Pojkars skolresultat: Om svårigheten med att gå från ”stökig” till ”seriös” 

Inledning

Skolresultat bland pojkar är generellt lägre än bland flickor. Detta gäller även resultaten i Malmö stad. Ann–Marie Körling lärare, föreläsare och författare av  “Pojkars läsande och lärande (2023)”, menar att vi måste fokusera extra på pojkars lärande och våga möta pojkar, skapa relationer och knyta kontakter med dem för att kunna skapa lärande relationer.

”I varje stökig pojke finns en vetgirig elev”, säger Körling till ”Vi lärare” (2023). Under 2023 genomfördes en pilotstudie i Malmö stad i samarbete mellan en arbetsgrupp från Pedagogisk inspiration Malmö (PI) och två skolor i två olika områden såväl geografiskt som socioekonomiskt. I Pilotstudien, som bygger på ett flertal fokusgruppsamtal med 12 pojkar i årskurs 6–8 från de båda skolorna, har fokus varit på pojkarnas berättelser. Syftet med pilotstudien är att öka kunskapen om vilka normer och förväntningar som gör att pojkar har svårare att nå målen inom skolans olika uppdrag. I denna blogg lyfter vi några av resultaten och frågor som väckts under arbetets gång. Uppdraget har förnyats och kommer att fortsätta 2024.

Antipluggkultur, relationer och framtidsvisioner

Forskning, rapporter och andra publikationer om pojkars lärande visar att normer kring “hegemonisk” maskulinitet skapar begränsningar för hur pojkar kan utvecklas i skolan (Björnsson 2005; Wernersson, 2010). Hegemonisk maskulinitet är en form av maskulinitet som kan uppfattas som eftersträvansvärda uttryck för hur en man/pojke bör vara i specifika situationer och/eller i ett samhälle (Connell, 1995), Maskulinitetsnormer påverkar även flickors möjlighet att bedriva studier negativt (Holm & Öhrn 2014; Zimmerman, 2018).

En orsak till resultatskillnader mellan flickor och pojkar som lyfts fram är ”antipluggkultur” eller ”ingen ansträngningskultur” som utifrån föreställningar eller normer om att ”plugga” är kopplat till femininitet. Detta kan antas stå i motsats till hur pojkar förväntas uppträda utifrån olika normer (Zimmerman, 2018). Det finns forskning som kritiserar användandet av begreppet ”antipluggkultur ” som förklaringsmodell, främst för att antipluggkultur kan upplevas som ett allt för ”trubbigt begrepp” som inte ensamt förklarar detta mönster och att det snarare blir ett hinder i jämställdhetsarbetet (SKR Jämställdhet, 2015).

I stället behöver vi (forskare, lärare, skolledare) ta fasta på elevers drömmar och framtidstro, säger Ann-Sofie Nyström, skolforskare vid Uppsala universitet i YouTubeklippet från SKR Jämställdhet.

Att ta fasta på drömmar, men också vidga elevers perspektiv gällande framtida val av yrke och utbildningar för att motverka könsstereotypa val, är något som Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning från 2024 ”Aktivt jämställdhetsarbete i undervisningen” synliggör. Forskningssammanställningen visar att en viktig del av arbetet med att skapa en mer likvärdigskola ligger i att stärka elevers självbild och självförtroende. Stereotypa förställningar av kön utifrån förmåga och kompetens har en negativ inverkan på elevers självförtroende och självbild (Skolforskningsinstitutet, 2024).

I kartläggningen av Malmöungdomars väg till arbetet genom högre utbildning (MUVAH) från 2021 är dock en av slutsatserna att de enskilt mest avgörande faktorerna för elevernas val av utbildning och skolframgång är föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättningsgrad.

Piloten och nya frågor

I linje med Nyström (2014) och Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning (2024) var framtidsdrömmar och visioner var något som vi tog fasta på i pilotstudien. Alla deltagarna i studien fick berätta och samtala med varandra om sina framtidsplaner. Någras planer sträckte sig långt fram, var detaljerade och inkluderade gymnasiestudier och i några fall även eftergymnasiala studier samt arbete, medan andra mer handlade om en vilja att gå på gymnasiet mer generellt. Enligt pojkarna var det första gången de hade fått möjlighet att samtala om sina framtida val. Att tala om sin framtid var något som de upplevde som positivt.

Just gymnasiet beskrivs av pojkarna som ett självklart val för samtliga, men de kan se att det kan finnas hinder för att komma dit. Exempelvis upplever pojkarna att de blir behandlade som grupp i skolan. En konsekvens av det bli att pojkar inte bli synliga på en individnivå, vilket även kan antas påverka relationen mellan lärare och elev negativt. Pojkarna upplever att det därmed kan vara svårt att bryta mönster och att gå från att vara ”stökig” till ”seriös”.

Att pojkar behandlas som grupp kan antas få påverkan på relationen mellan lärare och elev, men också på pojkarnas studiemotivation. För att skapa en mer likvärdig skola behöver vi verka för att skapa goda lärande relationer, stärka elevers självbild och självförtroende (se exempelvis Körling, 2023; Skolforskningsinstitutet, 2024).

Samtidigt framkommer det i pilotstudien att pojkarna upplever att det är den egna viljan, attityden eller inställningen som är det största hindret för att nå sina mål. ”Jag kan bara stoppa mig själv”, säger en av pojkarna, en uppfattning som delas av de andra under samtalet. På samma gång lyfter pojkarna vikten av familj och föräldrars stöd. I pilotstudien är det i stort sett ingen skillnad mellan pojkarna svar utifrån var de bor och går i skolan i Malmö så inte heller gällande upplevelsen av föräldrarnas engagemang eller syn på utbildning, vilket inte behöver innebära att det inte finns skillnader och att dessa är av betydelse som i MUVAH-rapporten (2021).

Utifrån pojkarnas berättelser och resultaten från pilotstudien har det väckts frågor som kan vara relevanta att arbeta vidare tillsammans med elever, lärare och skolledare i Malmö stad som exempelvis:

1. Hur kan vi tillsammans utveckla en mer dialogisk undervisning så att eleverna får plats med hela sin livsvärld?
2. Hur kan vi tillsammans utveckla undervisning som stärker relationer så att pojkar känner sig sedda och får en ökad studiemotivation?
3. Hur kan vi tillsammans utveckla undervisning som främjar det egna ansvarstagandet samtidigt som elever får en ökad kunskap om barns rättigheter?

Mer från Malmö om resultatskillnader och normer

Flickor får högre betyg än pojkar – vad innebär det?
https://pedagog.malmo.se/artiklar/flickor-far-hogre-betyg-an-pojkar-vad-innebar-det/

Resultatskillnader – vad säger forskningen?
https://pedagog.malmo.se/artiklar/resultatskillnader-vad-sager-forskningen-2/

Resultatskillnader i fokus på Rosengårdsskolan
https://pedagog.malmo.se/artiklar/resultatskillnader-i-fokus-pa-rosengardsskolan/

Referenser

Björnsson, M. (2005) Kön och skolframgångar: tolkningar och perspektiv. Myndigheten för skolutveckling.

Connell, R.W. (1995). Masculinities. Polity Press.

Höglund, K. (2023). I varje stökig pojke finns en vetgirig elev. Vi lärare. Hämtad den 19 februari 2024 från https://www.vilarare.se/nyheter/lasning/i-varje-stokig-pojke-finns-en-vetgirig-elev/.

Körling, A–M (2023). Pojkars läsande och lärande. Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB.

Skolforskningsinstitutet (2024). Aktivt jämställdhetsarbete i undervisningen.

SKR Jämställdhet (2015). Pojkars skolprestationer. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=u4VJfg6D1Gg.

Systematisk forskningssammanställning 2024:01. Hämtad 6 februari 2024 från https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/systematiska-forskningssammanstallningar/aktivt-jamstalldhetsarbete-i-undervisningen/.

Zimmerman, Fredrik (2018). Det tillåtande och det begränsande. Acta Universitatis Gothoburgensis: ​

Öhrn, E. & Holm, A-S. (2014). Att lyckas i skolan. Om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker. Acta Universitatis Gothoburgensis.