”Trygga vårdnadshavare bra för barnen”

Att samverkan mellan hem och förskola är ytterst viktigt skriver nog de flesta under på – studier har visat att ett väl fungerande samarbete mellan vårdnadshavare och förskola gynnar barnet utveckling och lärande, samtidigt som det höjer verksamhetens kvalitet. Men hur får man då till det här i praktiken?

– När vårdnadshavare är trygga med oss speglas det även i barnen, säger Bojana Rados, barnskötare på avdelningen Junibacken på Almgårdens förskola.

Podagog Malmö besökte avdelningen, vars personal fått pedagogpriset bland annat för sin dialog och sitt samspel med vårdnadshavarna.

– Det viktigaste är att vi är professionella, följer vårt uppdrag och bemöter vårdnadshavarna med respekt. Att vi är inlyssnande och positiva, säger Bojana Rados.

– Det är viktigt att bygga tillitsfulla, förtroendefulla relationer med hemmet, tillägger Josefine Ekholst, förskollärare på avdelningen.

Lyssna på podden för att höra hela samtalet!

Transkribering av avsnittet:

Att samverkan mellan hem och förskola är ytterst viktigt skriver nog de flesta under på. Studier har visat att ett väl fungerande samarbete mellan vårdnadshavare och förskola gynnar barnets utveckling och lärande, samtidigt som det höjer verksamhetens kvalitet. Men hur får man då till det här i praktiken? Pedagog Malmö besökte avdelningen Junibacken på Almgårdens förskola. Vår personal har fått pedagogpriset bland annat för sin dialog och sitt samspel med vårdnadshavarna.

Ja idag befinner jag mig på Almgårdens förskola på avdelningen Junibacken och jag sitter här med…

Bojana Rados, jobbar som barnskötare, har jobbat i tolv år.

Josefin Ekholst, förskollärare, har jobbat som förskollärare i nio år. Josefin Eikholst, förskollärare, har jobbat som förskollärare i nio år.

Jag får börja med att säga grattis till Malmö Pedagogpris. Ni får det här priset för att ni sätter relationerna i fokus, både i mötet med barnen men även med vårdnadshavarna. Vi ska prata mer om det här alldeles strax. Men först, vad tänkte ni när den här stora, det var som en delegation nästan som kom och gratulerade till priset. Det var liksom journalister från inte bara Pedagog Malmö utan två dagstidningar också. Hur reagerar ni?

Ja, jag kan se att… Alla vi hamnade i chocktillstånd. Jag blev väldigt glad. Det kunde synas på mitt ansikte. Och just då tänkte jag också på mitt utseende, på mitt hår. Varför har du inte plattat mitt hår? Men väldigt, väldigt, väldigt stor glädje var det. Förstod ni direkt vad det var frågan om så att säga? Nej. Det var nog det som var… Det var en stor chock för att vår ledning hade ju…

Det hade verkligen lurat dit oss allihopa. Och det var ju så här att vi hade ju blivit tillkallade på möte på grund av vårt arbetssätt. Och ingen förstod riktigt vad det handlade om. Och vi var liksom lite så här, men vad kan detta här handla om? För vi är så stolta över vårt arbete. Och så ska alla vara där, hela ledningen liksom. Men det var en väldigt stor chock. Och först och främst så var det ju kameran som hoppade in. Och vi förstod inte riktigt vad som hände. Men när vi såg blommorna så började vi ana.

Ja, men kan ni beskriva avdelningen, Junibacken och omgårdens förskola för de som inte har varit här? Hur skulle ni vilja beskriva förskolan?

Junibacken kan vara synonym för möjligheter. För att barnen bemöts med stor expekt och empati. Och dagen hos oss är full av skratt och massor med roligt. Och vi skapar möjligheter att barnen ska kunna uttrycka sig. Och få det bästa av dagen. Och vara sig själv. Ja, vi tänker väl också att vi har, Junibacken är väl en glädjens avdelning. Det är mycket skratt och det är ett glädjande förhållningssätt gentemot barnen.

Där vi tänker att det ska vara lustfullt och roligt under hela dagen. Självklart utifrån barnens intressen och olika styrdokument och så, såklart.

Ja, när barnen fick säga sitt så beskrev de er som att både Joanna är bra på att läsa och Josefin är bra på att jobba. Några kommentarer till det här?

Ja, just den dagen läste jag. Men annars brukar Josefin läsa för barnen. Så jag vet inte om det var det anledningen de sa att jag var bra på att läsa. Under avskolan de säger. Jag vet inte om jag hade pysslat eller målat med dem. Men den dagen, Josefin jobbade liksom. Eller vabbade, vad var det? Ja. Men, ja. Ja, så det var det. De är inte sena på att ge oss komplimanger med vad vi är bra på. Det är ju massa olika saker vi är bra på. Olika från dag till dag.

