”Ge eleverna underlag för att göra ett underbyggt val”

I det här avsnittet av Podagog Malmö berättar samhällsläraren Ludvig Torell på S:t Petri skola om hur han undervisar om politik för sina elever. I inledningen av kursen brukar han använda sig av en övning för att visa på att politik i själva verket handlar om väldigt praktiska saker; där målas ett scenario upp om att eleverna har överlevt en olycka och nu ställs inför en rad utmaningar på en okänd plats.

LÄS MER: Resursmaterial inför valet 2022 – samhälle och politik

Liksom många andra skolor har S:t Petri valt bort att låta de politiska partierna stå och informera vid sina bokbord i skolan. Istället har man bjudit in de åtta riksdagspartierna till ett par timslånga debatter kring några givna ämnen i skolans aula.

För att lära eleverna att argumentera för sina ståndpunkter har Ludvig Torell inställningen att kritisera och ifrågasätta alla lika mycket.

Lyssna på samtalet med Ludvig Torell för att ta del av hela intervjun!

Podagog Malmö är en podd som lyfter pedagogiken och arbetet i Malmö skolor och den görs av redaktionen på Pedagog Malmö. Bland gästerna finns pedagoger, rektorer och annan skolpersonal. Lyssna på podden här eller till exempel på Spotify!

Transkribering av avsnittet:

Som samhällslärare på Sankt Petri gymnasium försöker Ludvig Thorell göra politik begriplig och intressant för sina elever. Men bara några dagar kvar till valet tog vi tempan på undervisningen om politik på skolan.

Ja, välkommen till Podagog Malmö, Ludvig Thorell.

Tack så mycket.

För transparensens skull här ska vi säga kanske att vi spelar in det här tolv dagar före valet. Kan du beskriva vad du har pysslat med under dagen hittills i skolan?

Hittills idag i skolan så har vi startat upp skolvalet. Det är väl det mest signifikanta på Sankt Petri gymnasium här i Malmö. Vi har plockat ner allt materialet, vi har fått beställt från de nationella samordnarna. Vi har lagt ut valsedlar, vi har fått tag på elever som ska hålla i detta. Vi har haft de första eleverna som har hustat för den delen. Det är väl det absolut största jag tänker mig att ha uträttat idag. Annars så har jag ju haft en historielektion. Vilken kanske inte hade jättemycket kopplingar till valet om man pratar om forntiden och de första civilisationerna för sig sådär 10 000 år sedan.

Någonting sådant även om man försöker göra lite hints ändå kring hur även forntidens folk kan reflekteras tillbaka till idag. När vi till exempel lyfter om Hammurabis lagar och grunden för rättssäkerhet som ju är en av de stora grundpelarna för att egentligen ha ett demokratiskt samhälle överhuvudtaget. Och sen har jag haft en lektion där vi pratat politiska ideologier med naturvetarna.

Vilket är alltid spännande med en klass som inte har läst samhällskunskap de senaste tre åren. Så som vi har upplagt på P3 att naturklasserna får inte läsa historia och samhällskunskap förrän i år tre. Så då blir det ju spännande att hur intresserade är de av de här ämnena? Hur mycket kommer de egentligen ihåg? Och det kan ju skilja sig väldigt mycket. Ofta har man de här handfull personerna som ofta är väldigt samhällsintresserade och har ändå lyssnat på nyheten. I alla fall man hör att de har en ganska tydlig politisk färg med sig hemifrån om man säger så. Det är inte så tydligt i dem.

Men att de ändå kan skilja på de olika politiska blockerna. Att de ändå kan med sig vad det är socialism, vad det är konservatism. Och sen finns det ju de andra som är nyfikna på frågor. Och ställer mycket frågor som kan vara väldigt svåra att ge ett kort svar på. Som idag hade jag bara skrivit som en definition av politiska ideologier. Så hade jag skrivit bland till exempel feminism är progressiva värden.

Och så undrar någon eller ej vad är progressiva värden? Ja, hur ger jag ett kort svar på det? Men, ja alltså det har ju varit… En hel del kring valet idag det blir full skjule på det temat. Imorgon så gör vi liknande sak med en annan klass till exempel.

Vi ska strax återkomma till valet och sådär politik. Men berätta först lite grann om din lärarbakgrund. Hur ser den ut?

Jag tror jag är inne på mitt sjätte år som lärare. Jag är inte säker på att tiden går fort när man har roligt. Eller så har jag för mycket annat att tänka på. Hur man nu väljer att säga det. Jag läste lärarhögskolan i Malmö. Men det fortfarande var en högskola. Min stora dröm och ambition var att jag skulle syssla med historia. För den delen. Jag har alltid varit historieintresserad först och främst. Jag gick direkt ifrån gymnasiet till lärarhögskolan.

För jag ville arbeta med historia. Och ifall man inte blir historielärare så… I alla fall i min uppfattning så finns det inte jättemycket man kan göra. Om man vill arbeta med historia på en mer eller mindre daglig basis. Man får skriva en bok. Man får syssla med arkeologi. Kanske forska ytterligare. Men jag tyckte inte det var kul på högskolan. För jag tyckte inte det var jätteroligt. Det var inte för mig. Det kanske blir det en gång igen i framtiden. Det ska jag aldrig säga.

Men man fick inte ha historia som första ämne. Vilket gjorde mig ledsen. Så då blev det samhällskunskap istället. För jag har konstaterat att samhällskunskap och historia är ändå besläktade. Och jag kommer från en familj där vi alla har suttit och tittat på nyheterna tillsammans. Så då blev det en naturlig ingång. Jag har kört på det. Så nästa historia är samhällskunskap. Jag har bara varit på Sankt Petri hela min lärargärning.

Jag gick egentligen på Borgarskolan. Vilket en del elever kan tycka är dödskoj. Borgarskolan och Petri är lite ärkefiender. Jag brukar berätta att jag har gått på Borgar för det sista året. Som någon form av Grand Supri. Tycker jag är lite kul. Men då brukar jag konstatera att Borgarskolan gav mig inget jobb. Man kan inte leva bara på gammal nostalgi och fiendekänsla.

Vi närmar oss valet som sagt. Det var knappt två veckor kvar när detta spelas in. Hur följer du valrörelsen som samhällslärare? På något annat sätt än tidigare Det finns ett samhällsintresse sedan tidigt. Men har det förändrats på något vis?

Jag tror att den stora skillnaden är att som samhällslärare känner jag mig på något sätt förpliktigare. Att jag måste följa i mycket hög grad även de politiska partier jag nödvändigtvis inte sympatiserar med. Jag måste även göra en analys kring varför de lyfter vissa saker. Jag behöver göra det mycket bredare och ibland så måste jag lyssna även om jag inte orkar. Jag vill inte gräva nej men jag blir jätte defetistisk och deppig för den delen. Men det är. Jag tycker inte att det är någon jätteskolig valrörelse personligen.

Utan att jag har någon ideologisk relation så tycker jag inte att det är en jättekul valrörelse. Jag tycker att det måste vara jättesvårt för många unga väljare speciellt att känna av att vad är egentligen den stora skillnaden mellan de alternativen som ligger framför mig. Bara när man cyklade hit idag så var det minst tre olika partier som hade en slogan utav typen mer enat Malmö. Jippi. Men. Det är Jippi men fråga nu hur. Men vad jag tänker då när jag försöker följa valrörelsen. Det är att man lär sig många olika tider.

Tidningar, Sydsvenskan, Expressen, Aftonbladet, ATC, Samtiden, man tittar på TV4, man tittar på SVT, man tittar på alla partiledarutfrågningar och försöker göra sig en så fullständig bild som möjligt och försöker samla material som man sen kan presentera för eleverna. Som jag säger så är den stora uppgiften vi har som samhällskunskapslärare att ge eleverna underlag för att göra ett underbyggt val. Och sen hur de prioriterar här ska vi.

Tycker jag vara väldigt väldigt försiktiga med att försöka ge någon form av input på det. Där vet jag det finns kollegor som resonerar lite annorlunda. Speciellt i relation till, ja det är väl ingen hemlighet kring vilka partier som är kontroversiella i Sveriges riksdag. Men jag tycker vi ska vara sjuktansvärt försiktiga med att gå in och röra oss där i. Vad det gäller partiers historia som så absolut jag kan presentera partihistorien.

