Publicerat:

Varför ska skolan samarbeta med stadsplaneringen?

Tillsammans med två arkitekter och tre olika kulturinstitutioner har jag varit medarrangör till en seminarieserie som heter Arkitektur och Pedagogik. Vi började i maj 2018 på Dansk Arkitektur Center i København, fortsatte till Form Design Center i Malmö i oktober och nu, den 29 mars, var vi på Fredriksdal museer och trädgårdar i Helsingborg.

Programmet på dessa tre seminarier har bestått av olika exempel på hur man kan samverka mellan skola och stadsutveckling. Vi har talat om barnrätt, entreprenöriellt lärande, hållbar utveckling, estetiska läroprocesser, demokratiska rättigheter, ämnesövergripande arbetssätt. Allt detta kan rymmas inom samverkan mellan skola och stadsplanering om man så vill.

På det senaste seminariet på Fredriksdal hade vi en gäst från Stockholm, Stefan Petersson, arkitekt, som också undervisar i arkitektur på KTH. Han talade bland annat om vinster och fallgropar i samarbetet mellan de olika världarna. En del av detta återkom i den efterföljande genomgången av modellen Arkitekter i skolan, som dess skapare Katarina Carlsson och Ingrid Svetoft höll i.

Grunden för den modellen har varit att arbeta med ett områdes dåtid, nutid och framtid. Eleverna lär känna sin närmiljö och får delta i diskussionen om dess framtida utveckling, vilket erbjuder insyn i en verklig demokratisk beslutsprocess. Arkitekterna/stadsplanerarna får lära känna området ur elevernas perspektiv. Det blir en gemensam läroprocess.

En av fallgroparna enligt Stefan P var tidsplaneringen, att man inte kom in i processen rätt och inte avsatt tid för den. Detta tas upp i modellen Arkitekter i skolan: Där hade man beräknat fyra förmiddagar, fyra veckor i rad, då arkitekter (i samspel med lärarna) ledde arbetspass med eleverna. Man föreslår en femte träff något senare, t ex en vernissage med förslag, eller en annan uppföljning, där man t ex får veta hur det gått i den verkliga processen. För det är viktigt med avslut och återkoppling, det poängterades av samtliga föreläsare.

Båda föreläsningarna lyfte också det ämnesövergripande – att man kan inkludera olika ämnen. I ett sånt här arbete utvecklas språkförståelsen då många begrepp konkretiseras. Eleverna hämtar kunskap från, och tränar på att uttrycka sig, med hjälp av bilder, tabeller och kartor. Man får syn på historiska sammanhang. Arbetet kan anpassas till olika stadier och elevers förutsättningar. Genom att eleverna arbetar med något verkligt, inte fiktivt, så ökas deras motivation och självförtroende.

Så – visst finns det anledning till samarbete! Det kan verkligen bli något, nu när stadsplanerarna vill höra barns och ungas synpunkter och söker strukturer för hur det ska gå till.

 

 

Är du verksam som lärare i Malmö så har man en extra tillgång – på Fastighets -och gatukontoret kan man få reda på vilken firma som har fått uppdraget att bygga på ett visst område. Vill du komma igång med ett projekt med din klass, så ta kontakt med utvecklingssekreterare Säde Virkamäki och få tips om vad som är på gång i omgivningen. Kontaktuppgifter får du av mig, marianne.bomgren@malmo.se.

Vill du veta mer om modellen Arkitekter i skolan, som utarbetats tillsammans med elever och lärare på Drottninghögskolan i Helsingborg, så är du välkommen att höra av dig.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.