Efterlängtat verktyg för bedömning i sva

Tanken är att behovsbedömningarna ska bli mer likvärdiga och kvalitativa. Materialet hjälper skolorna att svara på om eleven behöver läsa svenska eller svenska som andraspråk för att bäst komma vidare i sin språkutveckling.

Här hittar du Sva-luppen! (Malmö delar)

Transkribering av avsnittet:

Svaluppen är ett nytt stödmaterial för behovsbedömning i svenska som andraspråk som tagits fram på grundskoleförvaltningen i Malmö. Tanken är att behovsbedömningarna ska bli mer likvärdiga och kvalitativa.
Materialet hjälper skolorna att svara på om eleven behöver läsa svenska eller svenska som andraspråk för att bäst komma vidare i sin språkutveckling. Helena Nilsson och Lisa Lundkvist, välkomna till podden.

Ni är lärare i svenska och svenska som andraspråk och utvecklingssekreterare på grundskoleförvaltningens utvecklingsavdelning. Vi ska strax komma in på det här materialet som har efterfrågats av lärare väldigt länge. Men först vill ni bara berätta lite mer om era yrkeshåll och vad är det ni gör på jobbet?

Ja, vad gör vi? Vi jobbar ju på utvecklingsavdelningen som du sa och där vi sedan ett par år tillbaka, jobbar i projektet för att utveckla en likvärdig och kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk. Så det är vår huvudsakliga uppgift. Men vi jobbar ju också med, vi jobbar också mot skolor utifrån behov. Och våra, ska vi säga specialistområden, just då svenska som andraspråk.

Men vi jobbar också med nyanlända elever, flerspråkighet. Flerspråkiga elever är det som vi har vårat fokus på. Har ni gjort ett ganska tätt samarbete till vardags kan man säga? Ja, absolut. Väldigt.

Ja, i januari 2022 fick ni då i uppdrag att ta fram det här stödmaterialet för behovsbedömning i svenska som andraspråk.
Vad var det som föranledde allt det här? Kan ni ta med oss tillbaka?

Vi fick ju redan 2020 i uppdrag av vår förvaltningsledning att titta på, på just ämnet svenska som andraspråk och göra ett undersökande projekt för att se vad är det som inte fungerar tillfredsställande, mycket baserat då på att det är väldigt låg måluppfyllelse i ämnet. Så då gjorde vi ett undersökande arbete där vi bland annat såg att just behovsbedömning är ett väldigt stort problem.

Att man gör behovsbedömning med väldigt olika material, man fattar beslut på väldigt olika grunder. Och att lärare är osäkra på hur man ska göra det här. Och det var väl inget förvånande. Det var ett förvånande resultat. Vi känner ju igen det från när vi själva var lärare i svenska som andraspråk. Vi brottades ju med precis samma utmaningar. Vilka elever är det egentligen som ska läsa svenska som andraspråk och vilka ska inte göra det?

Så det var ju inte så förvånande att det såg ut så här. Men det var ju bra att få det så tydligt på papper så att säga. Att det här är en stor utmaning för lärarna i Malmö. Och det stämmer ju väl överens också med de nationella studier och granskningar som har gjorts kring detta som säger precis samma sak. Men nu fick vi Malmö-siffror på det, precis som du säger.

Och var det här just den biten, behovsbedömning, var det någonting som stack ut bland behoven som fanns? Det var ju ett väldigt tydligt behov. Sen såg vi andra saker också. Men behovsbedömningen, det blev väldigt tydligt att här behöver vi göra någonting för att skapa en större likvärdighet och en större kvalitet och också rättssäkerhet kring de här besluten.

Var det mer, om jag bara nämner kort, vad var det mer? Ni såg det när ni gjorde den här kartläggningen.

Ja, men vi såg ju bland annat att undervisningen i svenska som andraspråk behöver mycket större utsträckning utgå ifrån kursplanen i ämnet. Så att när vi gjorde lektionsbesök, men också i samtal med lärarna så kunde vi se och förstå att det är mycket svensk undervisning.

Att man tappar det här specifika som är för svenska som andraspråk. Och det kan ju höra ihop. Det kan ju höra ihop med att behörigheten och kunskaper kring svenska som andraspråk också är låg. Så svenska som andraspråk, både i nationen i hela Sverige men också i Malmö är ju någon av de lägsta behörigheterna faktiskt.

Men vi såg att man väljer ofta att undervisa svenska och svenska som andraspråk tillsammans. Det såg vi ju på många skolor när vi var ute och gjorde undersökningen att det är ofta så man väljer att organisera. Och det gör ju att det blir ganska svårt att möta båda kursplanerna samtidigt. Och där såg vi att det var ofta kursplanen i just svenska som tog över och blev den som dominerade.

Och det som är specifikt för just sva-ämnet såg vi och hörde väldigt lite om. Så därav då att det behöver utgå i större utsträckning från kursplanen. Och i förhållande till det så såg vi också att hur man väljer att organisera. Så väljer man att ha till exempel undervisningen tillsammans i samma klassrum eller väljer man att ha det i samma klassrum. Har man en separat? Har man förberedd sig i grupp eller inte?

Just valet av organisationsform har väldigt stor påverkan på lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning utifrån elevernas behov. Och i nästa led då den kvalitet på undervisning som eleverna faktiskt får.

Jag får tänka på behovsbedömningen nu. Hur började ni? Tog ni an det här uppdraget? Om vi återigen går tillbaka lite. Ja men det var väl i kombination av dels den kontakten som vi har med svarlärare ute i Malmö stad. Men också vår egen erfarenhet som svarlärare som du nämnde Lisa. Den här avsaknaden av något att hålla i när man gör behovsbedömningen.

Men sen började vi också titta på kommentarmaterialet som tillhör kursplanen i svenska som andra språk. Och titta på vad är det som skiljer? Vad är det som gör att man kan identifiera att en elev har behov av svenska som andra språk? Och då plockade vi ut de här skillnaderna helt enkelt. Att vara från då kursplanen i svenska som andra språk. Och satt in dem i någon form av observationsprotokoll.

Och sen så lät vi lärare få testa och ge feedback på detta. Så att det har ju verkligen skiftat i formuleringar och utformningar och så vidare. Och antal punkter och sådär. Så att det har varit ett värdefullt arbete. Och det har tagit nästan ett och ett halvt. år att få fram det här materialet. Och det var ju viktigt för oss också att det skulle bli undervisningsnära och användbart.

Att det handlar inte bara om att tala om vad som är en andraspråkselev eller inte. Utan det var viktigt för oss att vi också relaterade det till kursplanerna. För det är ju undervisningen som ska vara i fokus. Och det är ju därför vi gör en behovsbedömning.

Det finns ju inget egenvärde med att göra en behovsbedömning. Om man sen inte kan följa upp det med rätt typ av undervisning. Så att behovsbedömningen behövde ta ett tydligt. sikte mot kursplanen. Att vilken kursplan är det som kommer möta elevernas behov. Är det kursplanen i svenska eller kursplanen i svenska som andraspråk. Vi har ju tittat på det komplementet som finns till kursplanen. Som heter kommentarmaterial.

Det finns ju till alla ämnen. Och vi tycker att det är ett fantastiskt material. För det går lite mer in på djupet och förklarar vad är sva-ämnet. Och förklarar de här olika punkterna i det centrala innehållet. Och hur man ska jobba med dem och hur man ska tänka. Och där finns det ju. Det är ju just beskrivet vad som kännetecknar ett andraspråk i utveckling. I form av de här andraspråksdragen som man ser hos de allra flesta elever.

Som håller på och utvecklar svenska som sitt andraspråk. Så att det är ju det vi tog vår utgångspunkt ifrån. Och kan du säga, ser man någon speciella, vad är det för röd råd där. Eller återkommande mönster man ser.

Kan du se några exempel på det. Du nämnde det hos elever som håller på att lära sig svenska.

Det finns ju. Det finns ju några, vi ska kalla dem nästan universella saker. Som vi ser hos de allra allra flesta elever som utvecklar ett andraspråk. Några exempel. Det första man tänker på är kanske uttal och prosodi. Det är ju ganska självklart för alla att man hör ju ofta på en elev.

Att den har ett andraspråk under utveckling. Och uttalet är ju också det svåraste att få till. Det som tar längst tid. Och det som många kanske aldrig riktigt får till helt och hållet. Utan man har kvar en…många har ju kvar en brytning hela livet. Och det är inte det vi ska fokusera på. Men just uttal och prosodi är kanske det första man tänker på. Prosodi sa ni.

Ja men det är den här melodin i språket kan man säga. Att vi hör skillnad på om det låter svenskt. Eller om det låter spanskt till exempel. Eller kinesiskt. Så kan man höra det på melodin i hur man pratar. Ja okej. Okej som satsmelodi liksom. Precis. Okej. Just det. Ni har ju utgått från.

Användarcentrerad design. Såg jag. Och då är min fråga. Varför då och vad innebär det?

Ja men det var när vi har jobbat väldigt nära lärare. Inte samma lärare under hela resan. Men det var just det här att involvera lärarna för att. Få feedback på det vi tog fram och bearbetade. Så att de fick testa i sin vardag. Både med formuleringar och att använda materialet. Och det är viktigt både för ägandeskapet. När materialet väl kommer ut.

Att detta är i grunden lärare i Malmö stad. Som har hjälpts åt att ta fram det. Och att det är viktigt att man känner att man är delaktig i det. Att det inte är någonting som utvecklingsavdelningen tar fram. Och liksom lägger fram. Utan att vi hjälps åt i detta. Det ska vara så användarvänligt som möjligt. Och det får man genom att involvera användarna.

Och hur ser den gruppen ut? Vilka årskurser handlar det om här? Vilka lärare har varit involverade? Det har varit ganska blandat.

Vi har nog haft lärare från hela grundskolespannet. Alltså F till 9. Och sen har vi också haft andra professioner. Som har läst materialet. När det var färdigt. Vi började ju med det här observationsprotokollet. Som Helena berättade om. Och sen har vi då tagit fram en lärarhandledning. Till det. För att det ska bli så tydligt och lättanvänt som möjligt.

Och den har vi haft ganska många som har läst. Och gett feedback på. Och vi har gjort revideringar. Så det har varit rektorer. Det har varit lärare. Det har varit representanter från några olika lärosäten. Malmö universitet och Lunds universitet. Det har varit våra kollegor här på utvecklingsavdelningen. Vi har velat få så bred feedback som möjligt. Från alla som kan tänka.

Och komma i kontakt med materialet. Och behöva använda det i olika sammanhang. De lärare vi har varit i kontakt med. Har ju varit väldigt positiva till materialet. Och så som vi har uppfattat dem. Verkligen upplevt att det här kommer göra det lättare för oss. Det här innebär att vi vet vad vi ska bedöma. Vi vet hur vi ska göra. Och att det blir tydligare. Och det var ju det som var vår målsättning.

Så det var ju väldigt roligt att vi fick den feedbacken. Från alla lärare tror jag. Som vi var i kontakt med faktiskt. Och det är det. Man får helt enkelt ett konkret verktyg i sina hand kan man säga. Att verkligen utgå ifrån i sitt dagliga arbete. Och det är ju någonting som både vi har efterfrågat. Och de flesta svarlärare i hela Sverige tror jag. För kruxet är ju att det finns inget stödmaterial från Skolverket. För det här ändamålet. Det finns bara en skrivelse i skolförordningen. Att svenska som andraspråk ska anordnas om det behövs. Och sen finns ingen vidare definition av vad innebär det egentligen att det behövs.

Och då har man lagt ett väldigt tungt ansvar på svarläraren. Att varje lärare har själva fått göra den här tolkningen. Varje skola har själva fått ta fram sina egna rutiner. Och det är ju det som har lett till att det har blivit så. Att det har blivit så olika. Att man har gjort på så många olika sätt.

Så att det har ju. Det efterfrågas ju ett gemensamt stödmaterial för det här. Och det är ju det vi har försökt ta fram. Och det var ju också det som kom fram i det undersökande åtagandet. Just när vi ställde frågor kring. I enkäten. Till exempel att. Men då var det ju fritexten. Lärare som skrev att. Varför kan vi inte ha något gemensamt. Eller ja. Gemensamma ramar helt enkelt. Så att det var vårt första mission på något vis. Som vi sa att vi måste. Skapa gemensamma ramar.

Ja som ni säger så. Jag berättade innan att. Det har efterfrågats väldigt länge. Varför tror ni att det har. Det har dröjt ett tag innan det. Ja man har tagit steget att. Initiativet till att ta fram det här. Materialet jag tänker på. Det har ju kommit en. Det har ju funnits elevunderlag. Kan man säga.

Ja men precis. Svenska som andraspråk har ju varit. Svenska och svenska som andraspråk har ju varit två. Skilda ämnen sen 1995. Så att detta är ju inte något nytt fenomen. På något vis. Att vi behöver göra behovsbedömningar. Men att. Det är precis som ingen riktigt har velat. Och vågat ta tag i det. Skolverket hänvisar till. Till lärarnas profession. Men när vi då inte heller har. Utbildade och behöriga svarlärare. I den utsträckning vi behöver ha. Så behöver vi också skapa ett material. Som möter de behoven. Som finns i verksamheten.

Och det vi kan se. Och det vi också har lärt oss under resans gång. Är ju att själva behovsbedömningen. Är ju betydligt enklare. Att göra. Än att sen faktiskt undervisa i ämnet. För behovsbedömningen är. Ett urval vi ska göra. Är det svenska som andraspråk. Eller svenska som eleven har behov av. Men sen ska vi undervisa utifrån kursplanen. I svenska som andraspråk. Och då behöver vi ha mycket större kunskaper.

Egentligen kring andraspråksutveckling. Och förståelse för det. Och hur man. Undervisar i det. Och det kan ju också. Man kan ju tillägga. Att förutom skolverkets skrivelse. Så finns det också en diskrepans. Mellan skolverkets avsikt. Att svalärarna har det här. I sin profession. Och vad man faktiskt får. På sin utbildning till svalärare.

Att det är ju väldigt många av de lärarna vi har pratat med. Som har sagt att det har inte vi fått i vår utbildning. Och vi vet inte riktigt hur vi ska göra. Och jag kan inte heller säga att jag har. Fått något speciellt stort fokus på det. När jag har läst svenska som andraspråk.

Utan man är lite. Lämnad själv där. Vet inte riktigt hur det har blivit så. Nej oftast så pratar man ju i utbildningarna om. Hur man bedömer. Ett andraspråk i utveckling. Men inte hur man gör urvalet. I grundskolan. Så att där är det ju. Den skillnaden. Så även om man kanske pratar om. Ja ett andraspråk i utveckling.

Som vi sa de här andraspråksdragen och så vidare. Hur man kan tänka kring de avvikelser som sker. Så är det ju en annan sak. Att faktiskt göra den här själva urvalet.

Mm. Om ni tänker så här lite framåt.  Vad skulle ni vilja att. Ert verktyg, ert material leder till. Eller just den här rättssäkerheten. Ni pratar om.

Det är ju den stora grejen här liksom. Vi vill ju gärna att. I första hand vill vi att det ska bli. En hög kvalitet på behovsbedömningarna. Så att vi verkligen ser till att. Rätt elever får undervisning. I svenska som andraspråk. Att vi fångar upp alla elever. Som har behov av den här undervisningen. Och att de får det också. Det är ju egentligen det. Det allra viktigaste. Sen så vill vi ju gärna att det ska vara. Likvärdigt i kommunen.

För att det underlättar väldigt mycket. Vid skolbyten. Vid samarbeten. Vid stadieövergångar och så vidare. Så kommer det bli. Så kommer det bli tydligare. Vilka elever som ska ha vad. Men framförallt är det ju. Att eleverna ska få den undervisningen. Som de behöver. Och första steget i det. Är ju att göra det här urvalet. Att vilka har behov av undervisning. I svenska som andraspråk.
Och jag tänker också på din förra fråga. Om hur liksom. Vi har fått detta till stånd. Och jag tänker att vi har ju faktiskt. Förvaltningsledningen som är. En väldigt stor del av det här. Och också i vårt fortsatta arbete. Att hade vi inte haft. Det samarbetet med dem. Och fått uppdraget av dem. Så hade vi ju inte varit där vi är idag. Så att det är ju en. En stor förutsättning.

För att vi har kunnat göra det jobbet. Vi har gjort. Att de har gett oss uppdraget. Och att vi har tagit fram det här. Och att de också fattat beslut om. Att detta ska vi använda. Från och med nästa läsår. Att det är ett obligatoriskt material. Från och med då. Och det ökar ju också då likvärdigheten. Tänker vi. Och rättssäkerheten i materialet. Att alla behovsbedömningar utgår ifrån det här materialet. Just det.

Så från och med nästa hösten 2024. Så ska man använda det. Och då ska man använda det inom F-9. Och hur kommer det då. Rent praktiskt se ut på skolorna. Var det en stor skillnad jämfört med tidigare.

Det är just den här. Hur kommer det se ut liksom. Jämfört med. Beslut om svar. Har ju alltid behövt fattas. Det är ju ett rektorsbeslut.
Och det har ju rektor alltid behövt fatta. Men det har ju varit väldigt olika. Vad som har legat till grunden. För det här beslutet. Ibland har man kanske gjort performansanalys. Som är en språklig analys. Eller så har man använt. Något bedömningsstöd. Eller något kartläggningsmaterial. Som inte är avsett för det här syftet. Och i vissa fall. Har bedömningarna varit väl grundade. Men i väldigt många fall. Har de baserats på. Lite lösa. Grunder kanske. Så skillnaden här är ju att. Att man kommer fatta. Alla beslut på samma grunder. Sen kommer man heller inte göra bostadsbedömningar lika ofta. Kan vi ju nämna.

Skillnaden i det här nya också. Är att man bara gör bostadsbedömningar inför varje stadie. Så den första bostadsbedömningen. Gör man i förskoleklass. Och då gör man den inför årskurs ett. För i förskoleklass finns ju inte.
Svenska som andraspråk som ett ämne. Men då gör man den för att eleverna. Direkt när de börjar ettan. Ska få rätt undervisning och vara rätt placerade. Och sen är tanken då. Att då har man undervisningen svar under lågstadiet.
Om man inte. Som lärare ser att här. Kan det finnas anledning att ompröva det här beslutet.

Och sen gör man en ny behovsbedömning i trean. Som då siktar mot. Kursplanen i årskurs fyra till sex. Vad är det eleven kommer att behöva. För typ av undervisning. För att uppnå kunskapskriterierna. I sexan. Och sen gör man samma sak i sexan. Som då syftar till årskurs sju till nio. Så att man kommer göra dem. Mer sällan. Och vi tror att man kan luta sig. Tillbaka mer i sina beslut. För svenska som andraspråk är inget. Flyktigt stödämne. Som man ska ha under en kort period.
Det är ofta ett ämne som man följer under längre tid. För det tar väldigt lång tid. Att utveckla ett andraspråk. Det tar mellan tre till åtta år. Om man får. Kvalitativ undervisning.

Så det är inte så konstigt att tänka sig. Att undervisningen ska kvarstå. Under en längre tid. Så ska man följa upp den och fatta nya beslut. Om det behövs. Men de vanliga behovsbedömningarna gör man stadigvis. Så det är en ganska stor nyhet.
Ska vi gå in lite i korthet. På själva materialet. Svargruppen består av fyra avsnitt. Kan ni berätta lite om dem. Den första delen handlar om Svenska som andraspråk. Ämnet svenska som andraspråk. Vad som skiljer svenska. Och svenska som andraspråk åt. Just för att vi vill lägga. Grunden i en förståelse. För själva observationerna.

Varför gör jag detta. Och vad är det jag är ute efter. Så just det här. Att också den här. Vilka regleringar som finns. Vad som styr. Ämnet svenska som andraspråk. Och sen lite kursplan. Jämförelse. Och sen den andra delen. Då kommer vi in på lärarhandledningen. Där man då. Där vi går igenom.

Hur man kan tänka. Kring bedömningarna. Och hur man gör observationerna. För det här är ju någonting. Som ska göras i undervisningen. Som vi redan gör. Vi ska inte hitta på några tester. Eller några nya bedömningssituationer. Utan det är så viktigt. Att göra det i det vi redan gör i undervisningen. För att. Språk använder vi hela tiden. Och det är bara att plocka situationer.

Men det handlar också om medvetenhet. Som vi beskriver i materialet. Vilka situationer väljer vi att bedöma. Eller samla information om elevens språkanvändning. Vad har vi mer i andra delen. Sen kommer ju själva kärnan. Tänker observationsprotokollet. Kommer ju där i lärarhandledningen också. Så det är själva kärnan i materialet. Det är egentligen bara två sidor. Och allt annat är bara ett stöd.

För att kunna hantera de här två sidorna. På bästa sätt. Och då är det de här åtta observationspunkterna. Som man ska titta på. Som bygger på andraspråksdrag. Och sen är det en sammanställning. Som man då ska lämna till rektor för beslut.
Och sen kommer ju min favoritdel. Nummer fyra. Som är förklaringar. Helena hon är ju en typisk grammatiknör. Hon älskar grammatik. Och allting som har med grammatik att göra.

Är inte riktigt lika begejstrad. Jag tycker att det är ett nödvändigt ont. Och där vet vi. Så ser det ut för lärarna också. De har ju olika förutsättningar för att ta sig an detta. Men där kommer ett avsnitt. Som förklarar de här åtta observationspunkterna. Vad innebär det. Att till exempel ha begränsningar. I sitt ordförråd. Eller en inkorrekt meningsbyggnad. Eller kongruensfel i sina böjningar. Och då ger det här materialet. Exempel och förklaringar. Som vi också har förstått på lärarna. Är ju väldigt uppskattade. Många gillar att kunna hålla det i handen. När man bedömer och slår upp.

Kanske de här orden och termerna. Som man är lite osäker på. Och jag tänker just det du säger med avvikelser. För vi har kanske nämnt det några gånger. Och det tar vi också upp i lärarhandledningen. För det är ju inte alla avvikelser. Som man ska titta på och bedöma. I det här materialet. Utan vi gör ju skillnad på fel som är fel. Och fel som är rätt. För att det finns ju fel. I elevernas språk. Som även förstaspråkselever gör. Och de felen. Är vi inte intresserade av. Så att det handlar lite om  att. Materialet heter ju svarluppen.

Att vi ska sätta luppen på de här felen. Som är specifika för. Ett andraspråk i utveckling. Så att det är också en träning. Som vi behöver ta oss an. Det låter ju potentiellt. Som det här är en väldigt tidsbesparande. Tidsbesparande verktyg för lärarna. När man ska göra de här belömningarna. Ja men det är den responsen vi har fått. Där är ju många lärare som har sagt. Att detta underlättar vårt arbete.

Vi har gjort så mycket. Mer tidigare. Men det här spar tid. Och nu gör vi det likadant. Och det känns så himla skönt. Vilka har varit de stora utmaningarna för er. När ni har tagit fram det här materialet. Vad har varit det ni har fått. Den största utmaningen. Kanske har varit att avgränsa oss. Det har vi fått jobba väldigt mycket med. Man måste ju ha klart för sig.
SVA ämnet är ju otroligt mycket större. Än det här materialet. Det här är ju bara den första delen. Där vi gör ett urval. Det är ju egentligen som Helena var inne på tidigare. Den lilla lätta delen.

Sen ska vi ju möta de här behoven. I undervisningen. Vi ska organisera undervisningen. Vi ska ha en språkutvecklande SVA undervisning. Och här är ju. Vårt mål har ju varit. Att tagit fram ett material. Som bara är till för behovsbedömning. Utmaningen. Att avgränsa allt det här andra viktiga. Och att det får höra hemma någon annanstans. Men inte i det här materialet.
Det har vi fått jobba mycket med. Verkligen. Och även i sin nuvarande form. Har ju verkligen diskuterat också. Ska vi ha med det här. Vad som beskriver ämnet svenska som andraspråk. Alltså att vi har ju. Vad bör vara med.
Vad kan vi ta bort. Men vi har ändå landat i detta. I samråd med lärare. Framförallt. Att vad är det som ska vara med. Vad händer om vi tar bort. Första avsnittet till exempel. Men det var inte så populärt. Så då satte vi tillbaka det. Vi ska strax avrunda här. Men jag tänker bara om man blickar lite framåt. För er del. Vad skulle ni vilja kika på framöver.

Vad ser ni är de stora behoven. Och det gäller just SVA-ämnet. Och det finns något mer att fila på. Det är inte det i början här. Men det är kanske verktyg eller annat att kika på. Vad skulle ni i så fall välja. Att fokusera på framöver.

Vi behöver ju. Fler behöriga SVA-lärare. Det är ju en. En stor utmaning. Inte bara i Malmö utan i hela Sverige. Att vi har en väldigt låg behörighet. När det gäller andel SVA-lärare. Och det har ju väldigt stora. Konsekvenser. Både för behovsbedömningen. För det är klart att det är mycket svårare. Att vara utbildad. Och ha kunskaper om andelspråksutveckling.

Men inte minst då. För själva undervisningen. För som sagt. Behovsbedömningen är den lilla biten. Sen ska vi möta alla elevens behov. I undervisningen. Och ja. Är man inte behörig och kompetent. Så blir det ju väldigt svårt. Så vi skulle ju gärna vilja höja behörigheten. Och sen kompetensen generellt. Det är många lärare som önskar fortbildning.
Och som vill få kompetensutveckling. För att bli säkrare och vassare. Och liksom spetsa till sin undervisning. Ytterligare. Så det finns ju jättemycket att göra. Ja.

Vi tänker också med det här materialet. En stor önskan och förhoppning. Är ju också att statusen på svenska som andraspråk. Ska utvecklas och stärkas. För det är fortfarande. Även om som jag sa. Det har varit ett ämne sedan 1995. Så. Det ses oftast som ett stödämne. Fortfarande tillämpning. För att kunna kunna svenska. Och vi hoppas med att mer kunskap. Ut i hela grundskoleförvaltningen. Att vi liksom kan sprida det här. Och verkligen se det som. Två likställda ämnen med lika värden. Och att elever och vårdnadshavare också. Känner och förstår det. Så att det här. Svarluppen kan bli ett verktyg. Även för det arbetet.

Helena Nilsson och Lisa Lundqvist. Tack så mycket för att ni var med. I Podagog Malmö. Tack. Tack.

Du har lyssnat på Podagog Malmö. En podd som görs av redaktionen. På Pedagog Malmö. Vem skulle du vilja höra som gäst i podden framöver? Maila oss med dina tips. På pedagogmalmo@malmo.se Vi finns också på Facebook. Och där heter vi Pedagogen Malmö.