Synlig matte – en fråga om likvärdighet

Förutom mattelyftet håller förstelärare i ett antal olika projekt. Det är allt från att försöka få till ett mer laborativt arbetssätt, konstruera engagerande uppgifter eller koppla matematikundervisningen till karaktärsämnena, till att individualisera undervisningen mer eller att vara 3 lärare på 2 klasser och på så sätt kunna göra olika grupperingar och visa på olika sätt att arbeta med matematik.

Men varför? Varför är det viktigt att vi kommer från det traditionella sättet att undervisa matematik?

Jo, nämligen för att mycket forskning och många undersökningar och rapporter pekar på några viktiga aspekter angående matematikundervisningen i Sverige:

1. Matematikkunskaperna i Sverige bli sämre och sämre. (Oavsett vad man tycker om PISA så kommer vi nog inte från detta enkla faktum.)
2. En viktigare punkt (också från PISA) är att skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökar, främst därför att de lågpresterande presterar sämre och sämre.
3. Sverige är outstanding när det gäller ensamräknande i matteboken (den traditionella undervisningen som beskrivs utförligt ovan).
4. Man kan visa på ett tydligt samband mellan punkterna 1-3.

Enligt ämnesplanen i matematik för Gy11 ska man inte (som på 50-talet) kolla så eleverna kan lösa särskilda ekvationer eller använda sig av specifika geometriska satser. Istället ska man (vilket jag menar är ett steg framåt) kolla om eleverna har tillägnat sig ett antal olika förmågor (överallt annars i världen talar man om kompetenser men det är en annan diskussion). Dessa förmågor är inte medfödda. Till exempel så föds man inte med en relevansförmåga eller problemlösningsförmåga, utan dessa förmågor/kompetenser går att öva upp.

För att eleverna ska kunna öva upp dessa förmågor måste de ges möjlighet att träna på dem. Det som händer på lektionerna måste med andra ord ha en koppling till det som ska utvecklas hos eleverna och bedömas. Om man inte tycker det är självklart kan man jämföra med ett annat ämne; säg idrott och hälsa. Skulle man kunna tänka sig att alla hela tiden, varje idrottslektion, tränar på att springa 200 meter men när det kommer till att bedöma och sätta betyg så ska alla hoppa höjd och skriva en uppsats om hur olika träningsformer påverkar konditionen? Svar, nej!

När det kommer till matematikundervisning (och all annan undervisning) så måste pedagogiken vara synlig (vilket inte ska förväxlas med synligt lärande som Hattie pratar om). Med synlig pedagogik menas att det måste vara en koppling mellan vad som sker i klassrummet och vad som bedöms OCH denna koppling måste vara tydlig för eleverna. För att ytterligare stärka sambandet mellan punkterna 1-3 ovan så är det ett faktum att denna synliga pedagogik är extra viktig för elever med lägre socioekonomisk bakgrund som statistiskt är samma som lågpresterande elever. För en ökad likvärdighet (och därmed ökad måluppfyllelse) är alltså en synlig pedagogik en avgörande faktor.

Text: Jonas Dahl

För mer intressant läsning om detta rekommenderas:

-Bergqvist, E., Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2010). Matematikutbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet [elektronisk resurs]: Grundskolan våren 2009. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.

-Boesen, J., Helenius, O., Bergqvist, E., Bergqvist, T., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2014). Developing mathematical competence: From the intended to the enacted curriculum. The Journal of Mathematical Behavior, 33(0), 72-87.

-Skolinspektionen (2009). Rapport 2009:5: Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolverket.

-Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity: Theory, research, critique (Rev. ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield Publishers.