Varför tror ni att vårdnadshavarna har nominerat er till det här priset?

Vi upplever att vi har föräldrar som visar ett stort engagemang för att lyfta oss så fort de kan. Så fort de har möjlighet. Och är drivande liksom i med varandra. Föräldrarna de kan höra av sig till varandra på olika sätt. De hänger på gårdarna och liknande. Och då så har de väl liksom så här, men nu kan vi visa att vi uppskattar Junibacken. Så allihopa kom igen. Nu nominerar vi dem och skriver allt gott vi kan om dem.

Det var i alla fall vad vi fick höra av föräldrarna. Och sen så tror vi ju självklart att de lägger väldigt stor vikt vid att känna trygghet med oss. Känna trygghet att lämna sina barn hos oss. Och att deras barn också, de ser på deras barn att de utvecklas, utmanas, att de trivs, att de har roligt. Och att vi såklart lägger väldigt stor vikt att bygga goda relationer med både hemmet och barnen.

Vad är viktigt att tänka på från er horisont och i mötet med vårdnadshavarna för att få det här att fungera?

Det viktigaste tycker vi är att vara professionella. Att vi håller oss till vårt uppdrag. Att vi bemöter vårdnadshavarna med respekt. Att vi är inlyssnande. Och att vi är positiva. Jag håller med dig, Bojana. Det är det absolut viktigaste att behålla professionaliteten. Och såklart till vårt uppdrag. Men också väldigt viktigt att bygga tillitsfulla, förtroendefulla relationer med hemmet.

Och hur kan man, den stora frågan, hur når man dit så att säga? Vi lägger väldigt stor vikt vid att tänka på i bemötandet med både barn och vårdnadshavare. Till exempel på morgonen att man får kvalitativa överlevnader. Eller kvalitativa lämningar.

Att man lägger det här lilla extra av att komma ut och säga god morgon, välkommen. Allt bra läget, sovit bra. Likadant att när de hämtar sina barn, att man ger dem det där extra en, två minuterna. Bara berätta något fint om dagen, vad som har hänt idag. Och det uppskattar föräldrarna väldigt mycket.

Vad kan det vara då man berättar om till exempel?

Det kan vara väldigt enkla saker som att idag har vi säger ett namn, som Kalle. Idag har Kalle lyckats tvätta sina händer själv. Och det kanske har varit en utmaning tidigare. Bara en sådan liten sak kan betyda väldigt mycket.

Ja, vad tänker ni? För ibland såklart så kan ju vårdnadshavarnas och personalens behov se olika ut. Liksom att tänka på det. Vad tänker ni kring det här?

Vi tänker alltid att tänka på vår professionalitet. Ibland kan det ju gå emot vårt uppdrag helt enkelt. Och vi tänker oss så här att med förtroendefulla och en god relation till vårdnadshavare gör de här svåra samtalen mycket lättare. Har man en stabil grund att stå på så är det lätt att referera till tyvärr. Om det nu skulle vara att vi inte riktigt kommer överens. Det är detta här som gäller. Och det brukar inte vara några konstigheter.

Ni har ju då såklart utvecklingssamtal med vårdnadshavarna. Med gärna mellanrum. Kan du berätta lite grann om hur de är upplagda eller vad som är liksom vad kännetecknar ett bra utvecklingssamtal?

Ja, utvecklingssamtal har vi en gång per år. Och det brukar vi ha den månaden barnet fyller år. Mest för att underlätta för oss och även för vårdnadshavare. Under samtal så erbjuder vi under samtal berättar vi vad vi erbjuder i vår verksamhet. Och då följer vi en mall med verksamhetens mål och hur upplever vi barnet liksom i verksamheten. Och där har vi också bilder som stöd så att föräldrarna kan se vad vi gör.

Vi frågar alltid vårdnadshavarna vad de tycker och upplever. Och uppskattar verkligen att de är så mycket härliga som möjligt. Och vi frågar om de har synpunkter och önskemål också. Och på det sättet så ger vi möjlighet till föräldrarna att de kan vara delaktiga också. Och utvecklingssamtalet är format så att vi lyfter upp barnens styrkor. Inte svårt. Det tar vi vid ett annat tillfälle.

Bildstödet då, vad kan det innehålla? Hur är det upplagt?

