Publicerat:

Undervisning: digitala läromedel och andra möjligheter – ett lärarlagsperspektiv på digitaliseringen (del 2)

Här är andra bloggen om arbetslaget på språkintroduktionen på Agnesfrids gymnasium. De gick från helt analogt till helt digitalt arbetssätt så fort de fick sina paddor i september. Den här gången kretsar samtalet kring undervisningen, om hur man kan använda digitala läromedel och om nya roliga sätt att skriva på engelska. (Läs del 1)

”Inget analogt material vid sidan om”

Lärarlaget berättar att det var Maria (specialpedagog/Svenska) som drev på och tyckte att vi skulle gå hela vägen. Hon tog kontakt med olika förlag. De citerar vad hon sa tidigt i diskussionerna: ”Jag hoppas verkligen inte att vi ska gå och köpa annat analogt material vid sidan om!”. Maria skrattar och fortsätter själv berätta:

– Startpunkten var att nu får vi ju använda det här vi fått på ett bra sätt, så det är vi själva som eldat på. Ett viktigt krav var att läromedlen skulle vara interaktiva. De ska innehålla övningsuppgifter och läraren ska kunna lägga till eget material. Eleven ska kunna stryka under, skriva egna marginalanteckningar och sätta bokmärke precis som i en vanlig bok. Vi ville också ha ett skräddarsytt paket från förlaget som mötte våra behov, det var ett krav.

skapaTillagg

Vi har nivåanpassade läromedel i Svenska, där SFI är lägsta nivån och årskurs 7-9 är högsta. Men vi har också läromedel för årskurs 4, 5 och 6. Många elever ligger på en nivå runt åk 5-6 i svenska och målet är godkänt i årskurs 9 – och detta på ett år! I engelska har vi alla nivåer från årskurs 3 – 9, men i samhällskunskap har vi bara årskurs 7-9. Totalt har vi nu tillgång till sexton böcker per elev, på många olika nivåer. Det kostar, men vi förhandlade fram ett bra pris.

”Jag prövar mig fortfarande fram”

Jag frågar om de använder Google Classroom för att lämna in uppgifter, eller om de använder det digitala läromedlets webbplats för inlämning?

– Det är upp till varje lärare, svarar Maria. Vi gör lite olika. Jag jobbar mycket i läromedlet. Vi har ju inte haft det så länge än, så jag prövar mig fortfarande fram.

– Interaktiviteten ser lite olika ut beroende på stadie. Det finns övningsuppgifter. Och de är kanske inte så viktiga i sig, men läraren kan se vad eleverna gjort och hur långt de kommit. Det blir också en avstämning: ”detta har många problem med, detta får jag lyfta för alla i klassrummet”.

– Men man kan också göra egna tillägg. I mitt första arbete utgick jag från läromedlet i svenska, åk 5. Jag byggde eget material om Nelson Mandela. Man kan lägga in eget material, egna frågeställningar, egna länkar till material – webbsidor eller tv-program. Genom att skapa tillägg kan jag bygga och sätta samman undervisningsmaterial. Jag länkade till en sajt om mänskliga rättigheter som riktade sig speciellt till ungdomar, för jag ville att de skulle lära sig om detta. Varje rättighet presenteras i både text- och filmform. Vi såg också en dokumentär om oskuldskontroller i Sverige från Kalla fakta. Då fick eleverna ladda ner TV4:a appen. Jag gjorde ordlista till programmet som jag la i Classroom.

manskligarattigheter2

”Bli duktiga på källkritik och kunna söka bra”

Maria visar mig en sida om källkritik som hon utgått från i sin undervisning.

– I mitt nästa arbete testade jag att utgå från åk 7-9, men det är för svår text så jag berättade istället. I och med tillgängligheten så måste de bli duktiga på källkritik och kunna söka bra. Så med denna svåra text så tränade vi ordkunskap, t ex ”ambivalent”. Eleverna fick träna på att slå upp svåra ord. De slog upp med Lexin på sin mobil, eller så googlade de ordet.

Ambivalent1

Maria visar mig hur övningarna längre fram återkommer till ”ambivalent”, fast nu i ett annat sammanhang där man aktivt ska använda ordet (skriva in det i en mening). ”Så där har de tänkt till”, avslutar hon.

ambivalent2

Andrew berättar att han i engelska använder sig av inlämning av uppgifter både i det digitala läromedlet och i Classroom.

– Det är en otroligt splittrad grupp, allt från rena nybörjare till åk 9. Ja, somliga har engelska som modersmål. Det är en fördel att jag måste individanpassa i så hög grad. Jag måste skapa uppgifter som ”anpassar sig” till elevens nivå. Man kan fånga eleverna och öka deras engagemang om de vet att det är en uppgift som de kan klara på sin personliga nivå, även de som är riktig svaga.

Både Maria och Andrew är nöjda med de digitala läromedel de prövat så långt, men poängterar att de än så länge har begränsad erfarenhet av att arbeta med dem.

Att skriva engelska med Book Creator

Andrew fortsätter berätta att han prövat att använda appen Book Creator till skrivuppgifter. Med den skapar man en snyggt layoutad digital bok med bilder och text.

rock

– Tanken med att använda Book Creator var att använda ett medium de är vana vid. De är vana att ta bilder, och de är vana med olika digitala redskap. Med Book Creator kan man blanda både bild och text. Det betyder att eleverna verkligen ”äger” arbetet. Uppgiften gick ut på att de skulle ta minst 5 bilder av saker som betyder någonting för dem. Efteråt skulle de beskriva på engelska vad bilderna visar och varför de är viktiga. Själva processen gick bra och de var verkligen ”inne i” sitt arbete. Efter att de hade skrivit, fick de redovisa sina böcker för varandra och ge feedback/feed-forwards, säger Andrew. ”Vi ska använda Book Creator i SO också”, inflikar Fredrik.

cyklar

Om kamratrespons och formativ bedömning.

I och med att Andrew nämnde kamratrespons, så utbryter en diskussion om kamratbedömning och svårigheter med det. Maria säger:

– Formativ bedömning är svårt med elever som saknar grunden i språket. Det handlar om att kommunicera och att utveckla tankar, uttrycka sig och förstå. T ex så gjorde jag ett prov som de fick tillbaka med mängder av formativa kommentarer som vi skulle diskutera. De förstod inte… ”vad det bra/dåligt?”… men det är ju helt rätt i grunden, kunskap är en process: ”nej, nu får vi gå tillbaka lite”.

Fredrik fortsätter:

– Uppgifter i SO lägger vi utanför boken, det digitala läromedlet alltså. Vi SO-lärare gör nya uppgifter som vi lägger i Classroom eftersom språket är för svårt i åk 7-9. De förstår inte svenskan, men om det skrivs om på vänligare svenska så klarar eleverna det. Ett enda ord kan blockera förståelsen, t ex ”triangelhandel”. Ordet satte helt stopp.

Här utbryter en diskussion om relevansen med ett omdöme i SO, när språknivån är så låg att man inte kan uttrycka vad man kan. Det är svårt att skilja på om det är låg kunskapsnivå eller om det är oförmågan att uttrycka sig på det svenska språket.

Nästa blogg handlar om hur lärarlaget organiserar sitt dokumentationsarbete. Läs del 1 i bloggserien.

Text: Lars Meding

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.