Publicerat:

Litteracitet i en digital tid

Läsning idag är så mycket mer än den traditionella definitionen. Förmågan att kunna röra sig mellan olika läspraktiker blir allt viktigare. Det ställs krav på att kunna läsa med en kritisk och kreativ blick. I denna multimodala text kan du ta del av Lisa Adamssons mycket intressanta föreläsning.

Den 8 april föreläste Lisa Adamson för deltagare i Malmö stads fortbildningssatsning SKIFTNYCKELEN. Lisa Adamsson är lärare i språk och samhällskunskap (åk 4-9). Adamsson forskar vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet och är knuten till Center för skolutveckling i Göteborg. Hennes forskning fokuserar på hur läsundervisning går till i klassrum där man använder digitala verktyg.

Literacitet – det breddade textbegreppet

Adamsson inledde med att förklara att läsning har breddats till något helt oändligt. Från att till början bara handla om traditionell skriven text handlar begreppet litteracitet även om att kunna förhålla sig till bilder, film, sociala medier. Genom s.k. konvergenskulturer blandas olika medier, nytt och gammalt, och blir något nytt. Ett exempel på det är fan-fiction och förstärkta böcker.

Förmågan att rörs sig mellan olika läspraktiker blir allt viktigare och viktigare.

I skolan har utforskande arbete inom ett ämnesområde hittills mycket handlat om traditionell läsning av skriven text. Men idag med dagens medier tar vi gärna till oss information genom att titta på en film, söka på bilder, titta på diagram och tabeller, diskutera på sociala medier. Adamsson exemplifierar med hjälp av datorn och internet hur hon förflyttar sig mellan olika medier i ett utforskande arbete om August Strindberg. Förmågan att röra sig mellan olika läspraktiker blir allt viktigare och viktigare.

Ökade krav i takt med samhällsutvecklingen

Adamsson förklarar att sättet att se på litteracitet har gått hand i hand med samhällsutvecklingen. Läskunnigheten tog sin fart i samband med reformationen och tillkomsten av tryckpressar. Drivkraften var att folk ville komma närmare Gud genom att läsa religiösa texter och för att samhället ville nå ut med information. Då handlade inte läsningen om kritisk läsning utan mer om memorering. Men det var i samband med andra världskriget som behovet av att kunna läsa kritiskt fullständigt revolutionerade. Med all propagandainformation blev det nödvändigt att kunna läsa kritiskt.

Kritisk läsning är inte detsamma som källkritik

Sedan dess har mängden texter ökat till det oändliga, vilket ställer ännu större krav på att kunna läsa kritiskt och kreativt. Källkritik är en annan sak än läskritik. Källkritik handlar om källan är trovärdig.

Kritisk läsning handlar om:

  • att analysera textens sammanhang, funktion, innehåll eller form
  • vilka perspektiv, normer, värderingar och ideologier texten vilar på
  • att jämföra med andra texter och därmed upptäcka vad som valts ta med och vad som uteslutits

Kreativ läsning handlar om:

  • Läsaren designar eller omskapar texter för att se sådant som hur olika perspektiv kan förstärkas, försvagas eller helt tas bort.

Träna elever att läsa längre sammanhängande texter!

I samband med den ökade tillgången av datorer och datorplattor i undervisningen ser Adamsson en risk med multimodala medier i undervisningen. Risken är att den traditionella texten får en underordnad betydelse. Om en elev som sitter med sin dator hela tiden själv får välja hur den vill ta till sig kunskap är det naturligt att välja bort det som är jobbigt. Som lärare i en datormiljö får man vara uppmärksam. Om eleverna hela tiden rationaliserar bort längre sammanhängande texter leder det till att de inte får träning i att läsa dessa. Därför är det viktigt att jobba med att eleverna även ska lära sig att läsa längre och sammanhängande texter.

Digitala medier för motivation och lust

Men kan vi som lärare neka eleverna att ta till sig information på andra sätt i traditionell text?

Nej, säger Adamsson, då skulle nog den eleven tappa lusten ganska snabbt. Att låta eleverna använda sig av många olika sorters medier handlar om att skapa motivation och lust. För att skapa lust och motivation tycker Adamsson att vi måste bli mycket bättre på att använda digitala medier i undervisningen.

Digital litteracitet

I dagens samhälle behöver vi även utveckla en digital litteracitet. Digital läsning handlar om förmågan att läsa webbsidor på skärm. E-böcker räknas inte in i detta. Utan det handlar om hur man ska förhålla sig till hyperlänkar, bilder, andra inbäddade medier samt veta hur man navigerar på webben o.s.v. (se mer i bildspel här under).

Det centrala i litteracitet saknas i LGR 11!

Adamsson redogör kortfattat för hur god läsförmåga beskrivs i LGR 11: “Eleverna ska kunna läsa skönlitteratur och sakprosa flytande. De ska kunna återge, sammanfatta, kommentera, föra resonemang och relatera det lästa till egna erfarenheter.”

Centralt för litteracitetsbegreppet är att kunna läsa med kritisk och kreativ blick, något som EU, OECD och PISA lyfter fram. Detta finns dock inte med i Lgr 11. Det enda som finns med vad gäller digitala medier är informationssökning, egen produktion och källkritik. Adamsson tycker att det är problematiskt att det breddade litteracitetsbegrepet inte är mer framskrivet i Lgr 11 – trots att elever dagligen står mitt i den breddade litteraciteten!

Detta var ett sammandrag av vissa delar från föreläsningen. Ta gärna del av hela föreläsningen med Lisa Adamsson genom att se filmen här ovan och ta del av hennes presentation här under.

Charlotte Christoffersen
IT-pedagog
Centrum för Pedagogisk Inspiration, Malmö stad

 

 

Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå Universitet, är en annan föreläsare för SKIFTNYCKELEN som talat om konvergenskulturer. Ta del av den föreläsningen här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.