Jag kan visa vad som står i partiprogrammen från 90-talet och uttalanden från fördelt och chefer och bossar i detta. Men sen hur viktigt det är. Det måste eleverna avgöra själva. Vilket jag försöker understryka väldigt mycket löpande i detta. Mitt stora mål överhuvudtaget. När jag pratar politisk ideologi eller när jag försöker undervisa en fråga. Det är att eleverna ska liksom inte veta vad tycker Ludvig egentligen. De ska få höra olika perspektiv. De ska få höra analyser. De ska få höra goda argument. Få möjlighet att dra sina egna slutsatser. Formulera egna argument. Men de ska inte kunna sitta där och känna mig och säga att Ludvig tycker det. Det här ska jag nog tycka.

Det får man ibland i en handfull uppgifter. Vilket är lite tråkigt skulle jag säga. När man får de här svaren som känns väldigt programmerande.

Den här försiktigheten som du ger uttryck för. Vad skulle du säga? Hur märks det? Skulle du mer säga att du var inne på det lite grann praktiskt i din undervisning? Och är det liksom en svår balansgång skulle du säga?

Det kan vara en svår balansgång i den enskilda lektionen. Men jag tycker det blir enklare när man säger det utsträckt över en tidsperiod. Med flera stycken olika lektioner. Och den kritiken. Man måste förlåta sig själv så tillvida. Att om man gick ut i någon lektion och kände att. Oj, oj, oj vad jag har lärt som Ulf Kristersson nu. Så får man tänka lite. Okej, nu ska jag låta lite mer som Magdalena Andersson nästa lektion. Eller om man tycker. Oj, nu slog jag väldigt mycket på Jimmie Åkesson. Och det var inte alls nyanserat. Så får man ju lyfta några av hans punkter. Och försöka nyansera dem. Eller visa hur de kan argumenteras för att vara rimliga. För den delen skulle jag säga.

Så man får hitta en balans i helheten. Sen om det är svårt eller inte. Det varierar en del med klassen. Jag skulle ljuga om jag inte sa. Att det kunde vara ett tillfälle. När man blir lite påverkad av vad man känner av. Att det finns för elever i klassrummet. Man försöker givetvis ha en objektiv bild. Man försöker vara likselig inför andra elever. Sen är det ju ibland. Det kan vara svårt. Om man vet med sig till exempel. Att det sitter tre elever i klassen som mejlar med move. Så kan det ju vara lite halvspännande.

För ens egen höga nöje med det. För då om att lyfta. Vad finns det för kritik mot moderatpolitik till exempel. Sen tänker jag det också för mig själv. Man ska alltid ha en ledstjärna genom det vi gör. Att vad är det vi ska stå för. För ytterst finns det några kärnvärden. Finns det några saker vad det gäller. Till exempel svensk statsryck och regeringsform. Som vi måste poängtera. Och sen trycka även väldigt mycket på det. Vad har andra personer sagt för den delen. Vad är rätt eller fel.

Vad kan man tycka och tänka är olika. Och hur skulle du säga. Om du ska sammanfatta det. Hur ser de här ledstjärnorna ut. Som du alltid vill ha med dig. Ledstjärnorna är väl kanske lite grann. Att visa på olika sidor. Visa argument för. Visa argument emot. Ge någon form av underlag. Varför du tycker det du tycker. Jag säger det väldigt snabbt till eleverna. Att bara tycka saker. Det ger er hyfsat lite. Ni måste underbygga det. Varför tycker ni det. Ni måste kunna svara på mot det. Visa förståelse för den här frågan. Man kan få elever. Både i historia och samhällskurs. Jag tycker ju jättemycket grejer.

Varför får jag så dåligt betyg. Men du har inga argument för det. Du kan inte svara på motargument. Eller någonting. Du sitter bara och. Det bara kommer ut saker. Men du har ingen. Samband. De syns emellan. Det finns ingen underbyggnad för dem. Kritisera alla. Det är väl kanske ett ledord jag försöker ta. Och om jag nu ska ta något positivt. Ur den här valrörelsen ännu en gång. Så det är inga svårigheter. Om att kritisera alla på olika sätt och vis. För den delen. Vad det gäller delvis uttalanden. När man vill föreslå saker. Som en mängd expertmyndigheter och liknande. Men att det här går inte att genomföra. Eller är djupt problematiskt att genomföra. Eller vad det gäller att man lyfter politiska förslag. Som man för inte alls länge sedan såg som fullständigt förkastliga. För den delen.

Om man backar lite grann här. Och kollar på när ungefär. Börjar förbereda eleverna för. Det kommande valet då. Hur ser det ut?

Jag skulle säga att det var redan förra terminen. Med de elever man hade då. Började man ju prata redan lite grann. Att snart ska det vara val. Vad ska vi göra då? Vad ska ni tänka på? Nu har jag bara en klass. Som jag har följt. Nu där inne på sista året med dem. Samhällskurskopp 3. Så de läser samhälls 3. Men redan förra året. Så pratade vi lite grann om de ämnena. Som är valfrågor i år. Vad gäller till exempel terrorism och säkerhet. Det finns ju till exempel. Som partier menar vi ska tillämpa terrorlagar för att bekämpa gängkriminalitet. Men vi hoppas att man tar fasta på de punkterna. Vi hade det då. Vi har sedan tidigare pratat om demokrati. Som vi tagit fasta på tidigare. Har med oss redan nu. Ännu en gång. Sen så är det ju.

Förutom det innehåller många förmågor. Jag menar att vi har övat under en längre tid. Vad det gäller förmågor. Att kunna formulera argument. Att kunna hitta källor. Att kunna vara källkritisk. Att kunna tillämpa teoretiska värden. Verktyg på ett material. Vilket ju det vi. Kommer göra nu till exempel. Vad gäller att analysera valmanifest. Att tillverka egna valmanifest. Eller. Att för den delen förstå. Betydelsen av sociala medier. I valdebatten är det vi kanske arbetar mest. Med samhällskurs 3. Just nu den medialiserade politiken. Hur det politiska samtalet har gått bort. Om riksdagens hallar och även ut på. Twitter, TikTok och liknande forum på. Både gott och ont. För den delen. Där har eleverna onekligen ett förutspråk. Det är en sån sak jag ibland känner. Jag borde skaffa TikTok så jag kunde följa mig.

Om vi ska ta också lite grann här. Exempel. Ni brukar ha som en övningar i början. Som jag förstår det. Där du har mål att visa att. Politik handlar om väldigt konkreta saker. Kan du berätta om. Hur kan en sån övning se ut?

Den här första övningen jag brukar köra. I alla samhällskunskapsklasser. Oavsett om man kör det med en tur. Urvetare som löser samhället första gången på tre år. Eller om det är samhällsvetare som nyligen har läst samhällskunskap. Det är att eleverna får leva sig in i det. Att vi sitter på ett flygplan. Och det planet kraschar på en öda ö. Och därefter måste eleverna ta ställning till. Vad är de fem viktigaste besluten. Ni ska fatta nu. Och utifrån elevernas synpunkter. Kan man väldigt snabbt problematisera deras tankar. Och visa lite grann på att den här ön som ni ska skapa. Det är egentligen ett samhälle.

Och de många utmaningarna ni kommer stå inför. På den här ön. Det är samma utmaningar som vi står inför. Även i Sverige. Och hur vi ska lösa de utmaningarna. Är i grund och botten vad det här valet handlar om. Och det är ju tänkt för mig. Framförallt att visa att politik. Är väldigt väldigt konkret. Speciellt om man har elever som. Hör termen politik. Och sen blir deprimerad. Och vill gå och lägga sig någonstans.

Eller om man har elever som hör termen politik. Och tycker det är jätteklydigt. Vad är det för någonting. Det finns konservativa och liberaler. Nationalister, feminister. Jag vet inte vem som är vem. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Utan då får man bena ut det väldigt konkret. Att okej. Ni vill fatta olika typer av beslut. Hur ska ni fatta olika beslut. Ska ni fatta beslut genom att ni skjutsar. I varje enskilt beslut. Direktdemokrati. Vill ni utse en ledare. Representativ demokrati i någon form.

Eller kanske vi befinner oss i ett sådant nödläge. Att jag som är störst, bäst, starkast. Av att scout i 16 år. Jag kanske ska lösa detta. Och sen kan man givetvis beina. Även i det de säger. Och det de lyfter för den delen. Om någon tycker att vi måste dela upp oss. I olika arbetsuppgifter. Och vi kommer säkert hitta någon som passar bättre. För olika uppgifter. Och där kan man ju problematisera för dem. Att den här ön har förmodligen inte mat. Så alla alltid kan äta sin mätta.

Hur fördelar vi maten bäst. Ska de som är sjuka och skadade. Få lika stor andel av maten. Som den som är störst, starkast och bäst. Och jobba jätte, jätte, jättehårt. Vad ska vi göra ifall någon på vår ö. Har fått en uppgift som de inte gör. Utan de går och badar istället. Man kan gå väldigt många varv då. Och det kan vara lite kul. Och väldigt nyttigt skulle jag säga. Att säga att en del elever. Som sakta men säkert börjar inse. Att det här var kanske inte så jättelätt.
Som jag trodde att det var.

