Vad SKA vi göra? Språkutveckla!

Det som skiljer vår blogg från många andra är att du kommer att få följa med på hela vår resa mot en än mer språkutvecklande undervisning i alla klassrum på Rörsjöskolan-Zenith. Vi kommer samtidigt att berätta om hur vi arbetar med detta som en del i utvecklingen av ett systematiskt kvalitetsarbete i en process som sedan kan användas på alla delområden vi vill utveckla i vår verksamhet. Vi skulle kunna förklara det som att vårt SKA-arbete är fartyget och språkutvecklingsarbetet är seglet och nu hoppas vi att du följer med på vår resa i både storm och stiltje och kanske till och med lite motvind.

Vi som kommer att vara kaptener på fartyget och berätta om vår resa är jag, Ulrika Wirgin, förstelärare i språkutvecklande arbetssätt, och jag, Nina Svensson, rektor på skolan som i år har årskurserna 5, 7, 8 och 9. Välkomna ombord!

När jag började som rektor på skolan i juni 2016 berättade Ulrika, som arbetat på skolan sedan 2014, att man hade arbetat på olika sätt för att utveckla arbetsmetoder som skulle nå fram till fler elever genom att undanröja språkliga hinder, man hade t.ex. varit med i Läslyftet och arbetat med olika kompetenshöjande insatser inom språkutveckling. Rörsjöskolan-Zenith är en av Malmös indexskolor och med en hög andel elever med annat modersmål än svenska varför det var ett angeläget utvecklingsområde. Som ny rektor var det dock viktigt för mig att vi redan från början förankrade våra insatser i antaganden som byggde på ett tillförlitligt underlag, både för att veta att vi prioriterade rätt och för att kunna ha ett utgångsläge att värdera insatserna mot.

Därför fick jag som förstelärare i uppdrag att under läsåret 16/17 kartlägga behoven gällande kompetenshöjande insatser inom språkutveckling. Utifrån kartläggningen fick jag även i uppdrag att göra en analys samt föreslå hur vi sedan kunde gå vidare. Med detta uppdrag i min famn började jag snart bearbeta frågorna: Vad?, Varför? och Hur? Kartläggningen i sig var svaret på “vad?”. För att kunna beskriva nuläget, första steget i SKA, var ”varför-frågan” viktig. Här skulle vi identifiera var vi befann oss i vårt språkutvecklande arbetssätt i klassrummen, d v s språkutveckling i praktiken. Senare skulle denna information ge oss upplysningar om var fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet skulle ligga. Tillsammans med Anna Jeppsson på Pedagogisk Inspiration utformade jag ett observationsunderlag utifrån sex parametrar.

Vi formulerade elva frågor med en svarsskala mellan 0 och 4. Kartläggningsmallen presenterades sedan för kollegiet. Under våren 2017 gjorde vi planerade lektionsobservationer hos samtliga pedagoger på skolan, sammanlagt 23 stycken.

Nu kanske du undrar hur dessa besök mottogs av mina kollegor? Det kan ju vara känsligt att en kollega kommer in i ditt klassrum och bedömer dig.  Dock har jag turen att befinna mig på en skola där vi är vana vid att arbeta med ”öppna dörrar” och gärna har våra kollegor i samma klassrum. Jag var också noga med att betona att ingen återkoppling skulle ske efter lektionsbesöken då syftet med kartläggningen inte låg på en individnivå, utan på skolnivå. Därefter sammanställde, bearbetade och analyserade vi resultatet av kartläggningen. Hur det gick? Det får ni läsa i nästa inlägg!

Bloggförfattare: Ulrika Wirgin & Nina Svensson