Om tumme upp under distansen!

Därefter läste jag i ett flöde på sociala medier, man pratade om distansundervisning och lärare upplevde sina elevers delaktighet som positiv genom att eleverna i alla fall svarade med tumme upp under lektionerna.

Redan de de gamla grekerna förespråkade en varierad undervisning för kropp och själ och de senaste decenniernas undervisningsutveckling har (väl?) förutom digitaliseringen, handlat om att anlägga ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Alltså grundat i Vygotskijs sociokulturella lärande, ungefär- vi människor blir och lär utifrån den kommunikativa miljö, de lärande sammanhang vi befinner oss i och de reflektioner vi bjuds till. Dessutom, i vår fortfarande gällande läroplan förekommer begreppen resonera, analysera, reflektera, ja jag vet inte hur många gånger ordet resonera faktiskt nämns i LGR 11 och i alla ämnen? Är det dessutom så att de högre betygen ligger just i förmågorna; en skillnad mellan ett C och ett A kan avgöras utifrån elevens reflektion och resonemang om det centrala innehållet?

Vi i Sverige har (väl?) varit stolta över att vi lärt våra barn att föra dialog och att förhålla sig till information. Vi har påpekat att svensk skola och utbildning sticker ut i jämförelse andra länders, vi har höjt på ögonbrynen åt arbetssätt världen över där skola går ut på att eleverna sitter tysta, repeterar det läraren sagt, antecknar det läraren sagt, utan ifrågasätta, utan att föra diskussion och utan att vara källkritiska (källa, vad är det och varför behöver vi inom skola och utbildning vara källkritiska? Den som genomför kartläggningssamtal med nyanlända elever och dess vårdnadshavare får ta del av berättelser om skola, syn på lärande och demokrati från världens alla hörn).

Dessutom vet vi sedan länge att det behövs fler personer med högre utbildning i framtiden? Men för att nå dithän krävs betygen, och då de nyanserade resonemangen utifrån den fakta och information eleven ska ha tillägnat sig och alltsammans ska eleverna få träna på….på lektionen?

Vi, många av oss i alla fall, har sedan läroplanen 2011, Lgr 11 trädde i kraft och då i takt med att Gibbons & Hajers första utgåvor nådde Sverige arbetat för att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ska prägla vår undervisning. Grundpelare i detta är elevernas delaktighet, språkande, samarbete, aktivitet, interaktion! Frånsett mätbara aspekter som språk- och kunskap får eleverna också möta och te sig till olika normer och värden genom att samarbeta och interagera med varandra?

Men nu då, vart befinner vi oss nu? Vi är i en digital tid av distansundervisning, det kan hända att vi behöver diskutera arbete med samarbete och interaktion?

En av av mina fungerande favoriter är att skapa ett så kallat informationsgap (Gibbons  2010:106) mellan eleverna, oavsett ämne; om det rör min inriktning svenska som andraspråk, eller något annat ämne. Låt oss säga att vi jobbar med olika klassiska författare, sagor, landskap, Nordens länder, de nationella minoritetsspråken, kartor, historiskt avgörande händelser, olika statsskick, presidenter, religioner, krig, kanske till och med olika matteuppgifter, labbrapporter, redovisningar i slöjd eller hemkunskap. Ja, ni förstår, ämnets innehåll är inte huvudpoäng utan det är arbetssättet som är i fokus, vilket bygger på att vi VILL ha, behöver ha aktivt språk- och kunskapande och resonerande elever. I Gibbons läser vi tydligt att arbete med interaktion inte kommer av sig själv utan behöver skjuts på vägen. Läraren måste lägga ut instruktioner som en snitslad bana för eleverna att följa (2010:55).

Eventuellt att det här blogginlägget blir något långt nu, men nedan följer tips för den som vill ta del av arbete med interaktion i en digital miljö:

En bra start är arbete utifrån gruppindelningar i olika konstellationer vilka går att härleda till det kooperativa lärandet: Du som lärare delar in eleverna i expertgrupper först. Eleverna i den här gruppen har en och samma, en gemensam uppgift att nu bli varm i kläderna kring. I lärarens förberedelser ligger till den här delen att hitta en kort film, en kort text samt en bild och allt länkar man och klistrar in i ett gemensamt dokument som medföljer eleverna in i teamsrummen.

