Tillgänglig lärmiljö

Lugn och trygg skola

Lugna skolor kännetecknas av värme och förtroende. Eleverna tycker om sin skola och vet varför de är där. Det är roligt att lära. Eleverna kan nyfiket öva, pröva och befästa nya kunskaper. Att behärska nya färdigheter ger en känsla av glädje och stolthet.

Vad händer om eleven inte är trygg i skolan?

Rädsla hämmar lärande. Är man rädd för att göra fel eller säga fel, så tar detta energi från lärandet. Viljan att vara i skolan minskar, relationer till vuxna och till klasskamrater kan kännas otrygg och olustig och kunskapsutvecklingen hämmas. Elevens tro på den egna förmågan påverkas och olika undvikandebeteenden blir vanliga. Hos någon märks detta genom att de blir stökiga och bökiga och säger att skolan är tråkig och oviktig. Andra säger att de inte vill göra uppgifter och hänvisar till att de redan kan eller har gjort detta tidigare, vilket kan vara ett sätt att undvika ytterligare ett misslyckande. Några elever tystnar och blir osynliga. Det är viktigt att vi som arbetar i skolan, uppmärksammar dessa undvikandebeteenden och tillsammans med eleven funderar på vad de beror på och hur vi ska göra förändringar för att bättre stödja eleven utifrån behov.

Vad gör vi när en elev känner sig otrygg och kanske börjar tappa tron på den egna förmågan?

Enligt Vivian Robinson är den mest verkningsfulla faktorn för elevens prestationer i ett ämne, oavsett årskurs, vad hen har lärt sig tidigare. Läraren måste ta reda på vad eleven redan vet och utforma lärandeaktiviteter utifrån detta. Elever är mer motiverad att lära sig, om lektionerna har en koppling till deras erfarenhet och intressen. När en elevs kunskapsutveckling inte följer det förväntade kan det vara klokt att ta stöd av skolans elevhälsa.

Trygg och säker inlärningsmiljö

Skolans psykolog arbetar tillsammans med skolans elevhälsoteam och övriga skolpersonal med att säkerställa att alla elever har en trygg och säker inlärningsmiljö. När en elev uppvisar tecken på problematisk inlärning, är det viktigt att tillsammans med eleven själv och vårdnadshavare fundera på vad som hindrar utvecklingen, men också vad som främjar. När upplever eleven att det fungerar i skolan? Finns det några ämnen som är lättare eller svårare? Hur fungerar det med kamrater? Finns det någon lärare som eleven har särskilt förtroende för osv.?

Hur tillgängliggör vi lärmiljön?

Olika elever behöver olika typer av stöd. Om eleven har en specifik inlärningsproblematik kan hen behöva extra anpassningar, kanske i form av kompensatoriska hjälpmedel eller riktade pedagogiska insatser. Undervisande lärare kan behöva stöd för att förstå elevens svårigheter, för att kunna möta elever med exv. dyslexi, ADHD eller autism. Elever med intellektuell funktionsvariation har rätt till anpassad grundskola. Elever med psykisk ohälsa och eller trauma, kan behöva stöd och behandling utanför skolan, men skolan måste ha kunskap om hur vi möter upp dessa elever i skolan. Hur tar vi emot eleven i skolan så att vi hjälper dem att må bra och lyckas?

Vi har många elever med normbrytande och kanske också kriminellt beteende. Även dessa elever måste ha en självklar plats och känna sig trygga i skolan. Det är viktigt att vi har en tydlighet, men också höga förväntningar på socialt beteende för alla som visas i skolan. En eller ett par elever, får inte störa studieron för alla andra. Skolan behöver ha tydliga regler och rutiner för att bemöta elever som stör och alla vi som är i skolan måste arbeta för att underlätta för eleverna att klara att följa de regler som vi har i klassrummet och som gäller för trygga mellanmänskliga relationer.

Ur ett elevhälsoperspektiv behöver eleven bli sedd och lyssnad på. Det pedagogiska bemötandet skall utgår från elevens förutsättningar och kunskapsnivå. Vi måste också arbeta för en samsyn mellan all personal på skolan. Vi behöver verka för ett klassrumsklimat där eleven kan känna sig trygg i relationen med kamraterna. Det ska vara tillåtet att testa, utan att bli skrattad åt eller ”dumförklarad”. Det behöver finnas en grundläggande psykologisk trygghet i lärandet. Med ett medvetet och tydligt ledarskap, där alla elever får möjlighet att utforska och sitt eget lärande och får en förståelse för att vi alla har olika förutsättningar och behov för att lyckas, ökar toleransen för olikhet. I ett klassrum där det finns olika typer av kompensatoriska hjälpmedel, som alla kan använda på olika sätt, ökar känslan av att ha kontroll över sitt eget lärande. Inlärningsmiljön blir bekväm, omhändertagande och inspirerande.

Att hämta kraft i skollagen och styrdokument

I skollagen står det att;

• Utbildningen ska utformas att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero
• Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar

Om vi som skolpersonal tillsammans utforskar vad detta innebär och funderar på hur det syns, hörs och känns i ett klassrum som präglas av trygghet och studiero, där alla elever lär utifrån sina förutsättningar, kommer vi att skapa goda förutsättningar för alla våra elever. För att lyckas med detta ansvarfulla och viktiga uppdrag måste vi alla samarbeta.

Tillsammans arbetar vi för Varje elevs bästa skola!

Bloggen är skriven med inspiration från egna erfarenheter i det nära psykologiska elevarbetet, erfarenheter av att organisera för lärande och från att leda psykologer i professionsfrågor. Jag har också hämtat inspiration från Vivian Robinsons bok Elevnära skolledarskap.