jag Daniel och Fredrik, som visar platsen, om vilken den vanligaste frågan är. Så här svarade de;

— Den vanligaste frågan är: ”Varför ska man täcka huvudet om man är man? Följdfrågan är då ofta ”Ska kvinnor också ha kippa eller ha huvudet täckt?” , säger Fredrik och Daniel håller med.

— Några andra frågor som brukar komma upp är hur gammal synagogan är, varför kvinnor och män inte får delta tillsammans i gudstjänster, hur situationen är för judar i Malmö och judendomens syn på HBTQ-frågor, lägger Daniel till.

Själv har jag har varit och besökt Malmö synagoga flera gånger med elever. Vid de flesta besöken upplever jag att många elever får en ”aha”-känsla när det träder in i synagogan. Ni som visar synagogan upplever ni samma sak?

— Ja en del elever framför allt muslimska elever kan identifiera sig med att det inte finns några avbildningar av levande varelser, precis som i en moské, säger Fredrik. Många blir förvånade över likheterna mellan judendomen och de andra abrahamitiska religionerna.

— ”Wow vad fint!” För många elever är det det vackra som snarare överraskar dom i positiv bemärkelse, tillägger Daniel.

Det tar en hel del planering och tid med att göra ett besök och då vill man gärna att besöket ska ge något typ av avtryck, vad vill ni att eleverna ska har med sig efter ett besök hos er?

— Vi vill att besökarna ska få en känsla för judisk religion och traditioner och förståelse för likheter och skillnader mellan judendom och islam respektive kristendom. Att ska vilja lära sig mer, svarar Fredrik och Daniel håller med.

Det finns många platser som ger möjlihget till lärande. Två andra platser som tar emot besök där det finns förberedande material är S:t Petri församling 1500-talet och reformationen i Malmö och Västra Skrävlinge församling Religiösa byggnader i Malmö – Västra Skrävlinge kyrka

Pedagogiska kartor har under våren 2020 flyttat över till Malmö Delar. Läs mer om vad Pedagogiska kartor är och botanisera i resursmaterialet och arbetsområdena som är kopplade till fysiska platser i Malmö.