Eleverna sänds iväg med materialet och instruktionen som är viktig. I instruktionen ska arbetsprocessen tydliggöras, vilken idag alltså handlar om att eleverna ska se filmklippet du länkat, under tiden skriva stödord och förankra kunskapen, man kan anteckna digitalt i det gemensamma delade dokumentet ( och att skriva analogt går också bra för den som vill det). Var gärna öppen med att alla språk är okej att använda när man antecknar och tänk på att filmen du skickar med inte ska vara för lång, ca 2- 3 minuter är en lagom tid i detta sammanhang?

Efter förförståelsen och filmen och de antecknade stödorden är det dags att läsa den korta text du satt samman och länkat och varför inte instruera eleverna att högläsa tillsammans för varandra? Högläsning är roligt och engagerande, läsa med flyt är ett kunskapskrav i sva. Kanske är det  till och med pirrigt att läsa några rader för kamraterna? Att texten kommer digitalt är bara bra, den går smidigt att översätta. Tredje punkten i instruktionen handlar om att eleverna ska beskriva och resonera om bilden du skickat med, den hör ihop med film och text och vad föreställer den, vilken fakta går att utläsa, vilken tolkning går att göra? Även om att beskriva och resonera till bild kan vara en tilltalande och rolig uppgift som finns centralt i Lgr11 så kan viss ovana märkas av. Därför behöver du som lärare räkna med att vägleda genom instruktionen, och att göra korta besök i de olika teamsrummen är också effektivt. 

Innan du kallar tillbaka eleverna till Ert gemensamma  rum uppmanas alla kontrollera att de är nöjda med sina anteckningar i just utfört arbete, alla ska återvända med utförd uppgift för att ta emot nästa instruktion vilken ska jobbas med i tvärgrupper:

Tvärgrupperna innebär att du delar in en elev från varje expertgrupp med dokument, anteckningar och bild till nya konstellationer, alla i inkommer den här gången med olika innehåll att tillföra varandra. Stunden handlar om att presentera kunskapen från expertgruppen och att fylla och förmedla informationsgapet som nu finns mellan deltagarna. I den här nya gruppen uppmanas eleverna igen att visa sina skärmar och berätta om sin expertgrupps inriktning och sammanfattningarna av film, text och bild. ”Den viktigaste informationen om den här författaren, det här landskapet,  den här religiösa symbolen är…..och på den här bilden ser vi.. “ Medan man lyssnar på kamrater antecknar man och på slutet välkomnas förstås gärna  frågor; att reflektera utifrån vad man nyss hört och sett är en del av lärandet, och hela tiden gäller- med googleöversätt växlar vi, alla som vill och behöver, snabbt mellan språk. Allt detta bör framgå i instruktionen Du skickat med.

Nu kan en lektion ha passerat men nästa gång fortsätter Ni och kanske inleder ni då med att varje tvärgrupp får återge det väsentligaste från tvärgruppens anteckning och där arbetet slutade sist. Ni sammanstrålar från flera olika håll av samma tema, fyller informationsgap genom era olika inriktningar och interagerar. Därefter kan ett fördjupat resonemang stå på tapeten; en frågeställning som passar centralt innehåll, kunskapskrav och förmågor utifrån just det specifika arbetsområde Ni arbetar med?

Vidare läsning:

Burman, Anders ( 2014) Pedagogikens idèhistoria. Uppfostringsidéer och utbildningsideal under 2500 år. Lund: Studentlitteratur

Gibbons Pauline (2010) Lyft språket Lyft tänkandet, Språk och lärande. Hallgren och Fallgren

Kontakt, johanna.soderlund@malmo.se, utvecklingssekreterare på Språksektionen PDM, inriktning transspråkande