Rädda haven från plast – en del av statsbidraget för ökad jämlikhet

I media får vi se skrämmande bilder av hur plast fyller våra hav och hur djur lider, men det är sällan platser som finns nära oss själva. Hur ser det då ut här?  I ett litet akvarium på Marint kunskapscenter finns en liten del av det som plockades upp under nationaldagen utanför reningsverket i Malmö.

Många gånger sätter vi vår tro till att våra system rensar allt som vi gör oss av med. Vi ser ju inte skräpet längre. Jag ville veta lite mer om hur det kommer sig att det kunde hittas så mycket skräp i våra vatten. Jag ställde frågan till Amanda Haux på VA-Syd. Hon svarade så här:

Större delen av det skräp och plast som finns i våra hav kommer från städernas dagvatten. Alltså skräp som slängs i parker och på gator som följer regnvattnets väg, inte sällan via gatubrunnar, genom staden ut i närmsta vattendrag där havet är slutstation. Våra avloppsverk renar stadens avloppsvatten från kiss, bajs och toalettpapper. Annat som slängs i avlopp ställer till problem. Problem som stopp i ledningar eller är det mindre än 3 mm kan det gå igenom avloppsverkets rensgaller och reningsprocesser och hamna i havet.

Skärpet som finns i akvariet har plockats upp ur havet utanför Malmö. Vi vet säkert att det kommer från oss människor, men vilken väg det tagit är svårt att så säga. Det kan ha hamnat i havet via dagvatten, en båt, eller en gammal bräddning*?

*Vid stora skyfall, när det kommer stora mängder vatten in till avloppsreningsverk, händer det att vatten leds förbi verket och rakt ut i havet, detta kallas bräddning

Hur gör vi då för att öka medvetenheten och skapa förändringar i beteende? Under våren har elever från Malmö grundskolor fått möjlighet att jobba utifrån de globala målen tillsammans med personal på Marint kunskapscenter. Detta har varit en del av statsbidraget för ökad jämlikhet. Det har varit fokus på mål 14 Hav och marina resurser.

Under två arbetspass på Marint kunskapscenter har eleverna blivit mer bekanta med innehållet i de 17 globala målen och fått fundera och diskutera vad de innebär och vilka som är viktiga. Ganska snabbt insåg de att alla är viktiga, men om vi måste välja…

Det första passet var mer teoretiskt och det andra praktiskt. Det blev mycket skräp upplockat vid handikappsbadet på Ribban. Mellan de två tillfällena fortsatte arbetet i klassrummet och i fredags, den 9 juni, samlades alla grupper på Marint kunskapscenter. Det fanns många olika aktiviteter att delta i och jag fick möjligheten att få lyssna på alla klassers redovisning hur de har jobbat med hur det ser ut idag och vilka förändringar som skulle kunna göras. En skola har varit med och planerat miljörum med ett byggföretag, andra tittade på hur våra förpackningar ser ut i livsmedelsbutikerna och andra på hur jag själv kan förändra mig. Detta blev till en utställning som fanns att titta på när Malmö städades i under lördagen.

Även Kretseum lär skolungdomar om vatten i staden med fokus på hur vi hanterar avloppsvatten, dricksvatten och dagvatten. Vikten av kunskap kring dessa kretslopp är stor så vi förstår vår egen roll och minska nedskräpningen.

Det är inte alltid lätt att få tider till pedagogstödd undervisning på Marint kunskapscenter därför samarbetar Pedagogisk Inspiration med Marint kunskapscenter med att ta fram ett lektionspaket som handlar om livet vid stranden och i havet. Till hösten kommer det att finnas möjlighet att ta del av ett lektionspaket via Pedagogiska kartor. 

Under hösten fortsätter satsningen via statsbidraget för ökad jämlikhet. Det blir fortsatt arbete med att utveckla kunskapen kring undermålen för den 14:e globala målet, nu med rubriken Smaka på havet – hållbart fiske och mat. (En anmälningslänk har gått ut till alla rektorer i Malmö.)

Idag finns 13 lektionspaket att ta del av inom andra ämnen. Klicka på symbolen i kartan och läs mer. I foldern Pedagogiska kartor kan du läsa mer om lektionspaketen.

Under hela sommaren kommer finns det möjlighet att delta i olika aktiviteter på Marint kunskapscenter.