AI i klassrummet – Kreativt bildskapande och kritisk granskning av bias!
Kooperativa strukturer även på fritids
Tillsammans med Nydalaskolans fritidspedagoger utvecklar Helena Yngvesson, förstelärare i fritidshem på Nydalaskolan, det kooperativa lärandet.
– Samspelet med eleverna i kooperativt lärande är en jättemöjlighet. Det blir ett ökat elevinflytande och vi vill ju att de ska vara delaktiga i sin fritidsverksamhet.
Sedan ett par år arbetar hela Nydalaskolan med strukturerna i kooperativt lärande för att få eleverna mer aktiva i klassrummet och för att bygga goda relationer, gemenskap och samarbete. Så även inom fritidsverksamheten.
– Vi ser ju det som en skola, allas våra elever, och vi separerar inte fritids och skola. Jag tror att det gynnar eleverna och att det blir en högre måluppfyllelse om vi arbetar med samma saker i båda verksamheterna, även om det är på lite olika vis, säger Helena Yngvesson.
Tema om barnkonventionen
Under senaste terminen har de arbetat med det gemensamma temat barnkonventionen.
– Vi valde två fokusförmågor av de sju som vi ska fokusera på i varje aktivitet som vi planerar; att kommunicera och upprätthålla goda relationer med varandra. Att få igång samtalet. Vi har ju många elever med annat modersmål än svenska, hur ska vi få dem att kommunicera på ett bra sätt med varandra?
Hon har några personliga favoriter bland strukturerna inom kooperativt lärande. Karusellen är en sådan, där olika grupper eller par samarbetar och stegvis bygger vidare på vad de andra skrivit eller gjort.
– Jag brinner för skapande, det är det absolut roligaste på fritids. Med karusellen kan du få med dig många elever och du kan anpassa den utifrån vad du nu skulle vilja arbeta med. Man kan ha en liten diskussion innan om varför vi arbetar med barnkonventionen. Just den är så tacksam att arbeta med. Barn brinner för vad det är de har rätt till, och det är ett bra diskussionsämne där man kan få in mycket.
LÄS MER: Kooperativt lärande på hela skolan
En röd tråd
En annan fördel är att det är enkelt att koppla ihop det med vad eleverna läst under lektionstid om konventionen, tillägger hon – det blir som en röd tråd genom verksamheten, oavsett om det är skola eller fritids. Den återkommande symbolen för barnkonventionen, jordklotet, med barn runt om som håller varandras händer, var tacksam att arbeta med.
– De fick tillverka små figurer. Det blev inte det här att ”det här är min”, utan det är något som är vårt och som vi skapat tillsammans.
Hittills har de till exempel också målat tavlor tillsammans och fortsatt på varandras pärlplattor. Med samma upplägg har de också haft aktiviteter på olika stationer i skolans idrottshall. En annan av hennes favoriter är EPA, enskilt, par, alla.
– Den använder vi för att öka elevinflytandet. När vi skulle planera julpyssel och ta reda på vad de ville arbeta med istället för att jag kommer med en massa förslag, säger Helena Yngvesson.
GÖR SÅ HÄR: Arbetsområde Kooperativt lärande på Malmö delar
”EPA bra för kompisrelationer”
Hon framhåller också att just EPA är mycket användbar i arbetet med kompisrelationer, då man till exempel kan ställa öppna frågor för att få igång diskussion och dialog.
– Vilka är framgångsfaktorerna för att få detta att funka inom fritidsverksamheten?
– Det tar ju många år innan strukturerna sätter sig och blir en naturlig del av planeringen. Just nu arbetar vi med att göra en idébank; hur kan vi till exempel arbeta med kooperativt utomhus? Så att man kan plocka idéer av varandra och inte behöver uppfinna hjulet varje gång. Det vi fokuserar på är i vilka lärandesituationer vi faktiskt kan använda kooperativt. Sedan måste man våga testa…det blir liksom inte fel.