Du undervisar ju elever som snart kommer att få rösta. Självvasare. Hur ser det på. Och jag har delvis varit inne på det. Din viktigaste uppgift. Som du kan ge dem som samhällslärare.

Jag måste ge dem en förståelse. För vad är det ni överhuvudtaget röstar till. Vilka är de olika valen ni röstar till. Vad gör det för skillnad. Beroende på vad det är ni vill påverka för någonting. Tycker ni att sjukvården är jättedålig. Tycker ni att socialtjänsten. I äldrevärlden. Och de behöver mer resurser. Tycker ni att det nationella skattetrycket är för högt. Och vart ska ni då. Vart ska ni ta vägen. Och sen så tycker jag det viktiga är att försöka. För eleverna konkretisera.

Vad är det för någonting ni har att välja mellan. Ett problem. Med den här valrörelsen. Jag kan tänka mig att många unga personer har haft. Ett av att svårt att se. Var går de tydliga skiljelinjerna. Mellan partierna. Om vi tar till exempel. Gängkriminalitet. Hårdare straff. Vem vill inte ha hårdare straff. Det är inte många som inte har. Hårdare straff i den här valrörelsen. Då får man försöka hitta andra saker. Och bena ut hur det är tydligt för eleverna. Vad är den grundläggande ideologin då. Hur har det politiska spelet om man säger så. Fungerat den senaste perioden. Så varför har olika partier inte gjort det. De egentligen skulle vilja göra det inte ideologiskt. Det blir till viss mån en uppgift. Att förenkla och konkretisera det.

För eleverna så de vet med sig att. Ni har ändå olika saker. Att välja på. Om ingenting annat. Som jag sa till min naturklass nu. Så även om ni tycker det är jättesvårt. Och ni är osäkra på sakfrågor. Ni inte riktigt vet var de tar vägen. Så partierna har ändå någon form av ideologisk identitet. I vissa mer uttalade än annan. Och den ideologiska identiteten. Kommer skikta vårt samhälle i ett visst håll. Och har du inget annat att gå på. Som skulle jag säga. Man måste tänka sig. Känner jag mig trygg med den här skickningen. Känns det som att det här kommer trycka mig. Åt ett håll som kanske inte blir jättebra på fyra års sikt. Men det kanske kommer bli bra om vi ger det lite tid. Att gå åt det här. Att gå åt det här hållet. Att eleverna ändå känner att jag får. Argumentet. Jag får en förståelse för vad det är jag gör. När jag går och höstar. Så det handlar ju mycket om det jag gör. Med att gå och hösta. Att gå och hösta.

Det är väl kanske den mest grundläggande av uppgiften. Att få elever att vilja delta demokratiskt. Vi kommer förmodligen in på det längre fram. Och där har vi ju även frågan om till exempel. Inte bara delta demokratiskt. Men även engagera sig demokratiskt. För det är att delta i ungdomsförbund. Och liknande. Hur ser det ut. Om du ska ge någon bild av hur intresset ser ut.

Det politiska intresset hos dina elever. Man pratar ju oftast om det. Det kan vara enskilda sakfrågor. Som engagerar lika mycket som en ideologisk riktning. Eller så. Eller någonting du känner igen. Jag skulle säga att det är inte många elever. Som ger uttryck för att de är ideologiskt övertygade. Skulle säga det stora hela. Det är ovanligt att elever i alla fall är öppet. Till någon av mina klasser har mig lämnat ett politiskt ungdomsförbund.

Och ungdomsförbunden säger ju själv. Att de har svårt att rekrytera det. Det kan jag absolut tro på. Som du själv är inne på. Ungdomar nu för tiden som inte vill köpa. Ett helt politiskt paket. Eller om det har att göra med att man. Tycker det är obehagligt. Att ha ställning väldigt öppet i olika politiska frågor. Det kan absolut vara en förklaring. Jag kan köpa. Jag skulle ändå säga att. När man gör politik konkret. På det sättet jag försöker göra.