Bildstödet? Vi brukar lägga bilder på olika undervisningssituationer som har pågått. Till exempel under ateljéarbete så lägger vi några bilder så att föräldrarna får bättre syn på vad som görs där. Eller digitalisering i KT-grupper exempelvis. Sen har vi ute-verksamhet också. Alla våra pedagogiska verksamheter så vill vi visa till föräldrarna vad som pågår. Vi tänker, precis som du säger Bojana, mycket att föräldrarna ska få en inblick i hur vår verksamhet ser ut.

För att ofta handlar det, ofta är det likt att man inte kanske vet vad som händer i en ateljé. Utan att man får se det väldigt praktiskt på bilder. Skapa en medvetenhet om hur vi arbetar som verksamhet, vår avdelning. Så här arbetar vi. Och sen så fokuserar man på hur den verksamheten utmanar just ditt barn. För att liksom få en tydlighet i vad som sker. Och just som du säger Bojana, att det är fokus på barnets styrkor. Får man svårigheter på resans gång så att säga, så är det viktigt att man tar dem när de sker. Det väntar man inte på till ett utvecklingssamtal.

Finns det några vanliga missuppfattningar i verksamheten som brukar dyka upp?

Ja, och det har vi ju faktiskt sett när föräldrarna har gjort till exempel föräldraenkäter. Ett exempel på en vanlig missuppfattning. I de här föräldraenkäterna så står det att arbetar är ert barns förskola med matematik. Och det är ofta en klassisk grej som får lågt betyg eller vad man ska säga. För att man inte riktigt kanske förstår att matematik är mycket mer än multiplikationstabellen. Och där kan man påvisa på ett utvecklingssamtal att vi arbetar med matematik på detta sättet.

Det handlar om mönster, former och lite så. Och det brukar vara en aha-upplevelse för varnashavare och det är så vi tänker oss att vi lyfter förskolans verksamhet och skapar medvetenhet.

Här är vår ateljé. Som syns att den är i användning. Ja, det ska vara så. Vårt motto här inne är att Det är slösa. Ja. Så det är liksom, ja du ser här, här är ju lite pennor överallt och här pärlas det och här har vi jobbat med gips, här har vi Almgårdens staty som kännetecknar vår förskola. Här ser vi att man arbetar med våra årstider lite grann. Här har vi höst, vår, vinter och snart så börjar vi med vår sommaräng. Men vi tänker att barnens allstånd ska få prägla dessa väggarna. Och det ska synas att vi utnyttjar detta rum.

I övrigt, ni pratade tidigare här om, ni får en del frågor om digitalisering och hur ni arbetar med det. Vad är det för typ av frågor och funderingar vårnadshavarna har?

Oftast är det frågor om skärmtid. Vilket spel har vi? Hur är användsspelet? Om barnen spelar själva eller om pedagogerna är med? Frågor om Youtube exempelvis. Ja, det är dessa frågor oftast. Och där tänker vi ju att vi jobbar aktivt för att svara på dessa här frågorna och att påvisa att vi är ett komplement till hemmet.

Att vi använder digitalt meningsskapande på ett annat sätt än vad vi gör. Vad man kanske gör är van vid hemma där det handlar om TV, det handlar om lärplatta, kan handla om Youtube och lite så, precis som du säger Bojana. Men att vi påvisar att här handlar det kanske om ljud, att man lägger till ljud i bakgrund. Man utforskar med mikroskop. Man använder koordinationsförmåga genom att styra i olika bollar. Att vi använder det helt enkelt på ett annat sätt. Det är också en viktig sak att medvetenhetsgöra hur svårast det är att vi kompletterar hemmet på många olika plan.

Och så här drop in träffar, hur funkar det? Det brukar vi ha en gång per termin.
Och då bjuder vi föräldrarna in för att se verksamheten. Då har vi också olika, brukar vi erbjuda olika aktiviteter faktiskt.
Så att föräldrarna eller förbundshavare får testa. Bland annat äggmikroskop som var väldigt uppskattat. De fick titta på bilder.
Vad har barnen gjort när vi åkte till olika utflykter?

Och sen fick de leka lite, pyssla. Prata med varandra helt enkelt. Det är också väldigt uppskattat. Där är det också så här ypperliga tillfällen att visa på vilken meningsfullhet förskolan har. Precis som särbrannan med äggmikroskopet till exempel. Det är digitalt meningsskapande. Vilket är ett utvecklingsområde i hela Malmö stad.

