Språkstrategin hjälper skolorna att nå målen

Arbetet har lett till att lärarna har fått en ökad samsyn och utvecklat ett gemensamt professionellt språk kring språkutvecklande undervisning. Lärarna använder också i högre utsträckning än tidigare språkutvecklande strategier i sin undervisning. För elevernas del har ett ökat fokus på språkutveckling främst lett till en ökad aktivitet på lektionerna och mer bearbetning av ämnesinnehållet. Några mätbara förändringar vad gäller ett ökat lärande ses inte – än så länge.

Så kan man sammanfatta den enkätundersökning som genomfördes i april 2017 på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö där skolledare tillsammans med språkutvecklare svarade på frågor om hur långt deras skola har kommit i sitt arbete med strategins övergripande mål: “Att alla elever i alla ämnen ska utveckla sitt språk och sina kunskaper”.  Nu är är analysen av enkäten klar och sammanställd i en rapport.

Att drygt 60% av skolorna uppger att mellan 80 och 100% av deras lärare deltar i ett kollegialt lärande med språkutvecklande arbetssätt och att ytterligare 20% av skolorna har med sig mellan 40 och 60% av lärarna får betraktas som ett gott resultat! Men det räcker inte för att öka elevernas måluppfyllelse. Analysen visar att det behövs ett fortsatt språkutvecklingsarbete där alla ämnen och alla lärare är involverade. Om detta säger till exempel språkforskaren Jim Cummins (2016) att eftersom det tar lång tid (mellan 5 och 7 år för andraspråksinlärare) att utveckla ett kunskapsspråk behöver alla ämnen hjälpa till. De olika ämnena har sitt eget kunskapsstoff och sitt ett ämnesspråk, dvs språkliga förmågor med sina specifika centrala begrepp, ämnesord och ämnestexter samt specifika kunskaps- och språkliga krav.

Analysen visar vidare att flera av skolorna behöver arbeta med att höja sina förväntningar på eleverna, det vill säga visa en tilltro att de kan klara målen i ämnena,  ha tydliga språk- och kunskapsmål för varje lektion, samt arbeta i högre utsträckning med reflektion, feedback och metakognitiva strategier.

I rapporten framhålls det att skolorna behöver utveckla en systematisk uppföljning och analys av det språkutvecklande arbetet på såväl elevnivå, lärarnivå och organisationsnivå. I detta arbete bör skolledarna vara drivande. För Komvux rekommenderas skolorna i högre utsträckning sprida och samarbeta kring det språkutvecklande arbetet. Det befintliga nätverket för förstelärare med språkutveckling inom vuxenutbildningen kan tillsammans med skolledare utgöra grunden för skapa en gemensam samsyn. Ett långsiktigt mål bör vara en gemensam handlingsplan när nya komvux är etablerat som en enhet.

Sammanfattningsvis visar rapporten att språkutvecklingsstrategin har bidragit till att stärka skolornas arbete med en språk- och kunskapsutvecklande undervisning och att läslyftet har varit ett stöd i detta arbete. Strategin kommer under 2018 att revideras så att den ännu bättre blir anpassad för de olika skolornas förutsättningar.

Bra jobbat med andra ord!

Eva Bringéus

Lektor GVF

Vi har inte hunnit tillgänglighetsanpassad pdf-dokumentet till den här posten. Är du intresserad av att ta del av materialet, hör av dig till pedagogmalmo@malmo.se