Att man försöker debitslyfta olika. Frågor. Konkreta sakfrågor. Hantera gängkriminaliteten. För- och nackdelar med kärnkraft. Hur ska vi bedriva en integrationspolitik. Som kan fungera till exempel. Och man ändå tillfogar att det finns en ideologi. Då tycker jag de flesta elever ändå är politiskt intresserade. Sen ska man ju. Sen ska jag ju. Ha över lite lyxen kanske. Att jag går på en skola. Att jag arbetar på en skola med mycket höga inträdespoäng. För den delen det garanterar. Absolut inte politiskt intresse. Men det ger ju ändå intryck på något sätt. Att man vill visa intresse för ämnet. Om inget annat.

För det är att då får jag högre betyg i ämnet. Om man ska vara krass. Sen vill jag ju väldigt gärna tro att det här intresset. Läsandet kommer utav mig. Bara en önskan om att visa sig duktig. Och få ett högt betyg i slutändan. Det är en del elever som. I natur blir lite som jag frustrerad över. Som sagt är att. Du kan inte bara tycka. Du måste förklara. Hur. Varför. Förstår du. Vad det är du menar med detta. Det här som du var inne på. Att det kan vara obehagligt.
Att ta ställning i en fråga. Är det någonting som du märker att. Elever uttrycker. Och i sådana fall. Säger de någonting om. Varför det är så. Ingenting elever säger. Skulle jag säga. Vid något tillfälle har jag ju testat. Media elever lite grann. Är det obehagligt att uttrycka en politisk åsikt. Och absolut. Det är flera elever som kan tycka. Att det är obehagligt att komma ut. Med specifika åsikter. Som kan tyckas tabubelagda. I vänskapskretsen.

ller överhuvudtaget att sticka ut. Väldigt mycket med politiska. Åsikter. Än det som jag tycker är känsligt. Ett sätt jag försöker komma till rätta. Men det är lite som det jag sa tidigare. Att jag kritiserar alla. Att jag visar alla möjliga perspektiv. Så att en elev inte. Ska sitta och tycka. Men ingen tycker som jag. För den delen. Jag hör inte hemma. Men jo absolut. Tyck du detta. Om du tycker att. Hårdare straff kommer skapa bättre. Absolut. Förklara. Hur varför. Jag köper vad du säger. Om du menar att det är. Att vi i Sverige måste ha mycket hårdare. Krav på nyanlända. Absolut. Ge mig argument. Bygg upp det. Här har vi en teoretisk. Om vi arbetar med om. Identitet och integration. Kan du relatera dem till dig. Det kunde du. Jättebra. För den delen. Där man är väldigt tydlig med eleverna. Genomgått. Ni får lov att tycka och tänka. Säga saker. Sen säger jag även det till eleverna.

Med rätten att uttrycka åsikter. Så kommer även rätten att inte tycka samma sak. För den delen. Jag kan ställa en motfråga. Inte för att jag nödvändigtvis vill sätta er på plats. Utan för jag är nyfiken. För just. Förstår du. Verkligen. Just det. De politiska partierna har ju fått nej. Till att stå med sina bokbord i skolan. Och det är ingenting som är unikt för Petri. Och sådär. Hur ser du på det här. Så att säga.

Vad ser man på. Man har ju sett. Man har haft farhågor för det här. Hur ser du på det här. Kontra de eventuella vinsterna. Som skulle finnas. Att ha politiska partierna. Representera på det sättet. Skolan. Vårt beslut grundar sig. I ganska hög grad. I det rent praktiska. I svårigheter. Att se till att alla partier. Verkligen kommer in med detta. Vi har en lag att förhålla oss till. Med vilket alla partier. Ska få lika möjligheter. Att uttrycka sina. Åsikter in i skolan.

Vi måste ha en objektiv grund. Utifrån vilken vi tillåter partier. Eller för den delen. Avvisa partier. Vi har då utgått ifrån. Vilka partier är invalda. I Sveriges riksdag. För den delen. Har vi sett som det enklaste. Det. Men Malmö som vi bor i. Så hade det inte gjort. Jättestor skillnad. Om vi tog kommunen. Istället för att undantaget. Att KOD hade. Få svunit från den här leken. Det jag kan säga. Som stora nackdelar. Som lite gör mig. Foundation.

Är att vi kanske missar. Det att eleverna har en dialog. Med de som är politiskt engagerade. Att de har en dialog. I det att de kan. Sälja djupare frågor. Om det är någonting. De inte tycker. De har fått svar på. Eller någonting. De inte begriper. Eller om inte annat. Är att de får träffa. En annan människa. För den. Som får ett ansikte. På en politisk ideologi. Och färre. Det kan mycket väl. Få ett ansikte. Även på en ideologi. De inte nödvändigtvis. Sympatiserar. Med. Även om jag vet mig. Men jag har ett av argumenten.

