Tindra! Kittla! Visa! En text om bokvanor

”Vi kan ju inte tvinga dem” säger medarbetarna en smula uppgivet och suckar tungt. Jag håller med, både i påståendet och sucken – vi kan ju inte tvinga dem. Suck.

Det är min övertygelse att många barn blir bokvana barn under sin utbildning i förskolan. Inte sällan hänger barnens bokvanor ihop med vårdnadshavares bokvanor, att intresset för högläsning stimuleras både i hemmet och på förskolan. Men det är inte ovanligt att förskolan får befinna sig i det kompensatoriska uppdraget när det gäller högläsning. Det tål att upprepas att antalet läsminuter i hemmet under de senaste decennierna ligger på en konstant låg nivå, av randiga skäl och rutiga anledningar.

De bokvana barnen kommer ofta spontant med en bok och tar något slags egenansvar för högläsningen: ”läs för mig!” Eller också tittläser de en bok på egen hand, uppslag för uppslag i berättelsens färdriktning. Ett annat signum är att de bokvana barnen vet att böcker är ganska ömtåliga och behöver omsorg. Ibland använder de bokvana barnen sina läsefrukter som en tillgång i leken. Det går att sammanställa en lång lista på vad som utmärker de bokvana barnen och längre fram i utbildningen kommer bok- och läsvana att vara väldigt avgörande för fortsatta studier.

Vad kännetecknar då de barn som vi för enkelhetens skull kan kalla för bokovana barn? Ja, det är väl de barn som aldrig kommer med en bok eller som aldrig sjunker ned i en tittläsning och så vidare. Även här går det att göra en lista. Och det kanske är bra att ha de här tankarna i huvudet och verkligen observera barngruppen utifrån detta: vilka barn har vi som äger en bokvana och vilka barn har vi som är bokovana. Det är uppenbart att vi måste närma oss dem i deras olika förutsättningar, på olika sätt och med olika strategier.

Här hade det varit skönt att kunna leverera några snabba svar och lösningar, men tyvärr. Dock är det lätt att konstatera att det här är någonting som tar tid och som grundläggs ganska tidigt i utbildningen. Pekboken är faktiskt barnets första möte med litteraturen.

Vår egen nyfikenhet och entusiasm är, som alltid, en tillgång. Tindra! Kittla! Visa på bokens möjligheter. Välj rätt bok för rätt barn, eftersom den boken ännu inte är skriven som passar alla barn i alla åldersgrupper. Men framför allt detta: observera vilka barn det är som aldrig kommer med en bok, som aldrig visar intresse för högläsning och använd all din pedagogiska nit och list för att nå fram. Det kommer att göra skillnad.