Simning, textanalys och experiment

När man går i tvåan på Rosengårdsskolan får man simundervisning varje dag under tre veckor. Vi har den stora lyckan att ha ett fint bad alldeles i närheten av vår skola. Dit travar alltså varje morgon hälften av knopparna och tränar simning. Hälften är kvar i skolan och jobbar och efter en stund är det dags för byte. Några kan redan simma och för andra har det varit livets första poolbad. Alla går i alla fall glada fram och tillbaka och badar med mod och lust.

Vi har valt att arbeta i våra språkgrupper med de barn som inte är och simmar (läs mer om språkgrupperna tidigare i bloggen). I måndags fick alla språkgrupper ett brev från mofflorna. Det hade hänt ännu mer elände i dungen och mofflorna bad våra tvåor om hjälp igen. Det första uppdraget handlade om att ta reda på så mycket vi kunde om daggmaskar.

Alla lärare på Rosengårdsskolan går Läslyftet (i Skolverkets regi) just nu. Denna vecka hade vi i läxa att analysera en text ur olika aspekter, tillsammans med eleverna. Detta arbetade vi med i språkgrupperna på olika sätt, beroende på vad varje grupp behöver utveckla just nu. Vi la mycket tid på att se hur mycket vi kunde lära oss genom att titta på bilden, utan att läsa texten först. Som hjälp använde vi oss av läsfixaren, spågumman Julia. Vi upptäckte att vi lärde oss massor om masken bara på detta sätt. Visste ni till exempel att daggmaskar äter löv?

Vi högläste texten, gemensamt och enskilt, vi pratade om varje mening och gick igenom alla ords betydelse. De olika läsfixarna dök upp under veckan, lite beroende på vilken språkgrupp man jobbar i.

Vi arbetade med begrepp som dök upp i texten och förklarade dem tillsammans och i par för att sedan använda dem i muntliga förklaringar och även i skriftlig produktion. Alla knoppar har lärt sig massor om daggmaskar och dessutom fått syn på olika strukturer i texten, som vi kan ha stor nytta av i framtiden. (Håll utkik efter fler inlägg om språkgruppernas arbete här på bloggen, framöver.)

De är fantastiska, daggmaskar. Tänk att löven de äter kommer ut som finfin jord!

Sedan var det dags att angripa nästa problem. Vad kan egentligen hända om en telefon ligger i naturen? Det är väl ingen fara. Eller?

Mofflorna hade till och med skickat med en bild på eländet.

Barnen hade så klart många kloka tankar om detta. Flera visste att det finns batteri i telefoner. Vi hade redan lärt oss att man ska återvinna batterier, inte kasta i naturen.

I ett batteri finns farliga ämnen som kan rinna ut. Vad händer med växterna om det rinner ut farliga ämnen i marken där de växer?

Som tur var visste Katharina, Belma och Anna hur man kunde undersöka detta. Återigen gjorde vi ett experiment (förra veckan handlade det om gråsuggor). Vi ställde en vit blomma i grönt vatten.

Tillsammans beskrev vi vad vi hade gjort och illustrerade experimentet.

Sedan fick var och en göra en hypotes, alltså gissa vad vi trodde skulle hända med blomman. Mycket spännande!

Idag var det dags att kontrollera hur det hade gått med vår blomma. Det hade blivit grön!

I grupper diskuterade vi hur det kom sig att blomman blivit grön. Sedan samlade vi våra tankar i ett gruppsamtal. Vi enades om att blomman hade sugit upp det gröna vattnet och att den därför blivit grön.

Sedan ritade vi och funderade över vad som kan hända om man slänger en telefon i naturen. Ungefär så här: En telefon har batteri. Giftiga ämnen kan rinna ut på marken. På marken växer blommor och träd. De suger i sig giftet och då dör de och tappar sina blad. Maskar äter löv som hamnat på marken. De vet ju inte att just det lövet är giftigt. Då får masken ont i magen och kanske dör den.

Vi tränade på att berätta för varandra om hela detta händelseförlopp.

Som avslutning var det dags att fylla i resultat för experimentet.

Vi formulerade muntligt tillsammans och sedan skrev vi på våra platser.

 I nästa vecka fortsätter arbetet med faktatexters struktur och innehåll.

Text och bild: Anna Duncanson