För att vi inte har bok på det. Att de här mötena. Blir inte alltid. Så konstruktiva. Som man hade velat. Att de skulle bli. Utan det finns tillfällen. Då det har slutat. Att en mängd elever. Har bestämt sig. För att gå till något. Av partiernas bord. Och där har det utbrutit. Vad ska vi kalla det för. En inte konstruktiv. Utan tvärtom. Snarare väldigt destruktiv. Politisk stämning. Av oro. Och liknande. Och eftersom vi befinner oss. I en skola. Där elever. Har lektioner.
Gäster och liknande. I skolan. De ska befinna sig där. En längre tid. Det kommer få påverkan. På resten av skollagen. Och på andra ämnen. Det är en praktisk avvägning. Som jag absolut. Förstår. Är svår. Det är det vi har haft lite.

Jag tänker bland annat. Det här. Hur skulle man praktiskt. Organisera. Att alla partier. Som vill kan. Kommer in i skolan. Och har bokbord. För den delen. Hur gör vi det på bästa sätt. Hur gör vi att eleverna. Även för den delen. Tar del av fler bokborden. Nödvändigtvis. Just de de håller med i. Eller de de absolut. Inte gillar. Hur gör vi att elever faktiskt. Kommer gå och prata. Med personer. Vid dessa bokbord. Där är. Lite olika variabler. Men. Jag är. Jag kanske inte lika säker. Nu. Som jag var när valrörelsen. Började på att det är. Hundra procent rätt. Att inte ha inne partierna. Ja man kunde nog. Problematiserat lite vidare. Det finns. Goda skäl. Och jag tror att det är konceptet. Vi kör på. Om att vi kommer att inbjuda. Partier till debatten. Alla för det. Kommer bli bra. Det gör jag. Men jag är. Lite fundersam. Om. Det var så.

En tydligt. Rätt. Att inte ha inne partierna. På något annat sätt. Med bokbord. Eller liknande. Det här att. Det här att. Eleverna har en dialog. Med partiföreträdare. Är väl kanske framförallt. Det jag lite kan känna. Att vi tappar. Eller inte får. Med oss så mycket. Som jag hade önskat. Sen vet jag inte. Om den dialogen egentligen. Sker allra bäst. Vi har någon form av bokbord. Det är jag inte helt. Säker på heller. Jag har ingen annan. Jättebra idé i huvudet. Just nu. Men. Man tappar lite det. Och det är man tappar lite grann. Som alla politiska ungdomsförbund. Vet vi blåar medlemmar. På olika sätt och vis. Så. Det är inte heller bra för den delen. För någon måste ta över. Någon måste bli politiker.

Längre fram. Efter dessa personer. Jag vet att det finns elever. Som tycker. Men politik. Det är en massa gamla gubbar. Framförallt som sitter och grävar. Med varandra nu. Eller må hända. Kanske inte främst gamla gubbar. I Sverige. För den delen. Vi har ganska duktiga. På en jämnt könsfördelning. Bland partiföreträdarna. Åtminstone på. Höga siktpartiler. Och liknande. Men ändå. Att eleverna inte säger sig själva. Bland dessa människor.
Det undrar jag lite. Ifall vi inte kunde fånga upp det bättre.

Ni har ju istället bjudit in. De åtta riksdagspartierna. Till debatt. I skolans aula. Och ni har haft. En sådan. Och ska ha en till. Timslång debatt. Ja. Frejdag. Just det. Och den har då varit. När vi. När det här. Publiceras. Ska vi säga. Men. Den här första debatten. Då tycker jag. Blev det någon. Dialog och samtal. Kanske ändå. Eller blir det någon kontakt. Mellan elever och representanter. För partierna.

