Publicerat:

”Att kasta sig ut i det okända” – ett lärarlagsperspektiv på digitaliseringen (del 1)

Språkintroduktionen på Agnesfrids gymnasium har 49 nyanlända elever. ”Vi är ingen mottagningsskola, men vi har blivit det” var det första jag fick höra när jag träffade lärarlaget i början av terminen. Lärarlaget som driver denna verksamhet består av fem lärare. Så sent som förra terminen arbetade de på traditionellt sätt, med läroböcker, mycket eget material och stenciler. Ingenting var digitaliserat. Sedan september har de genomfört en total digitalisering av sitt lärararbete, både när det gäller administration och undervisning.

Digitalisering

Det har gått i raketfart. De har gått från noll till 100 på mindre än en halv termin och vågat kasta sig ut i okänt vatten. Under terminen som gått (ht-15) har jag haft det stora nöjet att lära känna lärarlaget och följa deras arbete i egenskap av IKT pedagog anställd på Pedagogisk Inspiration. Det är alltså ett utmärkt tillfälle att undersöka vad digitaliseringen innebär, både ur den individuelle lärarens perspektiv och hur lärarlaget organiserar sitt samarbete. Båda dessa sidor av läraryrket påverkas starkt av digitaliseringen.

I fyra bloggar kommer lärarlaget själva berätta om sitt snabba förändringsarbete. Lärarlaget består av Dimos Mpatsiaris (SO), Robert Robert Waderup (SO, förste lärare), Andrew Westlake (Engelska), Fredrik Neumann (SO/Idrott) och Maria Rosén (Specialpedagog/Svenska). Intervjuade är Andrew, Fredrik och Maria.

Maria, Fredrik och Andrew, språkintroduktionen Agnesfrids Gymnasium

Maria Rosén, Fredrik Neumann och Andrew Westlake på språkintroduktionen vid Angnesfrids gyymnasium.

Hur påverkar digitaliseringen läraryrket?

Syftet med dessa bloggar är att ringa in olika aspekter av hur läraryrket förändras i och med digitaliseringen. De digitala arbetsformerna har ännu inte hunnit bli normaliserade, vilket de med tiden naturligtvis kommer att bli. Vi kan fortfarande se skillnader mellan nu och då, eftersom vi är mitt uppe i det. Med att se skillnader menar jag att digitaliseringen förändrar alla sidor av en lärares arbete: från elevrelationer till möjliga undervisningsupplägg, till samarbete med kolleger.

Ytterligare ett syfte är att bidra till lärarnas kollegiala lärande kring dessa ting. Det är läraren som måste förändra sin undervisning – det arbetet kan ingen annan än läraren själv göra. Det handlar om att tillägna sig nya verktyg och att integrera dem med allt annat man lärt sig under sin yrkesbana. Att slänga ut gamla metoder och utforma nya. Det är ett stort och långsiktigt arbete. Därför är det viktigt att lärare delar med sig av sina erfarenheter om att digitalisera undervisningen. Det är bara så vi kan analysera och förstå vad transformationen av yrkesrollen innebär.

För att ringa in vad som förändrats när de tagit ett så pass drastiskt och snabbt steg, ställer jag enkla och konkreta frågor: Hur gör ni nu (både i undervisning och i administration)? Vad är bra och vad är dåligt? Vinster och förluster? Jag frågar också om förutsättningarna för övergången till ett digitalt arbetssätt.

1:1

Fredrik Neumann, lärare i idrott och samhällskunskap, börjar berätta:

– Vid terminsstart kom Jonas Kristiansson (rektor på Agnesfrids) och sa att vi också skulle få datorer på språkintroduktionen. Då var det Chromebook som gällde, men upphandlingen skulle inte bli klar förrän efter jul. Vi såg ett problem med att våra elever skulle behöva vara uppkopplade för att kunna använda datorn. Vår elevgrupp har ingen internetuppkoppling på sina boenden. Chromebooken har ingen hårddisk, så man arbetar direkt mot Google och deras appar: drive, documents osv. Vi undersökte alternativen och det enda som var hyfsat billigt var paddor. Det tyckte arbetslaget var en god idé. Vi fick paddorna i september.

Att kasta sig ut i det okända

– Det är lite som att kasta sig ut i det okända, men vi är en sammansättning människor som förstår vikten av det. Det här kan man inte hindra, fortsätter Fredrik.

Maria Rosén, specialpedagog och svenska, fyller på:

– Vi har lovat att säga ja till allting nu. Det här är första året jag inte köper en analog lärarkalender. Vi har en gemensam kalender nu.

– Ibland har jag hört sägas att ”ja, de har fått paddor nu, så därför funkar det bra…”. Men det är ju inte så det är. Vi har gjort något vi inte kände till. Vi lärare visste inte hur man använde Google Classroom. Vi hade inte hört talas om flippat klassrum och vad det nu finns för möjligheter. Det var bara – här har ni det, nu kör vi! Och eleverna fick en padda helt plötsligt, de kunde ingenting, kunde inte Word. Eleverna kan allt om chatt och spel, men många elever kan inte basen, de kan inte maila eller spara.

– Därför har vi tagit fram ett undervisningsmaterial i grundläggande datorkunskap. För det behövs, säger Andrew Westlake lärare i engelska. Vi har skrivit ett häfte om Drive, PowerPoint och mail.

– Men vi förstår ju, samtliga i vårt arbetslag, att vi inte kan sätta oss emot. Vi vill detta – för om tjugo år kommer det kanske inte att finnas läroböcker. Det är bara att hänga på nu och vara med från början. Det är ingen i vår konstellation som säger: ”jag ska ha mina böcker och stenciler”, säger Fredrik.

Detta var den första bloggen om hur lärarlaget på Agnesfridsgymnasiet ändrat sitt sätt att arbeta. I del två berättar de om hur de undervisar. Det handlar om digitala läromedel och andra möjligheter.

1 Kommentarer

    […] Här är andra bloggen om arbetslaget på språkintroduktionen på Agnesfrids gymnasium. De gick från helt analogt till helt digitalt arbetssätt så fort de fick sina paddor i september. Den här gången kretsar samtalet kring undervisningen, om hur man kan använda digitala läromedel och om nya roliga sätt att skriva på engelska. (Läs del 1) […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.