Publicerat:

MIK-nyhetsbrevet vecka 37: Integritet, gaming disorder, clickbaitrubriker och digitala påverkansoperationer

Illustration över att en mängd tjänster och appar har tillgång till information om dig.

Så var det dags för ännu en upplaga av mitt veckoliga nyhetsbrev med diverse nyheter, notiser och uppslag relaterade till Medie- och informationskunnighet, nu på den här förnämliga bloggen. Förhoppningsvis kan man hitta något att inspireras av i sin undervisning och möte med eleverna. På grund av föräldraledighet så kan en del resurser och länkar jag tipsar om upplevas som gamla för er som hänger med, jag arbetar mig bakåt bland mina sparade länkar.

Unga och dataintegritet

I dagarna avslöjades att ett antal tillägg till webbläsaren Chrome och Firefox i detalj kartlagt användarens webbhistorik och skickat informationen vidare. Utifrån den insamlade informationen kunde mottagarna se folks sökhistorik och med den ibland diverse personliga uppgifter. När sådant här uppstår är det ju utmärkta tillfälle att prata om frågor kring integritet, data och nätet med eleverna. Har de koll på vad de godkänner när de laddar ner en app eller ett tillägg? Vad får tjänsten för rättigheter på telefonen eller datorn? Vad skulle någon kunna lära om dem om de fick tillgång till deras webbhistorik? Är det känsligt med webbhistoriken? Vill man dela med sig av den till kompisar, föräldrar eller okända? Bör man vara medveten om vad det egentligen är man godkänner när man trycker på Ok? Här finns mycket intressant att diskutera.

Läs mer på DN:

Storföretag bland de avlyssnade

Skärmdump på begärda rättigheter för Farmville-tillägget
Skärmdump på begärda rättigheter för Farmville-tillägg

 

Relaterat så tar utmärkta nyhetsbrevet Spaningen upp frågan om unga, data och integritet och refererar forskningsprojektet Children’s data and privacy online:

“Slutsatsen är att barn behöver utveckla en djupare och mer kritisk förståelse av nätet och de olika appar och tjänster som de använder. Bland annat behöver de en bättre insikt om de kommersiella intressen som driver sociala medier, hur affärsmodellerna ser ut, hur privata data används, hur algoritmerna fungerar, vilka rättigheter de har och hur de kan skydda sin integritet.”

Det här är svåra frågor och kanske extra svårt att närma sig om man känner att man kanske inte är så tekniskt kunnig men ett första steg är ju att försöka åtminstone diskutera frågor som kretsar kring integritet med de unga, vad för information delar vi med oss frivilligt? Som stöd i detta arbete har de tagit fram sidan My data and privacy online – A toolkit for young people som förtjänstfullt är Creative Commons-licensierat. Här kan man hitta mycket ingångar och inspiration för att kunna jobba vidare med denna typen av frågor som kommer bli allt viktigare.

Illustration över att en mängd tjänster och appar har tillgång till information om dig.
My data and privacy online CC-BY-NC

När datorspelandet blir problematiskt

Kan man bli beroende av datorspel? I juni 2018 sjukdomsklassades gaming disorder, som ännu inte har en svensk översättning, av världshälsoorganisationen WHO. Länsstyrelsen har tacknämligt satt samman en kunskapsöversikt över forskningsläget kring diagnosen, hur man identifierar spelproblematik, samband med andra livsfaktorer och förebyggande insatser och behandling. Jag citerar hela slutsatsen här nedan men kunskapsöversikten är väl värd att läsa om man möter elever som har den här typen av problematik.

“De allra festa kan spela datorspel utan att det innebär problem. Det saknas dock kunskap om var gränsen går mellan oproblematiskt spelande och när beteendet är problematiskt. Varningstecken att vara uppmärksam på är negativa förändringar i fysisk eller psykisk hälsa och sociala funktioner som orsakats av spelbeteendet. Problematiskt datorspelande och gaming disorder kan ha negativ inverkan på sömn och skolprestation. I över vägande delen av de studier som sammanfattas här dras slutsatsen att överdrivet datorspelande kan ha negativa konsekvenser. Det kan därför vara bra att begränsa sitt spelande.” (När datorspelandet blir problematiskt sid. 12).

Den svåra konsten att sätta rubriker

I dessa tider av clickbaitmedia och en allt hårdare konkurrens för att fånga vår uppmärksamhet har rubriken blivit allt viktigare. Vi möts av enorma mängder information varje dag och en klatschig och intresseväckande rubrik är ett viktigt verktyg för att få oss att klicka på just den artikeln eller länken. Just rubriker är också en tacksam ingång till att diskutera journalistik, media och påverkan. Man kan t.ex. försöka sätta spännande rubriker på ytterst mondäna nyhetstexter som gör att man skulle vilja läsa dem. Man kan också diskutera clickbaitfenomenet vilket många elever är bekanta med och där de ofta har utvecklat ett visst källkritiskt tänkande. Bara för att titeln på en Youtube-video utlovar något är det inte helt säkert att det är det som kommer levereras. En annan ingångspunkt är att utgå från mästarna av clickbait-rubriker Höglandsnytt och gemensamt eller i grupp försöka klura ut vad för nyhet som döljer sig bakom de braskande rubrikerna. Att följa Höglandsnytt på Twitter rekommenderas för inspiration.

Skärmdump från Höglandsnytts Twitter där det står: Attack i Nässjö - kan det ha varit LASERBARNEN?
Skärmdump Höglandsnytt på Twitter
Skärmdump från Höglandsnytts Twitter där det står: LOKAL POLITIKER ETT STEG NÄRMARE GUD
Skärmdump Höglandsnytt på Twitter
Skärmdump från Höglandsnytts Twitter där det står: SNART VET DE ALLT OM DIG - DU BLIR ALDRIG FRI IGEN
Skärmdump Höglandsnytt på Twitter

En ytterst lokal påverkansoperation

I Norge diskuteras nu frågor kring forskningsetik intensivt efter att det granskande samhällsprogrammet Folkeopplysningen lokalt försökt påverka skolvalet för att testa och undersöka hur en digital påverkansoperation kan gå till, något som diskuterats intensivt efter Cambridge Analytica och eventuell rysk påverkan på Trumpvalet. Falska nyheter har spridits till eleverna på Facebook och Instagram, avgränsade till eleverna på den aktuella skolan. Facebookgrupper startades för att kunna köra riktade annonser och fiktiva organisationer kom och föreläste på skolan. I skolvalet ökade partiet sitt resultat från 1,1 % till 3,1 %.

Hela experimentet är spännande läsning och öppnar upp för diskussioner om digital påverkan, dark ads och dylikt, men också om forskningsetik. Hur skulle eleverna känna att bli utsatta för ett sådant här experiment?

Läs mer på NRK:

Folkeopplysningen: Slik forsøkte de å manipulere skolevalget

Folkeopplysningen forsøkte å manipulere skolevalg

Derfor lurte Folkeopplysningen skoleelevene

Vad jag kan hitta så är inte programmet sänt än men det kommer jag troligtvis tipsa om när det dyker upp.

Boktips

Jag passar på att avsluta med lite boktips av nyare och äldre karaktär.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.