Vägen till ökad måluppfyllelse går via skolbiblioteket

– För första gången någonsin i Gunnesboskolans historia har alla nior fått godkänt på de delar i nationella provet som rör källkritik, säger Gert Alf, SO-lärare på Gunnesboskolan i Lund, och berättar om hur samarbetet med skolbibliotekarien bidragit till högre måluppfyllelse i flera ämnen.

Hans iakttagelser lyfts fram på ett seminarium arrangerat av Skolbibliotekscetralen (SBC) på Lunds stadsbibliotek. Skolledare och skolbibliotekarier har bjudits in till ett seminarium om skolbibliotek som en del av skolutvecklingen.

Jag lyssnar på skolbibliotekarien Monika Staub Halling som nu arbetar på Backaskolan i Lund, men som bjudits in av SBC för att bland annat berätta om sitt samarbete med Gert Alf och hans kollegor på förra arbetsplatsen, Gunnesboskolan. Under rubriken ”Att göra skillnad – skolbibliotekarie och pedagoger i samverkan” föreläser hon om sina erfarenheter av ämnesövergripande samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie.

Med tydlig förankring i Lgr11

I augusti 2013 började Monika arbeta på Gunnesboskolan som är en F-9-skola i norra Lund. I nära samarbete med pedagoger och med stöd från skolledningen har Monika arbetat metodiskt och strukturerat med en tydlig koppling till Lgr11, från lågstadiet hela vägen upp till åk 9.

Gert Alf, som sedan många år är SO-lärare på skolan, ser helt klart tydliga vinster med detta samarbete. I en filmad intervju som Monika visar under föreläsningen  berättar han hur det systematiska arbetet med källgranskning och källresonemang fått genomslag i Nationella Proven. Se filmen här:

https://youtu.be/62bDpmBCsbw

Samplanering och ämnesövergripande arbetssätt

Monika berättar om det samarbete Gert syftar på, ett omfattande arbetsområde om tiggerifrågan, med fokus på MIK i årskurserna 8 och 9. Syftet var att lära eleverna att föra ett väl underbyggt resonemang om källors trovärdighet och relevans, vilket är ett kunskapskrav i flera centrala ämnen. Källor, vinklade budskap, mediekunskap m.m. belystes av lärarna i flera ämnen enligt en gemensam grovplanering. Det brett anlagda arbetsområdet kompletterades av en serie fördjupande lektionspass som Monika och SO-lärarna detaljplanerade och höll i gemensamt. Fokus låg på källgranskning som metod, på förmågan att resonera om sina källor, och på att åskådliggöra betygsnivåerna i lärarnas bedömning av kunskapskravet. Eleverna fick även träna på att ge varandra feed-back.

Som skolbibliotekarie har Monika kunnat bidra med sin stora vana av att lära ut grunderna i metodisk källgranskning på olika av grundskolans stadier. Med åren har hon lärt sig vilken nivå hon och pedagogerna  behöver lägga sig på så att alla elever ska hänga med och förstå. Som bibliotekarie har hon god överblick över samtliga ämnen i Lgr11 och de formuleringar om källor och elevers källkritiska förmågor som finns inom respektive ämne. Hon har även god kännedom om artikeldatabaser och webbsidor mm som fungerar bra att använda för källkritisk granskning.

Lärarna äger arbetsområdet

Monika tog fram en granskningsmall där hon utgick från de centrala källkritiska frågorna (Vem, Vad, Hur, Varför etc.) Hon bröt sedan ner dem i delfrågor, som kopplades till elevernas informationsbehov. Syftet med detta var att eleverna skulle få träna sig i att förstå, samt kunna formulera sig kring, olika källors relevans och trovärdighet. Klasserna arbetade med debatten kring ett eventuellt tiggeriförbud i Sverige, och fick vid upprepade tillfällen granska texter i ämnet med hjälp av stödfrågorna. Här kan du titta närmare på stödfrågorna som Monika formulerade för att lotsa eleverna genom de texter de skulle granska.

