Riktigt roliga uppfinningar

Just nu arbetar vi med uppfinningar hos tvåorna på Rosengårdsskolan.

Först ägnade vi oss åt att undersöka cykelns utveckling. Barnen såg på film, läste, skrev och pratade om vägen mellan den första träcykeln, utan pedaler och med hjul av trä, fram till dagens cyklar, med alla deras finesser.

Veckan därpå vände vi blicken mot den underbara uppfinningen, LEGO.

I Gleerups serie med enkla faktaböcker finns även böcker med korta faktatexter om olika uppfinnare.

Vi tittade på denna bild och använde oss av läsfixaren, Sågumman Julia, när vi skulle lista ut vad denna veckas arbete skulle handla om. Det var en ganska tydlig bild och många kloka tankar uttalades.

”Man kan se att man behöver koncentrera sig för att pojken på bilden har tungan ute.”

”Prickarna på bitarna gör att legot kan sitta ihop.”

Vi fick titta på en text om LEGO:t som uppfinning och lyssnade när fröken högläste. Texten innehöll flera svåra ord och uttryck och vi pratade om  orden och hjälptes åt att förklara dem.

Efter det var det dags för barnen att göra egna konstruktionsarbeten.

Ett populärt inslag, så klart.

Vi byggde hus, fordon, många luciakronor (högst aktuellt för oss just då) och en massa andra saker.

Vi upptäckte att vi bara i våra klassrum kunde hitta två utvecklingar av LEGO. Ett av målen i temat är att kunna se och beskriva uppfinningars utveckling/förändring och förbättring. Det kändes kul att få syn på det i vårt eget klassrum.

Många härliga alster…

Sedan fortsatte detta spännande tema med att vi tog reda på hur glass-struten blev till.

Glass-struten uppfanns på en världsutställning för mer än 100 år sedan. En glassförsäljare fick slut på papptallrikar. Då lånade han våfflor från en våffelförsäljare som stod bredvid honom. Han snurrade en våffla till en strut och la glass i den. Vips var glass-struten uppfunnen. Detta har vi läst om, samtalat och skrivit om. Att vi skulle få prova denna uppfinning i verkligheten kunde man ju bara drömma om…

Full fart på rasten. Katharina och Belma vispade smet så att det stod härliga till.

När det ringde in var allt redo för gräddning på tre fronter.

Dennis gräddade för fullt…

… medan Belma och eleverna räknade.

Våffelberget tornade upp sig…

… och glassen åkte fram.

Nu var det dags att vika struten.

Det var inte helt lätt men vi hjälptes åt (ett tips kan vara att inte göra frasvåfflor…)

Anna fick också hjälpa till på vissa håll men sedan…

Åååååh, så GOTT! Vilken bra uppfinning. Medan vi mumsade pratade vi om vilket problemet var och vilken lösningen var. Rosenknopparna har lärt sig att det är så man ska tänka kring uppfinningar. Vi kunde också se att glass-struten utvecklats sedan premiären på världsutställningen. Nu är den ju knaprig och håller lite mer tätt än våra våfflor, gjorda på ett 100 år gammalt sätt, gjorde.

Vi ser fram emot nya spännande teman år 2016!

Text: Anna Duncanson

Bild: Katharina Olofsson, Bema Kudin, Mille Krasniqi, Anna Duncanson