Staden som lärplats – när synliga spår saknas

Det som man inte kan se är de unika lämningarna från forntiden som har upptäckts i området. Här har den första träkammargraven i Skåne hittats, men även en annan unik lämning; ett verkstadsområde med smedja från järnåldern.

Att se och uppleva platser och använda dem som källor är något som är väldigt användbart i historieundervisningen. När jag har frågat elever på vilket sätt dessa besök har hjälpt dem så har jag fått varierande svar. Fyra av nio elever i årskurs 5 kände att stadsvandringen om Malmö under 1500-talet hjälpte dem när de senare skulle svara på skriftliga frågor.

– För då kan jag se det, och sen, då vet jag typ vad de menar där. (Sara årskurs 5)

I ett arbetsområde inkluderas idrottsundervisningen med historieundervisningen. Melinda i årskurs 8 beskriver att historia blir roligare när det kombineras med idrott. Hon är mycket mer intresserad av just idrott än historia och poängterar att alla lär sig på olika sätt. Samtidigt som de läst om klockors betydelse under industrialiseringen under 1800-talet genomförde de en orienteringsrunda där de identifierade klockor i Malmö innerstad.

Jacob i årskurs 8 beskriver att kopplingen mellan verkligheten och det lästa lyfts fram som viktigt, men det som saknades var möjligheten att gå in i byggnaderna och få lite mer fakta berättat för sig.

– Det hjälpte oss eller mig för att man fick se hur det var, men man hade hellre gärna också gått in lite om man kan gå in i vissa byggnader då får man lite större överblick. (Jacob årskurs 8)

Jag har i det tidigare inlägget Staden som lärplats – platsens betydelse konstaterat att 14 av de 16 eleverna som intervjuades beskrev att deras lärande ökar när platsbaserat lärande inkluderas i historieundervisningen.

När synliga lämningar saknas

Ju längre tillbaka i tiden vi rör oss i historien ju svårare är det att hitta synliga spår. Till exempel när det gäller arbete kring forntiden finns vissa bronsåldershögar kvar, men inga byggnader. För en arkeolog kan en sänka berätta en hel del, men för oss andra är det knappt något vi reagerar på. På vilket sätt kan man då göra för att begripliggöra vilka aktiviteter som funnits på en plats och hur det har kunnat sett ut?

Thomas Persson är arkeolog och arbetar på Malmö museer. Han arbetar mycket med att just synliggöra det vi inte kan se i dag.

– Hur arbetar du Thomas med lärare och elever för att synliggöra det som vi inte kan se idag?

– När jag får en förfrågan från en skola att komma till dem så börjar jag med att titta i arkiv om det finns några synliga fornlämningar i skolans närhet – det är i så fall oftast gravhögar. Jag tittar i Fornsök ( https://app.raa.se/open/fornsok/ ), där finns alla kända och många okända fornlämningar registrerade på kartan tillsammans med mycket kortfattad information. Där finns också registrerat tidigare fornlämningar – sådana som arkeologerna har grävt bort och som funnits på platser där man idag har byggt något nytt.

I de flesta fallen har de fornlämningarna undersökts av arkeologer och då finns det rapporter i form av skrift, bilder, ritningar om vad arkeologerna har hittat och vad de har tolkat att människorna har sysslat med på platsen. Om det har genomförts arkeologiska undersökningar så finns även alla fynden som har hittats i museets magasin. Även om jag inte alltid kan ta ut just de föremålen ur magasinet så kan jag ofta ta med mig liknande föremål, som är från rätt tid. För mig är detta ett sätt att använda den kunskap som arkeologin har lett fram till. Det finns idag flera skolor som är byggda på områden där det har funnits fornlämningar innan och om vi kan göra det materialet tillgängligt för skolorna att jobba med när de ska lära sig om det förflutna så är det ju jättebra.

Andra hjälpmedel som Thomas också använder sig av är gravmattor. På mattan finns det ett fototryck i skala 1:1. Fotografierna kommer från utgrävningar av gravar från Malmötrakten.

– På vilket sätt hjälper det här arbetet när du visar platser där det inte finns några synliga spår?

– En viktig del med historia och det förflutna är att vi som lever här nu inte är först på denna platsen och vi kommer inte heller vara sist. Kan vi förstå vad som har hänt på en plats innan kan vi ta del av de spår som finns kvar från förr så får vi en starkare relation till den platsen och förhoppningsvis en insikt om att lämna platsen så hel och oförstörd vi kan till dem som kommer efter oss. Detta arbete hjälper till att visa på vad som har funnits på olika platser. De är exempel på vad man kan ta reda på och vad man kan utveckla i form av studiematerial på många platser i Malmö med omgivningar, berättar Thomas.

Arbetsområdet om forntiden med fokus på Skåne hittar du på Malmö delar. Materialet är ett samarbete mellan Pedagogisk Inspiration Malmö och Malmö museer.

Pedagogiska kartor har under våren 2020 flyttat över till Malmö Delar. Läs mer om vad Pedagogiska kartor är och botanisera i resursmaterialet och arbetsområdena som är kopplade till fysiska platser i Malmö.