Sex klasser och fem lärare från sammanlagt fyra ämnen var inblandade i arbetsområdet. Bibliotekarien agerade bollplank och sambandscentral i arbetet, och bidrog med sin yrkeskompetens. Men Monika är tydlig med att poängtera att det är lärarna som ”äger” själva arbetsområdet. Det är lärarna som är ansvariga för att eleverna får den undervisning i MIK (Medie- och informationskunnighet) som krävs för att eleverna ska kunna utveckla sina källkritiska förmågor.  Förmågor som är nödvändiga för att aktivt kunna verka i ett demokratiskt samhälle. Skolbibliotekarien kan genom sin breda och djupa kompetens inom just MIK vara ett stöd i samarbetet kring elevernas lärande och måluppfyllelse. Och på Gunnesboskolans syns effekterna av ett gynnsamt samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagoger i många ämnen.

Våren efter källkritiksarbetet i åk 8 och 9 visade det sig att det hade varit väl investerad undervisningstid. I nationella proven i SO fick samtliga nior godkänt i de delar som handlade om källor, vilket aldrig tidigare hänt i Gunnesboskolans historia. Men arbetet gav även resultat i åk 8 och i de ämnen som inte varit inblandade i tiggeriarbetet. ”Alla elever har lyft sig” hör vi Gert Alf säga i filmen. Han nämner att hans kollegor som undervisar samma klasser i NO uppmärksammat att eleverna numera är vana källgranskare och kan sätta ord på hur de värderar källor.

MIK måste genomsyra allt

Arbetet med MIK kan inte bedrivas i enstaka projekt utan måste återkomma löpande under samtliga stadier, och i många ämnen. Därför har Gunnesboskolan en handlingsplan för olika aspekter av MIK-undervisningen (upphovsrätt, sökstrategier, källgranskning m.m.) från F-9.

NO-lärare Jenny Lindblad Persson, som samplanerat diverse arbetsområden med Monika med bl.a. åk 4-6, vittnar om sina positiva erfarenheter av samarbetet med skolbibliotekarien. Hon poängterar att hon som lärare numera arbetar mer medvetet och strukturerat med MIK, och att A och O är att tidigt involvera skolbibliotekarien i planeringen.

Sedan höstterminen 2016 arbetar Monika på Backaskolan i Lund, som är en ren lågstadieskola. Även här finns en handlingsplan för den pedagogiska biblioteksverksamheten, som är gemensam för skolområdets alla 5 skolor. Och även på Backaskolan ser Monika hur elevernas lärande får en skjuts av att pedagoger och skolbibliotekarie gemensamt planerar och bedriver undervisning i MIK.

Tre gånger Skolbibliotek i världsklass

Monika berättar under sitt föredrag att hon under sin yrkeskarriär som bibliotekarie arbetat på tre skolor, som alla i något skede fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Hennes poäng är dock inte att hon är en superbibliotekarie, även om jag tycker att hon är det. Utan hennes poäng är att alla dessa skolor skiljer sig åt och har sina unika förutsättningar. Det finns inga mallar eller enkla lösningar för att bygga en pedagogisk biblioteksverksamhet. Varje skola måste analysera sina behov, balansera olika funktioner och hitta sina vägar och framgångskoncept för att nå högre måluppfyllelse. Men på alla tre skolorna som Monika har arbetat på används skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs som stödjer elever och lärare både i och utanför klassrummet. Fler kompetenser på skolan som samarbetar kring elevens lärande är utan tvekan en framgångsfaktor som bidrar till ökad måluppfyllelse. Det är Gunnesboskolan i Lund ett lysande exempel på.

Här kan du se mer om samarbetet på Gunnesboskolan i Skolverkets film: Källkritik för åk 7-9 som ingår i utbildningspaket 7 timmar om… och även i modulen  Kritisk användning av nätet.

På Gunnesboskolans blogg kan du hitta mer inspiration och lektionsupplägg.

Fotot längst upp är en stillbild från Skolverkets film Källkritik åk 7-9. Monika Staub Halling och SO-lärare Jan Rasmusson håller gemensamt i en källgranskningsövning.

Text: Karin Ahlstedt