Publicerat:

Vad SKA vi göra? Språkutveckla! (del 6)

“Det är hur du sätter seglet och inte hur vinden blåser som avgör din riktning.” /Randy Davis 

Utifrån detta citat seglar vi vidare i med- och motvind, men håller stadigt i vår kompass som är SKA-cirkeln och därmed har vi kommit fram till en första delutvärdering av vårt lässtrategiprojekt.

Cirka tre veckor in i lässtrategiprojektet höll jag en ny föreläsning om lässtrategier och då passade jag även på att ställa frågor till kollegorna kring hur de hittills tycker att det går. Vad är positivt? Vad kan bli bättre? Hur är det med motivationen? Många betonade positiva synergieffekter såsom att eleverna vågar tro att de faktiskt kan utvecklas och att eleverna får en bättre förförståelse. Vi har hittills fokuserat på texter inom området “Lag och rätt” i samhällskunskap och Herman Ask som är  SO-lärare till samtliga elever vittnade om en tydlig förändring hos de medverkande eleverna i sitt klassrum. Han menade att många av de elever som tidigare varit tysta och osäkra nu gärna svarade på frågor och överlag hade blivit mer aktiva i klassrummet tack vare att de hade med sig en förförståelse. Dessutom uttryckte pedagogerna att de fått en vidgad insikt i elevers svårigheter i läsförståelse, fått syn på andra ämnens texter samt byggt personliga relationer som sedan återspeglas positivt i klassrummen. Huruvida eleverna också fått en bättre läsförståelse återstår att se när det blir dags för utvärdering av LSP i slutet av terminen.

Motivationen har så här långt, hos såväl elever som läscoacher, hållit sig på en hög nivå. Ett par elever har uttryckt att de inte tycker att det ger dem något. Men efter coachande samtal har de förstått att förändring inte sker över natt, utan att det kan ta lite tid innan de ser resultat. Några elever har haft sen ankomst till morgonens lässtund, men även där har motiverande samtal hjälpt.

Det som jag själv ser som den största svårigheten eller utmaningen är mitt eget tålamod. Vad gör man när kollegor är sjuka eller av annan anledning missar fortbildningstillfällen? Eller om någon inte går in i Classroom och tittar på veckans övningar? Eller när någon kommer försent på morgonen? Eller när jag inte ser den förändring som jag själv tänkt inom den tidsram som jag satt? Som projektledare för LSP har jag försökt att vara tydlig, strukturerad och förutseende. Sedan händer verkligheten, som innehåller allt ovan, samt en rad andra oförutsedda händelser som en lärare dagligen måste ta itu med. Därför är detta en oerhört viktig övning för mig personligen. Förändring tar tid. Förändring måste få ta tid och blir det inte bra direkt, kan det fortfarande bli bra på sikt. Med detta sagt måste jag också tillägga hur oerhört stolt jag är över mina kollegor som trots en stundom hög arbetsbelastning är entusiastiska och verkligen gör allt för att hålla fokus på elevernas lärande.

Det språkutvecklande arbetet på Rörsjöskolan- Zenith består inte enbart av LSP, utan jag leder även studiecirklar i språkutvecklande arbetssätt inom SO och NO. Att vi tog beslutet om dessa studiecirklar har även det sin utgångspunkt i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vid terminsstart ställde jag två självskattningsfrågor till lärarna via mentimeter.com. Skalan gick från 1 till 10, där 1 var “i mycket låg utsträckning” och 10 var “i mycket hög utsträckning”. Den första frågan löd: “Hur väl förtrogen är du med olika teorier och metoder när det gäller ett språkutvecklande arbetssätt?” Resultatet blev 6,4 och jag kunde se ett ganska brett spektrum från de som kände att de saknade teori/metod till de som i hög grad ansåg sig vara förtrogna med detsamma. Den andra frågan löd: “I vilken utsträckning använder du dig av ett språkutvecklande arbetssätt i din undervisning?” Här blev resultatet 6,2, vilket visar att det finns en ganska liten diskrepans mellan vad man kan i teorin och vad man gör i praktiken. Nu skall man ju komma ihåg att man ofta tenderar att skatta sig lite högre i sådana här undersökningar och vid kartläggningen och utvärderingen som gjordes i våras kring språkutvecklande arbetssätt så såg vi att många efterfrågade mer konkreta arbetssätt och lektionsaktiviteter, d v s hjälp med att omvandla teori till praktik.

Som studiematerial använder vi oss därför av två utmärkta böcker, “Språkutvecklande SO-undervisning” och “Språkutvecklande NO-undervisning”, båda skrivna av Maria Wiksten fd Bjerregaard och Björn Kindenberg. Syftet är att deltagarna ska få möjligheten att utveckla strategier för hur man arbetar med både språk och innehåll parallellt. Det långsiktiga målet är naturligtvis att höja kompetensen kring teori och metod, men framförallt att tillhandahålla verktyg för hur man omvandlar teorierna till praktik i klassrummet. Utvärdering kommer att göras såväl vid termins-som vid läsårsslut. Under året kommer vi här att lyfta olika exempel från våra studiecirklar.

Efter att ha djupdykt lite extra i vårt lässtrategiprojekt i detta inlägg kommer nästa att ha särskilt fokus på vår gemensamma pedagogiska inriktning som det språkutvecklande arbetet är en del av och som vi fått många intresserade frågor kring. På återseende inom kort!

Skrivet av: Ulrika Wirgin och Nina Svensson


Se tidigare inlägg:
https://pedagog.malmo.se/2017/10/12/vad-ska-vi-gora-sprakutveckla-del-5/

1 Kommentarer

    Hej!
    Har följt alla era bloggar hitintills. Jag är imponerad av den focus som ni har åstadkommit. Ni har på ett utmärkt sätt börjat från det enkla och sedan utvecklat problematiken djupare och djupare med moderna vetenskapliga metoder. Suveränt!!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.