Det blir ju inte riktigt.
För eleverna. Fick vara åhörare. Till själva debatten. Så på så sätt. Får man ju inte det. Elementet till. Och det blir även begränsat. Till det. Att vi hade bara två frågor. Vi hade bara en timme. Vi hade alla partiföreträdande. Där partierna själva fick välja.
Vilken representant de fick skicka. Och de fick debattera. Ämnen som vi hade valt. För dem att debattera. Flera elever tyckte. Att det här var mycket givande. Ämnena vi pratade med. De var överlag. Positiva. Till det här arrangemanget. Hur de.
Fick höra. Andra partirepresentanter. Hur de debatterade kriminalitet. De debatterade energipolitik. Vi gav dem väldigt öppna ämnen. För att vi ville att partierna. Själva skulle hitta. Vad är vår unika vinkel. Till den här frågan.
Vad är det som utmärks. För oss i detta. Vi ville inte ha små och små sakfrågor. Som till exempel kärnkraft. NATO reflekterade vi över. Ifall vi skulle ha det som ämne. Men de flesta tycker på samma om NATO idag.
Så det här kanske inte varit jättespännande. Utan det är att vi gav själva politikerna. Lite som utmaning eller uppdrag. Och det är absolut deras uppdrag. Att visa vad särskiljer oss. Och vad är det med våra meningsmotståndare.
Som gör att de är mindre lämpade. Att styra det här landet än vad vi är. Det ligger ändå på politikernas bord. Och ansvar att visa detta. Skulle jag säga. I debatten diskuterade vi lite. Vad gäller medialisering.
Sammelträd om det kanske har bidragit till att politikerna. Allt för ofta betonar konflikter. Snarare än vad de faktiskt är överens. Vilket inte är jättelyckat. Eller inte alltid är jättelyckat. Tvist måste man ha konflikter och meningsskiljaktligheter.
Annars finns det inget behov av en. Vad ska vi säga. Annars skulle många partier kanske inte vara lika. Nödvändiga på något sätt. Om man inte kunde visa ett särintresse. Vi ska strax avrunda här.
Hur togs den här debatten emot av eleverna. Hur landade det här. Eleverna var positiva. De genomförde olika undersökningar. De tyckte det var skojligt att lyssna på. När politikerna pratade med varandra.
Några av partiföreträdarna gjorde kanske inte så bra. Som vi hade hoppats. Vi som bjöd in var ett par representanter. Utan att göra någon ideologisk värdering. Men inte var jättebra på att få fram sitt budskap.
Och flera elever fångade upp det. Det var lite kul att lyssna på. När en del elever kunde själva. Risonera kring att. Varför var den här debattören inte så duktig. Det kan nog till och med ha stärkt. Jag tänker mig en handfull elever som själva känt sig osäkra på.
Hur duktig är jag på att prata inför folk. Hur duktig är jag egentligen på att debattera. Det är sådana elever som funnits en viss tröst i det. Jag vet att det är. Hade några kollegor som tyckte det var lite roligt. Att flera elever själva lyftat det var dåligt.
Och någon började svära. Väldigt mycket under debattens gång. Det gjorde mest att man framstod som mindre bildad känslostyrd. Och att man inte hade så jättemycket bra argument. Att annat att komma med en sådomar.
Vad eleverna önskade dock. Efter den här debatten. Att den skulle hålla på lite längre. Och att man skulle ha möjlighet att ställa frågor. Och då har vi försökt. Bygga på det lite grann.
Att vi kommer hålla på längre med debatten. Och vi har fört in frågor. Att eleverna kommer via digitalt hjälpmedel. Få ställa frågor under debattens gång. Be om förtydligande. Och sen kommer vi försöka moderera.
Som lärare bland dessa frågor. Och ta ut och fylla på med dem. Sen under. I slutet av debatten. Helt enkelt kommer vi ta ut detta. Sen så.
Vad det gäller att göra det. Hel grupp. För nu kommer vi ha den här debatten. Inför cirka 600 elever. Alla två år. Alla tre år på P3. Det här med digitalt hjälpmedel och frågor.
Tror jag ändå mycket på. Jag tror det här är bland det bästa sättet. Vi valt för det att ha en dialog. I viss mån ändå. Mellan partierna och eleverna. Utifrån det att vi ska. Inbjudit alla partiföreträdare.
I en debatt. Och debattera med varandra först.

Tackar så mycket för att du var med i Podagog Malmö, Ludvig Torell.

Tack så mycket.

Du har lyssnat på Podagog Malmö.
En podd som görs av redaktionen. På poddagog Malmö. Vem skulle du vilja höra i podden framöver. Maila oss på. På poddagog Malmö. Malmö.se
Vi finns också på Facebook. Där heter vi poddagog Malmö. Tack till elever och personal vid Poddagog Malmö.