Publicerat:

Handledningsdag kring ASL med Arne Trageton

– Ååå, en så givande och inspirerande dag! Så lät det i flera dagar och från flera håll av de lärare som i Malmö den 22 oktober deltog i en handledningsdag med Arne Trageton i ‘Att Skriva sig till Läsning’ med datorn som skrivverktyg (ASL).

Arne Trageton, forskare, lärarutbildare, upphovsman till ASL och hemmahörande i Norge besökte Malmö för att handleda pedagoger i deras ASL-arbete.

Under en hel dag fick deltagande pedagoger från 17 olika skolor i Malmö berätta för varandra hur de arbetar med ASL. Arne Trageton stod vid sidan om och kommenterade samt gav återkoppling på deras ASL-arbete.

För de allra flesta av deltagarna är arbetssättet helt nytt. Många har tillsammans med sina elever bara arbetat med ASL ett par månader. Lärarna hade med sig elevtexter som de visade upp för kollegorna med hjälp av en dokumentkamera (se bildspel längst ner). Trageton berättar att han är imponerad och tycker de har gjort ett fantastiskt arbete på så kort tid.

Skolutveckling tar tid

Men Trageton ville också uppmana lärarna att inte vara så otåliga:

– Ni lärare vill alldeles för mycket på en gång. Att ändra ett arbetssätt och att jobba med skolutveckling tar tid, förmanar Trageton.

Framförallt tycker han att lärarna försätter sig i en orimlig situation när de har skrivande barn på upp emot elva datorer samtidigt. Han menar att om man som pedagog ska hinna med att stötta paren som skriver ska det vara max fyra datorer igång samtidigt. Det handlar inte om att stötta med stavning utan att med hjälp av frågor få barnen att utveckla sin berättelse. ”-Kan du berätta mer om det?” osv.

Möblera med olika arbetsvrår

Trageton menar att vi i Sverige är fast i en tradition där alla barn ska göra samma sak samtidigt, vilket egentligen går emot vår pedagogiska grundsyn. Han menar att vi kan lära av England där man har en lång tradition av verkstadspedagogik med olika arbetsvrår. De barn som inte skriver vid dator kan arbeta med andra uppgifter. Men han tillägger att samarbete och självständigt arbete i verkstäder inte uppstår av sig själv. Barnen måste successivt tränas upp i att arbeta på det sättet.

Kunskap om bokstäverna är fundamentet

Att kunna bokstäverna är fundamentet för skrivande och läsning, menar Trageton.

– Först när du kan bokstäverna kan du skriva massor av texter. Därför är det oerhört viktigt att testa och undersöka hur många bokstäver varje barn kan  innan ni börjar med ASL. De barn som inte kan bokstäverna ska lägga mycket tid på att arbeta med bokstäver, te.x. genom att skriva bokstavsräckor och ordlistor på datorn, säger Trageton.

Skillnaden mellan bokstavsräckor & spökskrift

Man kan nog säga att dagens insikt generellt bland oss deltagare var att förstå skillnaden mellan bokstavsräckor och spökskrift. Trageton förklarade att bokstavsräckor är just bara räckor med bokstäver huller om buller. Bokstavsräckor kommer till genom ett par minuters fingerlek på tangentbordet.

– Därefter finns det massor av olika uppgifter man kan ge barnen för hur de ska efterarbeta sina bokstavsräckor. Ringa in en eller flera bokstäver, mellanrum, räkna bokstäver, versaler o.s.v. Det är ett sätt att lära sig skillnaden på bokstävernas utseende, förklarar Trageton.

Berättandet en viktig utgångspunkt

Spökskrift, eller som Trageton kallar det; bokstavsräckor som representerar en berättelse, ser ut som bokstavsräckor men där uppgiften före datorskrivandet är att planera en berättelse. Det kan vara utifrån en upplevelse såsom studiebesök, experiment, saga eller en del av ett större tema.

För de barn som ännu inte kan skriva ord kan arbetet varieras med bokstavsräckor, med bokstavsräckor som representerar en berättelse och med med ordlistor inom olika teman. Trageton berättar att enligt studier så har 6-åringar i genomsnitt ett ordförråd på ungefär 6000 ord. Så det finns en del att ta av även om vissa barn har ett mindre ordförråd. Så småningom börjar bokstavsräckorna innehålla ord med fonologisk stavning.

Alla fingrarna på tangentbordet och stor teckenstorlek

Några pedagoger är förvånade över att det är så svårt för barnen att hitta bokstäverna på tangentbordet. Trageton menar att skriva bokstavsräckor är ett ypperligt tillfälle för barnen att träna sig på att använda alla fingrar på tangentbordet. Höger hand för höger halva, vänster hand för vänster halva och tummarna för mellanslag. Han menar att förmågan att kunna skriva med alla fingrarna längre fram ger ett mycket effektivare skrivande. Skriver barnen på  iPad’s uppmanar Trageton att barnen får använda externa tangentbord.

Hur mycket ska man rätta?

Tragetons förhållningssätt är att ett barn ALDRIG skriver fel. Att skriva med fonologisk stavning är en del av utvecklingen och visar att barnet lyssnar på ljudflödet i ordet. Trageton menar att ett barn skriver utifrån den utvecklingsnivå den befinner sig på. Han gör en parallell med att ett barn aldrig talar fel. Den talar på en treårsnivå, femårsnivå, sjuårsnivå o.s.v. Däremot är pedagogens roll är att stötta eleven att gå vidare i sin utveckling och därför måste vi utgå från varje elev i vilken omfattning deras texter ska rättas.

Låt barnen få läsa upp och visa upp sina texter

När barnen har skrivit sina texter är det av betydelse att barnen får läsa upp sina texter för klassen vid en samling. Trageton menar att det också är ett sätt att visa elevernas texter respekt. Om det är väldigt många och långa texter kan de läsa upp för varandra i mindre grupper. Några av deltagarna berättar om hur elevernas texter som finns uppsatta i korridoren även lockar andra barn att läsa barnens texter. Det tycker Trageton är bra. Det är viktigt att barnens texter får en publik det lockar till läsning – och det i sin tur stimulerar till nytt skrivande.

Trageton avdramatiserade

Några reflektioner som hördes från lärarna under dagen var att det inte alls var så mycket stränga regler för hur man får göra och inte får göra. Trageton snarare avdramatiserade ASL och lugnade deltagarna som t.ex. med att de kan fortsätta med handskrivning för att lugna föräldrarna – och sig själva. Han uppmanade också lärarna att inte jämföra sig för mycket med varandra:

– Det är vanskligt att göra en regel för hur det SKA vara. Varje lärare måste få jobba med ASL utifrån sin egen personlighet och kompetens, utifrån sina ungar, sin rektor och sina föräldrar.

Arne Tragetons hemsida Tekstskapning på dator:
http://arnetrageton.no

Tragetons filmer med olika exempel på ASL-arbete.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
samordnare ASL i Malmö stad

 

grey_line_750

 

 

ASL i  Malmö stad
erbjuder pedagoger i Malmö stad kompetensutveckling  i arbetssättet ”Att skriva sig till läsning” med datorn som skrivverktyg (ASL). ASL är en del av Skolsatsning 2012. Samordnande är Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Utbildning-Malmö, Malmö stad. Är du intresserad av information & aktiviteter skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)skola.malmo.se

 

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.