Tänk om allt vore en vanlig promenad!

– Man stängde av el och vatten i Damaskus, sa en elev till mig.

–  Mamma puttade över mig till andra sidan stängslet.

–  GÅ!  sa hon, en hård knuff, GÅ!, sen var jag själv och mamma kvar på andra sidan.

Det är en elva-tolv-åring  som berättade för mig, han var ensamkommen och ny i min förberedelseklass år 2015-16,  under den stora vågen av nyanlända till Malmö. Många familjer, högutbildade, med kraft att arbeta eller inte, blandat, kom då som nu; de nyanlända familjerna och de ensamkommande kommer fortfarande och barnen och ungdomarna fortsätter att börja i Malmös grundskolor. Sverige, en chans, kanske med ryktet om sig att faktiskt vara världens bästa land? Gemensamt för många av de som anländer kan vara att de kommer från odemokratiska system, och från länder som format en annan läridentitet.

Att kartlägga nyanlända elever är en stor apparat och tanken bakom är fin; vi ska lyfta fram den nyanlända elevens tidigare skolgång och erfarenheter. I litteraturhistorien och i idé- och lärdomshistorien hittar vi många exempel både på hur synen kring vad ett barn är, på vad kunskap är och hur dessa begrepp ändrats under århundraden. Med kartläggningen kan vi få bort just den här känslan av att den nyanlände kommer som ett tomt kärl, eller ett blankt blad som vi nu ska fylla ”med vårt”.

Jag ringer via telefonlinje med tolk för ett trepartssamtal och kartläggning.

– Är xxx där? frågar jag.- Haa, en ganska svag röst idag, det är mammans, och barnet, är du där? -Gee, en ännu svagare, lite blyg röst. Kanske är det något speciellt att jag ringer och ska intervjua dem eller, är det bara jag som anlägger mitt svenska perspektiv?

I Grundskoleförvaltningens skrivelser, exempelvis de senast reviderade riktlinjer för nyanlända elever står det att vi ska verka för att intressera oss för och utgå från elevens tidigare skolgång.  Vi vuxna som jobbar med skola kan lyfta in något av det vi hör till skolvardagen här, lära oss av elevernas berättelser och erfarenheter, lära tillsammans, det vore  gynnsamt när vi vill närma oss begreppet interkulturalitet.

Via telefon och tolk berättar jag att jag ringer med syfte att lyfta fram elevens tidigare kunskaper och erfarenheter in i det här  nya skolsammanhanget. Det finns förhoppningar med i bilden, flera elever berättar att de har gått i en skola som stängde helt när coronan bröt ut, ett år hemma utan skola eller under distansundervisning och fortfarande kommer barn som inte har haft någon tidigare skolgång alls. Efter kötiden i Malmö är det nu alltså dags! Under kartläggningen ingår också att bocka av lista över vilka ämnen eleven läste i hemlandet och fylla i antalet år. Utöver studier i modersmål, religion (upplägg för religionsämnet kan man kanske titta lite närmare på) så har många haft våra kärnämnen och därtill SO och NO- ämnen i någon form; och gemensamt för många, nästan rakt av kan jag påstå att jag just nu skriver siffran noll på slöjd.

Några både nyfikna och oroliga internationella föräldrar kontaktar oss på Språksektionen på PDM.  Internationella innebär att deras barn inte läser enligt svensk läroplan. Svenskan har hittills inte varit så viktig, de här människorna är just internationella, de lämnar Malmö snart, om några år ett minne blott. Så var det tänkt i alla fall. Just nu är det istället fast här i pandemin, det  svenska språket kommer i en annan dager och de  överväger att skriva in sina barn i kommunal skola.

– Kommer våra barn inte in på gymnasiet om de inte har ett okej betyg i svenskan? frågar de och lägger till:

– Och slöjden hur kan det bli med den?

– Visst, vi ser fram emot att våra barn ska få handcraft, men utbildningen har inte tidigare inkluderat slöjd.

– Våra barn  har ju läst många år av de teoretiska ämnena förstås, framhäver de. De internationella föräldrarna verkar vana att bära fram sina barns röst.

Hur formar vi en givande skoldag för de nyanlända eleverna, vem fångar upp och bryter mark och gör röst hörd åt dem? Det är inte säkert att någon kommer kommentera eller ifrågasätta om en nyanländ elev inte får använda sina tidigare ämneskunskaper, eller får skolans stöd i att arbeta tvåspråkigt via digitala verktyg, eller att det jobbas med stöttande metoder som transspråkande där eleverna kan använda första språket som bas vid läs- och skrivutvecklingen för den delen. Det faller på kartläggningen, väl på oss alla i arbetet Varje elevs bästa skola, på oss som jobbar med inriktning mot den här minoritetsgruppen specifikt, att lyfta fram och betona, stötta behoven, vara uppmärksamma på att inte slentrianforma undervisningen för nyanlända elever.

Kartläggning av nyanlända elever i Malmö och processen där kring sker numera via Skolstart Malmö. Hur upplever lärare förändringarna i en tid av både omorganisering och pandemi?  Detta och  många väsentligheter som rör  nyanlända elever dryftade vi häromdagen i en digital mötesplats med tema förberedelseklass. Mer om det i nästa blogginlägg!

Vill du, en kollega, din skola, ha stöd och inspiration i arbetet med mottagande, organisering undervisning av nyanlända elever? Prata med din rektor och vidare med kapacitetstödjare /PDM.

Vidare läsning:

Riktlinjer för arbetet med nyanlända elever i Malmö stads  grundskolor

Skolstart Malmö

De allmänna råden om utbildning för nyanlända elever

// Vid tangenterna johanna.soderlund@malmo.se