Vi reflekterar mera

Vi trodde att det skulle bli svårt men vi ville göra ett försök. Ändå.

Vi visste att förberedelse är A och O för ett lyckat resultat. Därför bestämde vi oss för att lägga morgonpassets språkgrupp på att förbereda reflektionspasset.

Vi gick igenom vad vi skulle göra och vad det skulle leda till.

I par gick vi igenom temaboken. Vi berättade för varandra vad vi lärt oss om sömn, tänder, motion, kost och frukt och grönsaker.

Vi turades om att berätta och att lyssna.

Om någon glömde något kunde kompisen fylla i.

”Här står det ju att vi växer när vi sover.”

Samarbetet flöt på fint på de flesta håll.

När par-samtalen var gjorda samlade vi kunskaperna i en gruppdiskussion. Ur samtalet växte en gemensam text fram. Vi hjälptes åt att ljuda fram den och sedan läste vi texten tillsammans flera gånger. Vi klippte ut texten och ritade en bild som passade till.

Det var dags för rast och vi var väl förberedda för att reflektera enskilt efter rasten. Vi hade

• tittat i dokumentationen (temaboken)
• berättat om vad vi lärt oss
• lyssnat när kompisen berättat om sina kunskaper
• deltagit i gruppdiskussionen
• tillverkat en gemensam text om vad vi lärt oss
• högläst texten tillsammans
• illustrerat till texten

Efter rast var det dags. Nu skulle vi skriva och berätta om vad vi lärt oss i Kroppen och knoppen-temat.

Min bok åkte fram.

Uppgiften löd:

Vad har du lärt dig i Kroppen och koppen-temat? Tänk på sömn, kost, frukt och grönsaker, motion och tänder.

Att ta emot och följa instruktioner kan vara svårt. Starten på passet blev lite rörig innan alla förstått vad de skulle göra. Efter några omtagningar la sig dock lugnet och alla satte igång.

Då gick det å andra sidan riktigt bra.

Man fick välja om man ville skriva om en eller flera av sakerna vi har jobbat med. De flesta ville skriva om allt.

”Jag har lärt mig att jag ska borsta mina tänder två gånger varje dag.”

Det var en krävande uppgift och flera blev trötta. Vi pressade lite och tryckte på att det var nu de hade chansen att visa vad de lärt sig.

Alla har inte knäckt läs- och skrivkoden fullt ut. Det betyder ju inte att man inte har lärt sig massor i temat. Då löste vi det genom att man fick berätta sina tankar för en vuxen som kunde vara sekreterare.

När man kände sig klar med skrivningen fick man illustrera sin text.

Efter arbetet var alla elever ganska utmattade och alla lärare ganska lyckliga. Vilka arbeten!

Härlig helgläsning!

Text och bild: Anna Duncanson