Sva-luppen – nu tar vi nästa steg!

Ett gemensamt verktyg i Malmö

Sva-luppen ska användas på alla Malmös kommunala grundskolor sedan 1 augusti 2024. Syftet med ett gemensamt material är att göra behovsbedömningarna mer likvärdiga inom och mellan skolor.

Det är intressant att tänka tillbaka på den process som lett fram till observationsprotokollets utformning: hur ett antal lärare testade och utvärderade olika formuleringar och hur vi vägde alternativ mot varandra. I slutskedet förfinades innehåll och exempel tillsammans med Anna Flyman Mattsson. När Sva-luppen publicerades i augusti 2023 var arbetet inte klart, redan då planerades det för en utvärdering – både för att se om vi gjort kloka val, och för att upptäcka annat som behöver utvecklas. Eftersom det inte finns något liknande material i Sverige är det viktigt att vi provar oss fram på ett systematiskt och öppet sätt.

Hur genomfördes utvärderingen?

I utvärderingen medverkade lärare från Malmös grundskolor. Underlaget bestod av elevtexter från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk från våren 2024. För att få ett tillräckligt underlag användes texter från årskurs 3 och 6 i analysen; bidrag från årskurs 9 var för få och togs därför inte med. Totalt omfattade utvärderingen 105 bedömningar (69 i åk 3 och 36 i åk 6).

Vad visar utvärderingen?

Utvärderingen visar att Sva-luppen är ett värdefullt stöd i bedömningarna, men den lyfter också fram specifika områden där samsynen brister. Ett sådant område är att de lexikala punkterna (ordförråd och ordkombinationer), som ofta tolkades olika.

Samsynen är däremot högre när det gäller morfologi och ordföljd. Lärarna är oftare överens om till exempel verbändelser och ordföljdsfel. Däremot är adjektivkongruens svårare att sätta fingret på. Och så finns det en observationspunkt som sticker ut:  ”enkel meningsbyggnad”. Den visar sig vara för svår att använda på ett enhetligt sätt.

En annan lärdom handlar om bedömningsnivåerna. När materialet togs fram efterfrågade flera lärare nivåer för att bättre fånga elevernas språkliga drag. Därför skapades skalan hög–viss–låg–inte alls. I utvärderingen ser vi dock att just nivån ”låg” tolkas olika. För vissa leder den till rekommendationen svenska, för andra svenska som andraspråk. Texter med tydliga andraspråksdrag ger samsyn, men i de mer tveksamma fallen spretar resultaten. Det här visar både att nivåerna fyller en viktig funktion, och att de nu behöver ses över. Här ser vi också ett behov av att ytterligare stärka förståelsen för varför vi har två svenskämnen.

Precis som med all annan bedömning påverkas den av bedömarens kunskaper i det som ska bedömas. I detta fall ser vi att samsynen påverkas av lärarnas varierade kunskaper i grammatik. Här kan behövas specifik fortbildning och framför allt en översyn av lärarutbildningarna.

Vad tar vi med oss framåt?

Sammanfattningsvis visar utvärderingen på tre övergripande utvecklingsområden som vi tar med oss framåt för att Sva-luppen ska bli ännu starkare som stöd:

• Observationspunkterna – några förtydligas, andra skalas bort.
• Förklaringar och exempel – fler och tydligare exempel på andraspråksdrag.
• Lärarnas grammatikkunskaper – fortbildning behövs för att öka samsynen och tryggheten i bedömningarna.

I arbetet med att öka likvärdigheten i bedömningarna är det viktigt att komma ihåg att all bedömning i grunden rymmer en viss grad av subjektivitet. Målet kan därför inte bli 100 procents samsyn, utan istället att skapa så tydliga stödstrukturer att lärarnas bedömningar blir tillräckligt lika för att ge eleverna en rättvis grund. På så sätt minskar variationen i besluten om vilket svenskämne en elev ska läsa.

Vi är på rätt väg, men det finns också saker att arbeta vidare med. Under det här läsåret börjar vi därför med att revidera Sva-luppen utifrån resultaten i utvärderingen. Stort tack till alla lärare och skolledare som engagerade sig i en här utvärderingen – ni gör det möjligt att utveckla materialet vidare! Och tack Anna för samarbetet med dig!

Vill du grotta ner dig i detaljerna? Läs hela rapporten här: