”Kultur del av skolans kompensatoriska uppdrag”

Tanken är att lärarna genom den ska känna sig tryggare att ta kontakt med och ta del av kulturupplevelser med eleverna. Just trygghetsaspekten är en viktig faktor för att skolornas möte med kultur ska bli lyckat, visar en färsk forskningsrapport.

Här följer en transkription av hela avsnittet:

Fredrik Thunberg
Hej och välkomna tillbaka till Podagog Malmö. Jag heter Fredrik Thunberg och är redaktör på Pedagog Malmö och med mig här i studion idag så har jag…

Camilla Jonasson
Camilla Jonasson, vetenskaplig utvecklingsledare på PI.

Caroline Ulvsand
Caroline Ulvsand, kultursekreterare här på grundskoleförvaltningen.

Pierre Löfström
Pierre Löfström, sektionschef på undervisningsnära insatser.

Fredrik Thunberg
Ja, men Caroline, vad är Re:flex och varför startades den här fortbildningsinsatsen?

Caroline Ulvsand
Ja vi har det ju väldigt bra i Malmö. Vi har gott om kultur för barn och unga. Vi har ett stort kostnadsfritt utbud för skolor och förskolor som kulturförvaltningen bidrar med. Det kallas för kulturella allemansrätten numera. Dessutom är de flesta skolor med i skapande skola också, men när man borrar ner sig i statistiken så ser man att det inte är helt likvärdigt. Det finns en bristande likvärdighet både inom skolor och mellan skolor och det här ville vi arbeta med att försöka komma bort ifrån. Så 2018 så satte vi igång med ett researcharbete.

Vi besökte bland annat Göteborg, där de sen flera år har en kurs som heter Lärare pratar scenkonst och efter det här researcharbetet så landade vi att starta då en fortbildning, precis som du sa som heter Re:flex och som vi har drivit nu i fyra år tror jag det är, fem kanske. Den här kursen den omfattar sju tillfällen och vid varje tillfälle så har vi en gemensam konstnärlig upplevelse. Vi besöker de flesta av stadens kulturinstitutioner, vilket i sig också är ett syfte.

Vi behöver sänka trösklarna så att lärarna känner sig trygga med att gå till kulturens platser. Om de vet var det ligger, hur det ser ut, var är toaletterna, så kan de ju lättare ta med sig sina elever dit. För ska man ge eleverna en god kännedom om samhällets kulturutbud som det står i läroplanen, då måste man ju själv också ha det. Tryggheten är ju central för att arbeta med kultur i skolan. Men det kommer Camilla att prata lite mer om senare.

I kursen så är det en samtalsmetod, Beskriva, tolka, reflektera, och det är den röda tråden i den här fortbildningen och det är samma upplägg oavsett vad vi har tagit del av eller haft för upplevelser. Poängen är ju att när man övar den här samtalsmetoden så ska man kunna ta sig an vilken kulturupplevelse som helst och som man kanske inte visste någonting om innan. Den här metoden går ut på att med öppna frågor då fördjupa sig i den här kulturupplevelsen som man har varit med om tillsammans med sina elever.

Inte för att landa i några rätta svar utan för att erhålla insikter om konsten, om världen och om sig själv. Och när vi startade den här fortbildningen 2020 så gjorde vi en följeforskning som då landade i en rapport som heter Man kan tolka olika, men redan då så hade vi en tanke att göra en uppföljande forskningsrapport och nu är den klar. Camilla kan du inte berätta lite mer om den?

Camilla Jonasson
Jo, tack så mycket Caroline. Jo, precis som du säger så handlar ju Re:flex om det här med att sänka trösklarna och ge lärarna trygghet i mötet med konst och kultur. Men även eleverna såklart. Och då trygghet det är just ett nyckelord som vi har hittat i den här uppföljande studien som jag och min kollega Jens Ideland har gjort.

Och det är också en rapport som är skriven utifrån det och den bygger på samtal i fokusgrupper med två grupper och sen så uppföljande enkäter till alla som någonsin har deltagit i Re:flex under de här åren och då när vi fick uppdraget att göra den här studien så satt vi ju ner tillsammans med er, dig och Maggie Caroline, och formulerade frågor för vi vill ju veta hur lärarna sedan använder sina erfarenheter från Re:flex i sin undervisning.

Men också hur deras nya erfarenheter och kunskaper påverkade eleverna i deras upplevelse och förmåga att tala om konst och kultur. Och sen så också hur lärarna kan bidra till skolans kulturarbete efter då de har genomgått den här kursen och vi identifierade precis trygghet som ett tema, men också demokrati, likvärdighet och organisation.

Om vi börjar då i trygghet så lärarna som har gått kursen säger, precis som det du säger, att de känner sig mer bekväma med kulturbesök och olika kulturuttryck. Det kan handla om att var är toaletten på Skånes dansteater?

Eller också att man vågar utmana sig själv att besöka nya institutioner, kulturinstitutioner både som privatperson, men också tillsammans med sina elever. Och som en av dom lärarna säger i samtalet, det är ju att mina elever får mycket mer…får mycket av det jag är trygg i och det är ett citat som vi tycker fångar essensen av det här resultatet väldigt väl och som då också har gett namn till rapporten.

Och det andra temat, då är det ju demokrati och likvärdighet och där ser vi att när lärarna känner sig trygga så får eleven också ta del av fler konst och kulturupplevelser. Och en av de intervjuade säger att det är få av mina kollegor numera som vabbar när det är dags för kulturbesök. Och också inte minst den här samtalsmodellen som du pratade om Caroline har gett läraren ett verktyg om hur man ska prata om konst och kultur som inte kräver någon förkunskap, varken från lärarna eller från eleverna.

Och inte heller det här att man ska värdera det man ser, för det är ju ofta det vi pratar om. Vad tycker du utan det är inte det det handlar om och där ser man ju också att man får med mycket fler elever i de här samtalen genom den här samtalsmodellen och också att de använder den i sin undervisning i andra ämnen.

Och när vi tittar då på slutligen då på det här med organisation och här ser vi de största skillnaderna i resultatet. Att det skiljer sig mellan skolor. Och alla de som har varit med i Re:flex säger att ja efter kursen då så kan jag stötta mina kollegor och jag kan också hjälpa till i arbetet på skolan med kultur, konst och kultur. Men de betonar också att det är viktigt att det krävs liksom en struktur. Det måste finnas tid och det måste finnas möjlighet för det här arbetet och inte minst spelar skolledarna en stor roll här och avgörande för att inte konst och kultur i skolan ska vila på eldsjälar.

Fredrik Thunberg
Superintressant. På tal om skolledare då Pierre, hur kan man som skolledare verka för att skapa då positiva normer kring konst och kultur som går i linje då med skolans och förskolans demokratiska och kompensatoriska uppdrag?

Pierre Löfström
Ja, nej, men det. Jag tänker att skolledare måste se på kultur precis som andra delar av av skolan och organisera det utifrån det att man blir ju bra på det man tränar på och det gör man i skolan genom att organisera olika områden och teman i skolan. Och så är det med kulturen också och det visar ju rapporten. Att ju tryggare man är ju mer använder man kulturen så att att organisera dagar eller löpande arbete med kultur för att ja personal ska känna sig trygg i att använda det i klassrummet är viktigt.

Ja och och också utifrån skollagen och alltså vad som finns i skollagen så är det ett uppdrag att arbeta med kultur och då inte bara utifrån alltså kulturkurser som finns finns på gymnasiet och andra så utan att jobba med det kontinuerligt och ha det levande. Dels för att bredda det kulturella hos eleven så att de får uppleva olika saker och så. Men det ses ju också i ett breda perspektiv, att det är ett demokrati uppdrag att arbeta med kulturen för att det är också så att alla har inte möjlighet att uppleva kultur på andra sätt än om de inte får det i skolan.

Och det finns ju också det här med vad är fattigdom? Att man pratar om fattigdom är finns även fattigdom där man inte kan tänka sig något annat, fantisera eller har sett annat. Och det hjälper kulturen till att det här ni sa att det är ju inte likvärdigt i skolorna. Det hjälper ju kulturarbetet till med också.

Att man får uppleva. Man får se. Kan man också tänka sig något annat, liksom så det spär på att det är ett demokrati uppdrag som skolan har och jag tänker också att det visar sig i Re:flex att ju tryggare du blir ju mer arbete du med kultur så därav så är ju Re:flex-arbetet väldigt viktigt för att det ska arbetas med kultur ute på skolorna och också att nå det här demokratiuppdraget som det är meningen med att kulturen ska ska nå liksom…

Fredrik Thunberg
Ja, vad händer då efter att lärarna har avslutat Re:flex-utbildningen?

Caroline Ulvsand
Jo, men det var ju så att när den här rapporten var klar så hade vi då ett seminarie där vi presenterade rapporten och bakgrunden och så vidare. Och det var också en diskussion i slutet av det här seminariet med alla deltagare som var på plats och en sak som diskuterades var just detta, vad händer då när vi kommer tillbaka?

Vad finns det för beredskap då i organisationen ute på skolorna att kunna förvalta det här vidare och då var det flera som uttryckte en krock mellan den här känslan av trygghet som kursen hade lett till och hur organisationen, det vill säga skolan, ser på kulturuppdraget. De kommer dit och är väldigt besjälade av det de har lärt sig. Och sedan vad har jag egentligen för möjligheter? Hur kan organisationen ta hand om detta?

Och då var det dels ett resonemang på seminariet om att vi tillsammans skulle kunna formulera vad det här lärandet består i för att man lättare också ska kunna presentera det för sina kollegor eller för den delen för sin skolledning. För att det också ska kunna bli lättare då att sprida det till resten av skolan.

Vi pratade också om att man faktiskt inom ramen för kursen skulle kunna ha en diskussion vid sista tillfället om, hur ska vi nu göra när vi kommer tillbaks, att man har ett ett gemensamt angreppssätt på det och peppar varandra och kommer med förslag, hur kan vi jobba vidare då? Det tror jag hade kunnat bli bra och vi som jobbar då här på staben kan ju naturligtvis hjälpa till med att….Vi har ju nu ett ganska stort nätverk av dom tidigare deltagarna att bjuda in till mötesplatser eller inspirationsdagar eller andra liknande aktiviteter.

Fredrik Thunberg
Ja, finns det andra sätt som som utvecklingsavdelningen på grundskoleförvaltningen då kan stötta i det fortsatta arbetet, vad säger ni?

Camilla Jonasson
Jag säger att vi kan göra fler seminarium om kultur i skolan för jag upplevde att det var en väldigt stor uppslutning och jag tänker också, det är få platser där kulturliv och skola möts på lite mer lika villkor. Jag har ju också en bakgrund som producent på Unga musik i syd där jag har jobbat som samordnare för skapande skola.

Och jag upplever det säkert också, kanske du Caroline har den erfarenheten att när man bjuder in till sånt där så är det många kulturarbetare som är intresserade men inte lika många skolor, att det kan bli den krocken. I alla fall när det var i skapande skola startade upp och här tänker jag att vi möttes och hade intressanta samtal och också för det är också en förståelse för varandras situation. Med lärarbakgrund så vet jag också vad det innebär och vad man har som man ska göra i skolan. Och det är bedömningar och det är läroplaner och det är…ja allting ska hinnas med innan de slutar årskurs nio i grundskolan så det… men jag tänker att så kan vi bidra.

Fredrik Thunberg

Finns det något sätt att på tal om det du säger om bedömning och så där? Finns det något sätt att närma sig där liksom att trots allt försäkra sig om en plats i skolan, trots att den här man vet att det är en stressig skolvardag och sådär, vad tänker du?

Camilla Jonasson
Ja, jag tänker att att just alltså konst och kultur är ju ett sätt att lära sig saker. Jag tycker att det var intressant när jag jobbade som med samordnare i skapande skola, när man träffar lärare och så säger man, ja, men man kan ju faktiskt börja om man vet. Ofta har man ju en planering som man återgår till och man vet vilka ämnen man behöver ta upp eller vilka ja i historien behöver du prata om andra världskriget?

Ja, men man kan ju börja det i en kulturupplevelse eller i en skönlitterär bok, man behöver ju inte börja på samma sätt. Man behöver inte göra konst och kultur till någonting som är någonting annat. Man kan göra det till en del av sin undervisning, men då måste man vara trygg och veta. Vem kan jag vända mig till? Det där tänker jag Spraak som ni ju arrangerar varje år.

Caroline Ulvsand
Absolut, Spraak är en inspirationsdag för skapande skola som vi har gjort i många år och där möts just skola och kultur verkligen på samma villkor och det finns ett stort intresse från båda sidor. Om man nu ska kalla det för det och där har vi ju lyfter vi ju fram mycket goda exempel på tidigare projekt som har genomförts och och framgångsfaktorer och så att möten, diskussion, samtal är väl det som leder framåt, tänker jag.

Fredrik Thunberg
Vad tror du är framgångsfaktorn just bakom Spraak, att det funkat så bra?

Caroline Ulvsand
Ja, när vi satte igång med den här dagen så hade vi ju eftersom vi ju jobbar på grundskoleförvaltningen så hade vi ju skolperspektivet i centrum. Så inte en vanlig utbudsdag där de olika produktionerna liksom rullar förbi. Utan vad är det skolan behöver?

Vad vad kan stärka de i deras uppdrag så att säga? Och det tror jag var viktigt. Men vi hade kulturlivet med oss. Och de är förutsättningen och de behöver också inspireras och fortbildas i, hur möter jag nu skola på bästa sätt? Så jag tänker att vi hade skolperspektivet, men vi hade kulturlivet med oss. Det tror jag är är en av framgångsfaktorerna.

Camilla Jonasson
Och om man går tillbaks till det här med med vad estetiska uttryck kan göra. Jag tänker också när det gäller bedömning. Det finns ju faktiskt…jag menar inte att man ska dansa ett ett prov, det så behöver vi inte göra. Men vi kan också….det kan man ju kanske också testa, men det kanske är lite tufft att börja i den änden. Men jag tänker också att man kan visa kunskap på så många sätt och där har vi de estetiska uttrycken som vi faktiskt kan använda. Vi behöver tänka liksom vi behöver vidga vårat sätt på vad kunskap är och hur kunskap hur man kan visa att man kan saker.

Pierre Löfström
Där tänker jag också att det här med normer…Vad kan rektor eller ledningen göra så att…att sprida det för att det är verkligen så att du kan sätta upp en pjäs och visa att jag tar till mig den här historiska händelsen, men du kanske inte är så bra på att skriva och helt plötsligt kan du visa det i en annan form, dans, sång eller så, men då är det ju jätteviktigt…

Det vi pratade om innan, att ledningen gör oss trygga eller de trygga som ska arbeta med. Då finns kanske någon skolan som är det för att använda dem och då Re:flex. Så att den är jätteviktig, där rektorn har viktig roll i att organisera det så att det blir trygghet i det.

Caroline Ulvsand
Ja, men jag tänker att det handlar mycket om ett förhållningssätt i om man tänker kultur i skolan att det är ju en väg till eller ett eget lärande. Naturligtvis. Jag menar, skolan är ju en lärande organisation, så man ska ju inte se på det som någon slags paus, utan den är en del i helheten och varför inte dansa ett prov alltså? Det går ju naturligtvis, utan det är ju ett förhållningssätt tror jag i hur vi tänker på kunskap.

Fredrik Thunberg
Kan ju nästan ses som en kompensatorisk åtgärd också att vissa kommer till sin rätt på andra sätt, helt enkelt. Precis som att man kanske blommar ut i praktiska ämnen som man inte riktigt gör i de teoretiska då…

Camilla Jonasson
En ytterligare en poäng som jag vill göra där. Det är ju också professioner för framtiden. Det finns ju faktiskt folk som lever av att vara musiker, skådespelare, konstnärer.

Att också presentera den världen, att kultur i sig har ett värde, men det är också kan också vara en framtida profession för flera av de eleverna som vi har i grundskolan idag.

Caroline Ulvsand
Jo, jag tänker på en kvinna som finns i London som heter Anne Bamford som ganska många säkert känner till från olika sammanhang och hon har ju varit med i lite olika då forskningsuppdrag och en av de forskningsinsatserna som hon har varit med i har lett fram till något som kallas för fusion skills som man skulle kunna översätta till förmågor.

Vi jobbar ju mycket med förmågor redan idag i skolan, men här har de listat efter då intervjuer med näringsliv, med skola och med kulturlivet de har landat i tio, femton, just nu kommer jag inte ihåg hur många, ett antal förmågor som man menar är de viktigaste för elever att ha med sig när de går ut skolan och det handlar om att prata inför andra. Det handlar om att kunna arbeta självständigt. Det handlar om att kunna arbeta i grupp.

Det handlar om ja väldigt mycket som inte överhuvudtaget någonsin nämns fakta, utan det är alla de andra förmågorna. Det är de man vill se unga ha med sig när de lämnar skolan.

Lyssna på Podagog Malmö med Anne Bamford här!

Pierre Löfström
Rektorn för Handelshögskolan tror jag det är, han pratar ju mycket om att när när våra elever eller när svenskar kommer ut i Europa så saknar vi en del av det många europeiska länder i världen runt om som läser handel eller läser liksom väldigt nischade, måste ha ett estetiskt ämne poesi eller de måste ha drama eller någonting.

Och de professorerna och de de börjar ofta sina inledande med en sång eller ett konstverk eller en dramatik eller någonting, och sen går de in på det de jobbar med. Och där menar han att vi behöver göra det också och börja i tidig ålder så att vi inte smalnar av kulturen och estetiska uttrycksformerna utan att det levs vidare.

För det är det man vill ha sen också ut i arbetslivet. Man vill inte bara ha de som gör detta, utan man vill ha dem som kan uttrycka sig på andra sätt också. Så därav är det jätteviktigt här det du säger att börja i grundskolan?

Camilla Jonasson
Börja i förskolan.

Fredrik Thunberg
Och hur skulle det här kunna bli verklighet? Stor fråga, men att man att man kommer dit även i inom svensk svensk utbildningsväsende, liksom hur tänker ni?

Camilla Jonasson
Jag tänker att problemet är att man skär ner i estetiska uttryck. Det har ju varit man skär ner i elevens val och man gör mycket av det här när jag gick i skolan till exempel så var det ju så att man kunde välja, jag hade konst som tillvalsämne i högstadiet och det har ju…Det är ju min räddning. Därför blev jag forskare idag inom pedagogik för att jag har musiken med mig och teater och numera också komiker. Alltså just att jag hade med mig det och det var min drivkraft till högre utbildning hela tiden.

Fredrik Thunberg
Ja, intressant, jag tänkte vi, vi skulle avrunda, men det är en ganska stor fråga, men som vi kanske delvis varit inne på. Men jag tänkte om ni får utveckla ännu mer, varför ska vi ha kultur i skolan? Vem vill börja?

Caroline Ulvsand
Ja, det är en bra fråga och stor. Men jag tänker så här, att om man har bockat av det uppenbara, det vill säga att det står faktiskt i läroplanen ganska tydligt framskrivet, i alla fall i den nuvarande läroplanen. Men så jag tänker att det finns många andra perspektiv, dels har vi varit inne på det redan att det är ju en demokratifråga.

Det är ju viktigt att barn kan uttrycka sig och göra sin röst hörd och då kan kulturen vara ett sätt att göra det på som kanske ligger närmare de unga. Alltså, det kan ju vara på många olika sätt att sjunga, att skriva, att göra en pjäs, men att kunna göra sin röst hörd. Vi kan ge uttryck för det vi tänker, känner och tycker.

Men som sagt, det har vi också varit inne på en likvärdighetsfråga. Jag tänker på att grundskoleförvaltningen har ju en vision som heter Varje elevs bästa skola och där har vi alltid haft en drivkraft i vårt uppdrag att….det handlar också om att bidra till olika typer av lärande eller olika ingångar till lärande och då kan ju kultur vara en sån ingång och så handlar det ju om att förstå sig själv att att bli speglad i en kulturupplevelse och att kanske framförallt få reflektera kring det man har upplevt gör ju att du som människa kan växa, att du kan förstå dig själv bättre och sen är det väldigt roligt också att få både utöva dans musik, konst eller att få ta del av utställningar, teaterföreställningar och så vidare. Det är ju berikande för oss som människor.

Camilla Jonasson
Jag tänker att det är i skolan och förskolan vi kan nå alla barn och elever så där där börjar vi tycker jag.

Pierre Löfström
Nej, men jag är inne på alltså det öppar en helt annan värld om man arbetar med kultur och estetiska uttrycksformer och den måste vi ge barnen i i skolorna. För det är som du säger, det är där vi når alla, så de får den världen också.

Fredrik Thunberg
Ja, vi kommer ju fortsätta också, ska vi säga att, det kommer ett till avsnitt av den här podden där vi fortsätter.

Camilla Jonasson

Ja och då blir det lite mer praktiknära där vi liksom fortsätter med den här frågan, varför ska vi då ha kultur i skolan och hur kan man då jobba med kultur i skolan?

Fredrik Thunberg

Just det. Hörni stort tack för att ni var med i podden idag!

Du har lyssnat på Podagog Malmö, en podd som görs av redaktionen på Pedagog Malmö. Vem skulle du vilja höra som gäst i podden?
Hör av dig med tips till pedagogmalmo@malmo.se. Vi finns också på Facebook och där heter vi Pedagog Malmö.