Och vi hade föräldrar som satt och fokuserade i timme med det här äggmikroskopet. Att liksom utforska olika material och se det på nära håll. Och fick också en sån här aha-upplevelse. Är det så här ni använder digitalt meningsskapande? För att i deras, i deras, vad de liksom, vad de såg framför sig så trodde de att vi skulle börja arbeta mer med lärplattor. Till exempel att det var skärmtid det handlade om. Men där kan man påvisa på vilken meningsfullhet och utforskande digitalt meningsskapande kan användas på. I läroplanen då för förskolan står det ju då att vårdnadshavarna ska vara delaktiga i utvärderingarna. Utvärdering och uppföljning och sådär.

Hur tycker ni att man jobbar ni med de målen rent praktiskt?

Ja vi har föräldraråd. Och sen har vi enkäter. Daglig samtal. Vi har brevlåda på avdelningen. En sådan anonym brevlåda så får föräldrar komma med kinkpoteri i Soros, ja. Vi har föräldramöten. En gång per år. Hur ser ni på det här? Jag antar att det finns någon gräns för hur mycket vårdnadshavarna kan påverka och säga till om verksamheten och var kommer liksom er professionalitet in i bilden så att säga.

Hur drar man den gränsen så att säga?

Vi tänker så att barnen bästa är i fokus och vårt uppdrag måste alltid gå i första hand. Vi behöver förhålla oss till våra styrdokument. Och vårdnadshavare är tillåtna i verksamheten så länge det inte sträcker sig ut över vårt uppdrag. Men våra vårdnadshavare verkligen, de är nöjda. De klagar sällan på något. Och ifall det händer så vi brukar prata om det. Eller om det inte går att lösa på något sätt så pratar vi också med våra chefer om detta. Så vi brukar hitta lösningar oftast.

Om ni ska sätta fingret på det här då, varför det är så viktigt med bra relationer till vårdnadshavarna?

Vi upplever också att goda relationer är grunden till barnens trivsel för att det smittar av sig. Att föräldrar känner trygghet med det och oss bidrar ju till barnens trivsel också. Så att det är väldigt tydligt att det gör. Jag håller med Josefin. När vårdnadshavare är trygga med oss, då speglas det även över till barnen som Josefin sa. Som i sin tur är bra för barnens utbildning helt enkelt.

Om vi istället tänker på barnen då, en stor fråga, men om man tänker på vad tycker ni kännetecknar en god relationell pedagogik?

Vi tänker att vårdförhållningssätt som omfattar både kroppsspråk och verbalspråk. Omsorg och ämneskunskaper ska integreras med varandra. Men ibland får vi lägga extra fokus på omsorgen för att skapa sen möjligheter för inlärning. Och inskolningen tycker vi är den viktigaste tiden för både pedagogen och barn och vårdnadshavare.

Vårdnadshavare som kräver mer fokus på naturliga och etiska omsorg i en förskola får den möjlighet under inskolning att få. Och relationell pedagogik kan få ta sin uttryck redan vid inskolningen. Vi känner också att goda relationer
med barn är en nyckel till en produktiv utbildning. Sen tänker vi också att den här goda relationell pedagogik, att de goda relationerna med alla barn skapar ju också det här att man utgår ifrån barnens bästa och att man känner alla barn
att man vet liksom att nu behöver du detta av mig och att barnen också känner att det är lite att man ser det enskilda barnet.

Och att de också är trygga med oss och att de känner liksom, vi kan ju också ibland prata om, alltså låt säga nu till exempel att vi har ett barn som utmanar mig till exempel att kanske går över gränsen. Att vi också försöker se det som något positivt, att du är tillräckligt trygg med mig för att våga göra detta. Att det också liksom skapar att det också är en väldigt fin utveckling. Att de är trygga med oss och kunna uttrycka sig på alla deras olika sätt.

Jag ska strax avrunda här, men vad skulle du säga, vad är det bästa med att gå till jobbet?

Ja, det bästa är att följa barnens utveckling och jag blir så glad och även mina kollegor när vi ser att undervisningen ger resultat. Och bara när man kommer till jobbet, när man ser glädje hos barnen, det gör mitt hjärta verkligen full av varma och glädje. Jag kan inget annat än att hålla med dig.

Och jag känner glädje av att komma till mitt arbete varje dag, framför allt i arbetet med barnen och med mina kollegor. Jag tycker att vi har ett fint samarbete, fint förhållningssätt. Och jag tycker att det är väldigt roligt att föräldrarna uppmärksammat detta. Stort tack för att ni var med i Podagog Malmö. Tack!

Du har lyssnat på Podagog Malmö, en podd som görs av redaktionen på Pedagog Malmö. Vem skulle du vilja höra som gäst i podden? Mejla oss med dina tips på pedagogmalmo@malmo.se. Vi finns också på Facebook och där heter vi Pedagog Malmö.