Samverkan förskola och skola – en förutsättning och en rättighet för barnen

För vår del, i det område där jag arbetar innebär det inte något stor förändring. Min förskolechef har sedan flera år tillbaka tillsammans med andra förskolechefer i området ett väl utarbetat samarbete med två grundskolor här. I stora drag innebär det att vi redan ses två gånger per år för yrkesträffar över gränserna. Under det senaste läsåret hade vi IKT och språk i fokus. Då ses personalen från förskoleklass och personalen från förskolan för gemensamma diskussioner, föreläsningar eller liknande. Förskolecheferna och de biträdande rektorerna ses också kontinuerligt över året för att sätta ramar och innehåll för årets samarbete.  Vi behöver se över vårt årshjul för att se att det faller på samma sätt som det nu framtagna årshjulet och nu har vi blanketter att förhålla oss till. Jag tror att det framtagna materialet kan vara en god hjälp för oss att få till ett ännu proffsigare samarbete.

För andra förskolor och skolor hoppas jag att detta samarbete mellan våra förvaltningar och tydliga årshjul med riktlinjer för oss att arbeta efter kommer att göra att det skapas fler samarbeten som de våra förskolechefer och rektorer i området redan har skapat.

Jag hoppas också att genom att vi har så tydliga riktlinjer att förhålla oss till så kommer det skapa en trygghet hos oss som pedagoger, både i förskolan och i förskoleklass, att de barn vi lämnar och tar emot har fått den bästa överlämningen man kan tänka. För jag tänker i mitt stilla sinne att det faller barn mellan stolarna. Det är barnens rättighet att få en så god överlämning som möjligt och det är vår skyldighet att ge dem detta.

Direkt hämtat från skrivelsen kommer här tre citat – tre riktlinjer som arbetsgruppen från förskole- och grundskoleförvaltningarna tillsammans har arbetat fram.

”Vi arbetar för att:

• främja sammanhang, kontinuitet och progression i barnets lärande genom stabila former för samarbete och kommunikation
• barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga inför nästa steg i skolgången genom god framförhållning, tydlig information och delaktighet
• vid övergångar vara särskilt uppmärksamma på barn i behov av stöd eller anpassningar, genom särskilda rutiner och blanketter.” Riktlinjer och rutiner för samverkan och överångar, s.4.

Det är alltså detta vi ska förhålla oss till. Jag vill ta fasta på den första punkten, för jag upplever att de andra två är mer självklara, i alla fall har så varit fallet när jag arbetat som förskollärare tidigare.

För att förtydliga den första punkten ytterligare så har arbetsgruppen också tagit fram en blankett som vi i förskolan ska använda oss av när vi lämnar ifrån oss en barngrupp, ”Övergångsinformation för barngrupp”. Där ska vi förmedla ”så här har vi arbetat med barngruppen utifrån målen i Lpfö89”. För mig är det lätt att när man tänker på samverkan och övergångar så hamnar man på den praktiska biten. Jag, och säkert många med mig, behöver precis som denna blanketten och en av de tre riktlinjerna syftar till, bli bättre på att tala utifrån målen i vår läroplan. Vi måste bli bättre på att förmedla de projekt vi arbetat med, de strävansmålen vi fokuserat på. För mig får just denna blankett ett stort plus.

Jag kan samtidigt se mig själv som förskollärare i förskoleklassen, för jag har varit där en kort stund, hur ska vi kunna förhålla oss till alla dessa barngruppers olika projekt osv? Men det tror jag går, precis som att vi i förskolan förhåller oss till barnens olika intressen. Vinsten hoppas jag blir att man som personal i förskoleklass kan se vilka bitar i deras läroplan man behöver fokusera mer på. Att den informationen om barngruppen bara är lite extra information för att underlätta arbetet för oss, något att ta fasta på när man startar upp nya projekt i förskoleklassen.

Oavsett kan jag vid första anblicken och när jag läst igenom riktlinjerna se många positiva saker – och jag hoppas att det blir så när årshjulet sätts i rullning också. Så att vinsterna inte bara blir mellan oss pedagoger utan att barnen också kan skörda av dem!