Publicerat:

ASL: Dialogen är utgångspunkt, elevernas eget skrivande är ingång och datorn är verktyg.

Den 12 februari var Erika Lövgren från Piteå i Malmö och föreläste om ’Att skriva sig till läsning via datorn’ (ASL) – Arne Tragetons strategi för skriv- och läsinlärning. Lövgren som har varit lärare sedan 1991 började själv med ASL när hon fick nya ettor år 2006. Men hon avslöjar att hon då anmälde sitt intresse till Piteå kommuns ASL-projekt bara för att få datorer till klassrummet.

När Erica Lövgren väl började med ASL upplevde hon att hon nu hade läs- och skrivundervisning på ”riktigt”. Sedan dess har det hänt mycket: Lövgren har skrivit en bok om ASL, hon åker landet runt och föreläser om ASL, är kursledare i ASL på Umeå Universitets kurser i Läs- och skrivinlärning och arbetar deltid som handledande läs- och skrivutvecklare i Piteå kommun. Sedan 2009 är ASL en permanent verksamhet i Piteå kommun, auktoriserat av Barn- och Utbildningsnämnden. Läs mer om det här

Varför ska man förändra sitt arbetssätt?

– Naturligtvis gör vi bara en förändring om vi tror att det ska leda till något, om vi tror att eleverna ska få en bättre måluppfyllelse, att de ska klara sig bättre i livet, i vidare studier och i samhället. Tror vi inte att en förändring ska leda till något finns det ingen anledning att göra den, säger Lövgren och fortsätter:
– Det ASL handlar om är att erbjuda en annan väg till skrivning och läsning än den traditionella som i princip handlar att ljuda ihop ett ljud i veckan.

ASL bättre än något annat?

Ofta kommer frågan upp om ASL är bättre än något annat sätt? Om det är bevisat och beforskat? Men Lövgren vill vända på frågan. Hur beforskat är de traditionella läslärorna som t.ex. ”Mini och den magiska stenen” eller ”Olas, Elsas och Leos Bok”. Vad är bättre än något annat?
– Man kan förfara illa med alla metoder och arbetssätt. Det blir inte bra bara för att man ställer in en dator, den goda undervisningen måste ju också till, menar Lövgren.

ASL är till viss del beforskat

Lövgren menar att vissa bärande delar av ASL faktiskt är beforskat. Forskningen visar att vissa saker är av betydelse när det handlar om barns lärande och utveckling. Som att man lär bättre i meningsfulla och sociala sammanhang, att språket utvecklas när det används, att man utvecklar sin läsning genom att läsa texter om och om igen.

 

ASL är ett arbetssätt – inom vilket det rymmer många metoder

Arbetssättet ASL innebär att man som pedagog använder många olika metoder. Ju fler metoder du kan som pedagog, desto bättre kan du utnyttja den här arenan. De erfarenheter du har med dig som lärare är också en tillgång när man börjar med ASL. Lövgren tycker sig se att det i första hand är lärare som känner sig trygga i sitt arbete med barnens läs-, skriv- och språkutveckling som börjar med ASL.

Elevernas egna texter en större utmaning än läslärorna

Lövgren tycker att de texter som eleverna ger sig själva faktiskt är väldigt knepiga texter att träna på. För att illustrera det visar hon några elevtexter från år ett som är långt mer utmanande än de läsläror barnen brukar få. Lövgren upplever att barnen utvecklar en otrolig textkompetens av att läsa sina egna och sina kamraters texter.

Vad behöver man för att starta?

Lövgren tycker att man ska ha en dator på 4-6 barn (eller iPad), gärna med talsyntes. En skrivare i samma hus är en förutsättning. Det fungerar bra att vara en personal på 24 barn i ettan, men försök vara fler i början. Det är också bra med en projektor i klassrummet för att tillsammans titta på texter och samtala om dem. I detta fall är en dokumentkamera kopplad till projektorn ett bra redskap och hon tipsar om att man faktiskt kan använda en iPad som dokumentkamera.
– Som skrivverktyg är datorer suveräna på sitt sätt och iPads suveräna på sitt sätt. Vissa saker är den ena bättre på än den andra och vissa saker är båda är lika bra på. Datorn är t.ex. bättre på att redigera text.

Hitta en organisation som passar dig och dina elever

Lövgren menar att det är viktigt att planera hur man vill organisera ASL-arbetet i klassen.
– Prova dig fram utgå från vem du är som lärare, hur många barn det finns i klassen och vilka tekniska förutsättningar du har.
Lövgren berättar att på hennes skola var de tre lärare som arbetade med ASL men att alla organiserade arbetet olika. En kollega använde sig av ett stationssystem medan hon själv körde en bestämd arbetsgång för alla barnen i klassen.

Samarbete är fruktbart – men kan vara svårt

En grundidé i ASL är det sociokulturella lärandet och att barnen ska samarbeta två och två vid datorn. Lövgren tipsar om Kungsbackas film om ASL som man kan visa barnen för ge dem en modell för av hur det är tänkt att fungera. Lövgren berättar hur hon i början tyckte det var svårt att få barnen att samarbeta vid datorn. Nog skulle det väl bli lugnare och bättre om de fick arbeta en och en? Hon tog upp problematiken med sin lärgrupp och trodde väl att de skulle befria henne från kravet att barnen skulle arbeta två och två. Men kollegorna ville inte att hon skulle ge upp så lätt. Uppmuntran och gemensam reflektion ledde istället till att skrivuppgifterna till barnen anpassades bättre.
– Ska samarbetet funger är det viktigt att graden av angelägenhet i texterna är hög för båda barnen. Barnen blev också instruerade om att det ena barnet ska diktera sin berättelse för den andra som skriver och sedan byter man, berättar Lövgren.

Vad samtalar barnen om?

Lövgren undrade hur det egentligen var ställt med dialogen mellan barnen när de samarbetade vid datorn? Var det inte andra saker än texten som de pratade om? För att få svar på frågan spelade Lövgren in barnens samtal.  När Lövgren analyserade inspelningarna var resultatet var över förväntan. Hon upptäckte att barnen pratade om sina texter oavbrutet i 40 minuter.
– Så mycket feedback som de gav varandra hinner inte jag som lärare ge varje barn! säger Lövgren.

Om att rätta texter – om att lägga texten till rätta

Lövgren har ibland rättat i själva texten som barnet har skrivit. Men då kan man hamna i ett läge där barnet vissnar. Av den anledningen tycker hon det är tilltalande att under en period skriva om texten ”tillrättalagd” under barnets egna. Hon tycker det blir mer elevaktivt eftersom eleverna därefter kan bearbeta de båda texterna på olika sätt: hitta olikheter och framför allt likheter mellan de båda texterna.

Att lägga till rätta – en värdefull stund för utvärdering och för undervisning

Åhörarna undrade om det inte tar mycket tid för läraren att lägga texten till rätta. Men Lövgren tycker inte det. Dels för att texterna är så korta i ettan, dels för att barnen ändå inte är färdiga samtidigt och och för det tredje för att hon bara har en dator per 4-6 barn.
– Dessutom är stunden då jag tillrättalägger en text värdefull eftersom den ger mig en fingervisning om vad barnet kan och vad jag ska inrikta min undervisning på, säger Lövgren.

En svårighet i taget

Åhörarna frågade hur mycket man ska rätta. Lövgren menar att man måste utgå varje elev. Barnet ska hela tiden få en ny utmaning i sitt skrivande – men det är viktigt att man tar en svårighet i taget.
– Som lärare måste man också ställa sig frågan vilket syfte texten har. Vad texten ska användas till. Ska texten användas till lästräning är det kanske viktigt att texten har ett bra ortografiskt flyt.

Viktigt att ha en plan.

Lövgren tycker det är viktigt man som lärare har en plan eftersom det ger en struktur. För egen del har hon alltid letat stöd i litteraturen. Några böcker har varit särskilt viktiga för henne:

Länkar:

Erica Lövgrens blogg: http://ericalovgren.wordpress.com/

Erica Lövgrens gamla blogg: www.klassiskt.blogspot.com

Samlingssida: www.skrivasigtilllasning.se

Sida där Lövgren samlar artiklar på nätet om ASL:
www.scoop.it/t/skriva-sig-till-lasning

Åbo akademi ”Intelligent på tangent”: http://www.vasa.abo.fi/vos/lag/projects/inteltang/default.htm

Facebook-gruppen Att skriva sig till läsning
1700 medlemmar diskuterar och delar erfarenheter. Öppen men begär inträde.

Filmen från Kungsbacka om ASL: http://youtu.be/__0kymw04_o

För barn som tycker det är svårt att illustrera sina texter brukar Lövgren ha ritlektioner. Med hjälp av teckningstips där man använder olika grundformer för att skapa figurer kan man få barn att våga börja rita. Läs mer om Teckningstips här.

 

 

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
IT-pedagog
Pedagogisk Inspiration Malmö

grey_line_750

 

Nätverk Att skriva sig till läsning – Malmö.
I Malmö har vi ett nätverk med lärare som är intresserade av arbetssättet ”Att skriva sig till läsning”. Samordnande och sammankallande är Pedagogisk Inspiration Malmö.

Är du intresserad av information & aktivieter skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)pub.malmo.se

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *